Överföring av demografiska mönster mellan generationer -- fertilitet och spädbarnsdödlighet
Det är ett välkänt faktum att spädbarnsdödlighet drabbar familjer ojämlikt i så gott som alla befolkningar. Det kan inte förklaras med vanliga egenskaper som socialgruppstillhörighet, utbildning eller geografi. Vad som däremot inte har studerats är hur detta mönster fortplantar sig över generationer. I detta projekt avser vi att utnyttja det unika datamaterialet i Demografiska Databasen, Umeå universitet, för att bygga familjehistorier rörande fertilitet och spädbarnsdödlighet. I databasens Skellefteåregion finns potential att bygga 150 år långa familjehistorier, eller 6 generationers sammanhängande historia. Med dessa livshistorier som grund ska vi studera det komplicerade samspelet mellan spädbarnsdödlighet och fertilitet inom och mellan familjer över generationsgränser. Vi ska undersöka den viktiga hypotesen att högdödlighetsfamiljer via moder eller fader har koppling till högriskfamiljer i generationen före. Nödvändiga demografiska och statistiska modeller och metoder ska utvecklas. Resultaten av detta projekt är viktiga, inte bara för att kasta ljus över mekanismer i vår historia, utan också för att förstå och kunna åtgärda situationen i dagens utvecklingsländer, där spädbarnsdödlighetsmönstret mycket liknar de mönster vi ser i 1800-talets Sverige. Forskningen kommer att äga rum i ett samarbete mellan Statistiska institutionen och Centrum för befolkningsstudier.
Slutredovisning av projektet "Överföring av demografiska mönster mellan
generationer--fertilitet och spädbarnsdödlighet".
Syftet med projektet är att studera samspelet mellan två demografiska
processer, spädbarnsdödlighet och fertilitet, och hur dessa processer
samvarierar sett i ett intergenerationellt perspektiv. Till exempel,
har kvinnor samma erfarenheter som sina mödrar i dessa avseenden? Vidare är
syftet att konstruera modeller som kan beskriva samvariationen mellan
fertilitet och spädbarnsdödlighet. En del av den ursprungliga planen som
kommit i skymundan hittills är känslighetsanalys. Det beror delvis på att
vi var tvungna att lägga mer tid än förväntat på en del grundläggande
aspekter av forskningen, se den publicerade artikeln av Broström & Lindkvist.
De viktigaste resultaten hittills av vår forskning är att både fertilitets-
och spädbarnsdödlighetsmönster ärvs från mor till dotter. Man kan se en
viss skillnad i intensitet mellan äldsta dotter och yngsta, men
skillnaderna är små. Vidare verkar den sociala variationen i dessa samband
vara liten. Vi ser oockså en stark tendens till klustring inom familjer av
spädbarnsdödligheten, en klustring som inte kan förklaras av tillgängliga
bakgrundsvariabler. Denna klustring ärvs alltså i hög grad mellan
generationer.
Vad gäller samspelet mellan fertilitets- och spädbarnsdödlighetsprocesserna
så har vi studerat dessa genom att växelvis använda den ena processen som
respons och den andra som förklarande. De huvudsakliga analysmetoderna är
livsförloppsanalys med icke- och halvparametriska metoder. Vi fann att det
finns beroenden båda vägarna, ett spädbarnsdödsfall förkortar väntetiden
till nästa barns födelse, medan spädbarnsdödligheten är paritetsberoende,
givet moderns ålder.
De resultat som hittills uppnåtts inom projektet gäller artonhundratalet,
speciellt områdena runt Skellefteå och Sundsvall. I fortsättningen av detta
projekt kommer vi att studera motsvarande frågeställningar på data från
nittonhundratalet.
Några nya forskningsfrågor, som genererats genom projektet är (i) Har
klustring av spädbarnsdödlighet samband med genetiska egenskaper? Det
spekuleras i att en Rh-negativ moder och ett Rh-positivt foster gör att
modern bildar antikroppar mot fostrets blodgrupp. Det kan innebära risker
för högre pariteter. Vi har naturligtvis inte data på blodgrupp från
atronhundratalet, men man kan jämföra de mönster vi ser med de mönster man
kan förvänta sig vid olika prevalenser av Rh-negativ. (ii) Hur ser
klustring och beroenden ut i moderna samhällen med låg fertilitet och låg
spädbarnsdödlighet? Vi fortsätter analyserna med data från
nittonhundratalet.
Projektets två viktigaste publikationer är
Göran Broström & Marie Lindkvist (2006). Partial partial
likelihood. Communications in Statistics: Theory and Methods 31, 285-297.
Joakim Malmdin (2009): Interval censored time of status change in survival
analysis. Licentiatavhandling.
Dessa publikationer rör inte de centrala delarna av projektet, men båda
lägger en viktig grund för de centrala analyserna. Dessa finns nu i form av
konferenspresenationer, se nedan. Det nuvarande arbetet inom projektet
utgörs av preparering av artiklar för vetenskapliga tidskrifter.
Forskningsresultaten har hittills till stor del förmedlats via
presentationer på internationella konferenser med demografisk inriktning:
* 31th Annual Meeting of the Social Science and History Association (SSHA),
Minneapolis 2006:
Marie Lindkvist & Göran Broström: " Clustered infant mortality in an
intergenerational perspective, Skellefteå 1831-1890".
* 56th Session of the International Statistical Institute, Lissabon 2007:
Joakim Malmdin & Göran Broström: "Interval Censored Status Changes in
Survival Analysis".
* 7th European Social Science History Conference, Lissabon 2008:
Marie Lindkvist & Göran Broström: "Interaction between fertility and infant
mortality in an intergenerational perspective", and
Anders Brändström, Sören Edvinsson, Marie Lindkvist & John Rogers:
"Clustering across generations: A comparative analysis of infant mortality
in 19th century Sweden".
* 32nd Annual Meeting of the SSHA, Miami 2008:
Marie Lindkvist & Göran Broström: "Interaction between fertility and infant
mortality in an intergenerational perspective".
* The 2009 Population Association of America (PAA) Annual Meeting, Detroit 2009:
Göran Broström & Joakim Malmdin: "On the impact of socioeconomic status on
mortality in the presence of interval censored status change".
* 33rd Annual Meeting of the SSHA, Long Beach 2009:
Göran Broström & Sören Edvinsson: "Intergenerational effects on fertility
during the 19th century northern Sweden: Temporal and social variations".
Projektet har en hemsida där projektet och resultat från projektet
presenteras. Webadressen är
http://www.stat.umu.se/forskning/forskningsprojekt/intergenerational-processes-in-demography-fertility-and-infant-mortality/
Budgeten har följts ganska noga; de stora posterna inom "Övriga kostnader"
utgörs av lokalkostnader (161000 kronor) och finansiering av datauttag från Demografiska Databasen (110000 kronor). Vidare har datorer inköpts för ca 20000 kronor. Vi har ju behov av speciell datorkraft för detta projekt.