Karl-Göran Sjögren, institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet

Projektets syfte

Syftet har varit att göra en kritisk värdering av den dominerande tolkningen av skandinaviska megalitgravar som en form av "benhus". Utgångspunkten är här det i detalj dokumenterade benmaterialet från två nyligen undersökta gånggrifter på Falbygden; Frälsegårdens och Landbogårdens gånggrifter. Projektet har genomfört detaljerade osteologiska och rumsliga analyser av människobenen i dessa två gravar, med hjälp av bl a GIS, rumslig statistik, återpassning av ben och datorsimulering. Kunskap om kroppars nedbrytning tas in som en väsentlig faktor. Analyser av strontium och andra isotoper används för att se i hur stor utsträckning gravarna representerar en lokal befolkning, och huruvida äktenskapsutbyten kan ha skett över större områden. Dessutom har en kritisk analys utförts av de argument som framförts för den dominerande tolkningen, som främst bygger på sydskandinaviska och engelska undersökningar.

Viktigaste resultat

Ett huvudresultat från projektet är att det går att identifiera artikulerade individer i ett megalitgravsmaterial, trots den synbara oordning som råder i kamrarna. Några individer kunde identifieras redan i fält (Sjögren 2008). Ett omfattande arbete har gjorts inom projektet för att se om det går att identifiera ytterligare individer utifrån fältdokumentationen. Detta har visat sig fullt möjligt. Hittills har 51 hela eller partiella individer identifierats, några av dessa kan dock vara delar av samma skelett. Dessutom har ett arbete med att revidera och komplettera redan identifierade individer genomförts och i flera fall lett till ny förståelse av kropparnas läge i kammaren.

En tredimensionell scanning av en av de identifierade individerna (individ B) har gjorts i samarbete med Ingvar Kamprad Design Center (IKDC) och Humanistlaboratoriet, Lunds universitet. Syftet med detta är att kunna visualisera tolkningar kring kropparnas historia inne i kammaren, hur de bisattes samt hur kropparnas sönderfall kommit att förändra skelettbenens läge. Den tredimensionella informationen ligger till grund för en modellering av bisättningspraktiken i en gånggriftskammare.

Skeletten uppvisar olika stadier av disartikulation, från intakta till endast några få artikulerade ben. Läget hos de bäst bevarade kropparna tyder på att de begravts hopbundna eller insvepta, förmodligen i skinn från svin. Ett antal av skeletten har inbördes stratigrafiska relationer som är konsistenta med de C14-dateringar som gjorts på benen, vilket tyder på att omflyttningar inom kammaren inte förekommit i större utsträckning.
Utöver de artikulerade skeletten finns en stor mängd lösa, disartikulerade ben spridda i kammaren. En lång serie C14-dateringar tyder på att de välbevarade skeletten hör till de sist inlagda i kammaren medan disartikulerade ben är tidiga, vilket antyder att disartikulationen skett genom omflyttning och nedbrytning inom kammaren snarare än i samband med ett sekundärgravskick där redan skeletterade ben lagts in. Detta stöds även av statistiska analyser av benens rumsliga spridning, vilka tyder på att en rumslig ordning finns trots det synbara kaoset i kammaren.

Ett stort arbete med sammanpassning av lårbens- och kraniefragment har utförts. Resultatet visar att fragment av ett och samma ben endast påträffas inom mycket korta avstånd, mindre än ca 0,5 m. Samma tendens visar hopparande av vänster- och högersidiga ben av vissa benslag. Detta kan tolkas som stöd för tanken att förflyttningar och omorganisation av kropparna/benen inom kammaren varit mycket begränsade.

Ett annat huvudresultat gäller relationen mellan Falbygdens megalitgravar och omgivande områden utan gånggrifter. Studier av strontiumisotoper (Sjögren, Price & Ahlström 2009) visar att ca 25 % av de begravda i Falbygdens gånggrifter tillbringat sin barndom i andra områden än kambrosilurområdet. Troligen kommer de från de gnejsdominerade områdena väster och söder om Falbygden. Både män och kvinnor har invandrat i ungefär samma proportion, vilket talar mot förekomsten av patri- eller matrilokala släktskapssystem. Även barn har flyttat i nästan samma utsträckning, vilket talar mot att äktenskapsrelationer skulle vara huvudorsaken till att människor flyttat in till området.

En serie analyser har också gjorts på domesticerade djur (kor, svin och får). Dessa har givit intressanta resultat då det visar sig att nötkreatur flyttat i än högre grad än människorna, medan svinen är helt lokala. Ser vi på ursprungsområdena är det tydligt att nöt och människor inte kommer från helt samma områden, det vill säga de har kommit in till Falbygden genom olika sorts mekanismer, vad gäller nötkreaturen förmodligen genom bytesrelationer.

Sammantaget tyder dessa analyser på att de sociala grupperingar som manifesterat sig genom megalitgravarna på Falbygden inte varit enbart lokalt baserade utan ingått i större grupperingar med vidare geografisk utbredning. Detta gäller även försörjningsekonomin, som innefattar bytessystem och cirkulation av husdjur över vida områden, troligen stora delar av Västsverige.

Ett tredje huvudresultat ligger på metodisk nivå. Det blir allt mer tydligt att tidigare diskussioner kring gravskick i megalitgravar bygger på bristfälliga material och på metodik som inte prövats empiriskt. Vi kan konstatera att de flesta av de megalitgravsmaterial som figurerat i tidigare diskussioner av gravskicket är behäftade med stora problem på grund av dålig bevaring, bristfällig publicering eller annat. Detta gäller bl a de material från Skåne och Danmark som hittills dominerat i diskussionen.

Dessutom kan man ställa sig kritisk till ett av de vanligaste argument som framförts, nämligen att underrepresentation av mindre hand- och fotben skulle avspegla ett sekundärgravskick, där kroppar skeletterats utanför gravkamrarna. Inom projektet har ett antal referensmaterial från medeltid och senare analyserats. Detta ger vid handen att ingen enkel skillnad föreligger mellan lokaler med olika gravskick. Underrepresentation av små hand- och fotben förekommer såväl i historiska enmansgravar som i kollektivgravar, de variationer som förekommer förefaller snarast att kunna tillskrivas skilda fysiska bevaringsförhållanden. Med andra ord tycks olika processer leda till samma resultat vad gäller benrepresentationen, vilket gör användningen av detta argument problematiskt.

Nya frågeställningar

Identifikation av enskilda individer i megalitgravar har tidigare kunnat göras endast i undantagsfall, på grund av bristande bevaring och dokumentation. Detta öppnar dock nya möjligheter att beskriva aspekter av dessa personers livshistoria, t ex vilket område de är födda, sjukdomar och skador, skelettförändringar genom arbetsbelastning mm. Den s.k. individ B, en ca 30-40 år gammal kvinna, har t ex genom strontiumanalys visat sig vara inflyttad till området, och har haft en sjuklig förändring i hals- och skulderpartiet. Hon har också omfattande karies i tänderna.

Påvisandet av en omfattande inflyttning av människor till Falbygden från omgivande urbergsområden leder till nya frågor kring när under livet förflyttningarna skett och i vilka sammanhang. Strontiumanalyser på tandemalj visar vilken miljö individerna bott i under uppväxten, men frågan är om de flyttat tidigt och bott huvuddelen av sitt vuxna liv på Falbygden, eller om de flyttat senare och kanske t.o.m. först efter döden forslats till Falbygden och begravts där. För att besvara sådana frågor krävs andra metoder som visar livsmiljön under slutfasen av livet. Möjligen kan analyser av svavel- eller blyisotoper vara en framkomlig väg.

En alltmer påträngande fråga är hur de ben som påträffas i andra kontexter än megalitgravar ska tolkas. Skelettdelar påträffas också i våtmarker, på boplatser och i flatmarksgravar. Mänskliga kvarlevor har tydligen hanterats på olika sätt, och bara en del har lagts in i stenkammargravar. Ett exempel är Alvastra pålbyggnad, där rester av ett 40-tal personer påträffats. Dateringarna av dessa sammanfaller helt med de från Falbygdens gånggrifter. Sådana jämförande studier blir nu genomförbara då flera väl bearbetade material föreligger från de västgötska gånggrifterna.

Den goda bevaringen och den detaljerade dokumentationen av benen från Frälsegården har lett till att flera andra forskare intresserat sig för materialet. Två avhandlingar från Uppsala resp. Stockholm har använt sig av prover från Frälsegården för studier av DNA (Malmström 2007, Linderholm 2008). Det har bl a kunnat visas att en stor del av dessa individer varit anpassade för att dricka mjölk i vuxen ålder. Vidare arbete med dessa prover har gjorts vid centrum för evolutionsbiologi, Uppsala universitet. Bl a kommer kompletta genom från två individer att publiceras inom kort (Anders Götherström muntlig uppgift). En ytterligare serie prover för DNA-analys kommer att analyseras vid samma laboratorium.

Som komplettering till strontiumisotoperna har även svavelisotoper analyserats, i form av ett magisterarbete vid arkeologiska forskningslaboratoriet i Stockholm. Dessa görs på svavel från kollagenet i benen och visar på geologisk miljö under slutskedet av livet. Analyserna är under publicering och tyder på att en i huvudsak lokalt baserad befolkning ligger begravd i Frälsegårdens gånggrift (Johan Hinders muntlig uppgift).

Viktigaste publikationer inom projektet

En rad mindre artiklar berör olika aspekter av arbetet, se publikationslistan. Även i en monografi (Ahlström 2009) diskuteras materialet från Frälsegården, och preliminära resultat redovisas.

I en större artikel (Sjögren, Price & Ahlström 2009) redovisas strontiumanalyser från västsvenskt neolitiskt material. Detta leder fram till en ny bild av Falbygdens relationer med sin omgivning, samt en rad nya frågor för kommande arbete.
Huvudpublikationen från projektet (Ahlström & Sjögren i arbete) omfattar f.n. drygt 100 textsidor och kommer att färdigställas under 2011. I denna redovisas i detalj materialet och de naturvetenskapliga analyserna från Frälsegården samt de genomgångar av andra material som genomförts. Detta leder fram till en diskussion om metodik vid tolkningar av kollektivgravskick, och de ovan refererade slutsatserna diskuteras och motiveras.

Konferenser och seminarier

K-G Sjögren:
Sozialarchäologische Perspektiven: Gesellschaftlicher Wandel 5000-1500 v. Chr. zwischen Atlantik und Kaukasus. Internationale Tagung 15.-18. Oktober 2007. Kiel 2007. Publikation: Sjögren i tryck a.
European Association of Archaeologists Annual General Meeting - Malta 2008. Session Prehistory Revised: Research On Destroyed Megalithic Tombs.
European Megalithic Studies Group Meeting. Sevilla, 3-5 November 2008. Publikation: Sjögren i tryck c.
European Megalithic Studies Group Meeting. Kiel 13-15 maj 2010. Publikation: Sjögren 2010.
Institut für Ur- und Frühgeschichte, Universität zu Köln. Seminarium Juli 2010.

Torbjörn Ahlström:
Neolithic Violence in a European perspective. School of Archaeology, Oxford University, 14-15 mars 2008.
Animals and Humans II: isotoper, diet, miljö & migration. Lund 28 maj 2008.
European Association of Archaeologists Annual General Meeting - Malta 2008. Session Prehistory Revised: Research On Destroyed Megalithic Tombs.

Ahlström & Sjögren:
Västsvensk arkeologidag 2007
Forskarseminarier vid de arkeologiska institutionerna i Göteborg (mars 2008 och mars 2011) och i Stockholm (november 2010).

Publikationer

Ahlström, Torbjörn
2009    Underjordiska dödsriken – Humanosteologiska studier av neolitiska kollektivgravar. Coast to coast books no 18. Göteborgs universitet.

Ahlström, Torbjörn & Karl-Göran Sjögren
In prep    Anonymous Ancestors? Reconsidering burial practices in Scandinavian megalithic tombs.Ms.

Ahlström, T., Lindgren, S., & Larsson, C.
In prep    3D Taphonomy. Integrating osteology with virtual reality. Ms.

Ahlström, T. & Molnar, P.,
In print The Placement of the Feathers. Violence among Sub-Boreal Foragers from Gotland, Central Baltic Sea. Schulting, R. & Fibiger, L. (eds.): Sticks, Stones, and Broken Bones. Neolithic Violence in a European Perspective. Oxford University Press.

Sjögren, Karl-Göran
2008    Fragment av ordning. Undersökning av överplöjda megalitgravar vid Frälsegården, Gökhems socken, Västergötland, 1999-2001. GOTARC Serie D nr 62, Västergötlands museum rapport 2008:23. Skara.

2010    Anonymous Ancestors? The Tilley/Shanks Hypothesis Revisited. David Calado, Maximilian Baldia and Matthew Boulanger (eds.): Session C68 (Part I): Monumental Questions: Prehistoric Megaliths, Mounds and Enclosures. Proceedings of the XV world congress (Lisbon 4-9 September 2006): 111-118. BAR International series S2122.

2010    Megaliths, Landscapes and Identities: the case of Falbygden, Sweden. Müller, J. & M. Furhof (eds.): Megaliths and Identities. Proceedings of the 3rd EMSG meeting (Kiel, May 2010). Online at http://www.jungsteinsite.de. , published 26 oktober 2010.

In print a    Megalithic landscapes in Sweden. Sven Hansen & Johannes Müller (eds): Sozialarchäologische Perspektiven: Gesellschaftlicher Wandel 5000-1500 v. Chr. zwischen Atlantik und Kaukasus. Internationale Tagung 15.–18. Oktober 2007.

In print b    Mortuary practices, bodies and persons in northern Europe. Fowler, Harding & Hoffman (eds): Oxford handbook of the Neolithic. Oxford University Press.

In print c    C14 chronology of Scandinavian megalithic tombs. Scarre, Garcia Sanjuan & Wheatley (eds): Exploring Time and Matter in Prehistoric Monuments: Absolute Chronology and Rare Rocks in European Megaliths. Proceedings of the 2nd EMSG meeting (Sevilla, nov 2008).

Sjögren, Karl-Göran, T. Douglas Price & Torbjörn Ahlström
2009    Megaliths and mobility in south-western Sweden.  Investigating relations between a local society and its neighbours using strontium isotopes. Journal of Anthropological Archaeology 28:85-101.