Syftet med detta projekt var att undersöka hur entreprenörskap bibehålls och utvecklas över generationer i familjeföretag. Entreprenörskapsforskningen har tidigare fokuserat på individer som startar företag, eller hur stora, ofta börsnoterade företag, kan skapa entreprenöriella organisationer. Den växande familjeföretagsforskningen, där det koncentrerade och långsiktiga familjeägandets roll för företags utveckling sätts i centrum, har inte sammankopplats med entreprenörskapsforskningen i tillräckligt hög grad. Detta trots att de flesta entreprenörer startar företag i form av ett familjeföretag och många familjer gärna vill behålla och utveckla sina företag under flera familjegenerationer. Även om entreprenörskap inte ”går i arv”, så är det många entreprenörer som också har föräldrar som varit entreprenörer. Detta projekt har därför utgått ifrån begreppet ”transgenerational entrepreneurship” och kombinerar forskning om ”corporate entrepreneurship” med forskning familjeföretag för att adressera syftet. Med transgenerational entrepreneurship menar  vi en företagarfamiljs förmåga och inställning till att fortsätta vara entreprenöriella och skapa nya ekonomiska och sociala värden över flera generationer. Detta betyder att vi haft en ambition att introducera ägarfamiljen som analysnivå för entreprenöriella aktiviteter tillsammans med de tidigare vanligare företagsnivån. För att säkra praktisk återkoppling/relevans är ett delsyfte att föra vidare nya kunskaper till familjeföretag som deltar i studien samt andra familjeföretag. Det övergripande syftet med studien har inte ändrats under projektperioden. 

Ett viktigt resultat är Tre A-modellen för entreprenörskap i familjeföretag som Mattias Nordqvist och Leif Melin har skapat genom teoretiskt och empirisk forskning i detta projekt. Tre A-modellen är en konceptuell modell där begreppen Aktör, Aktivitet och Attityd binds samman för att skapa en utgångspunkt från vilken man kan både forska om entreprenörskap i familjeföretag och skapa utbildningsinsatser för familjeföretagare. Modellen bygger på idén att för att förstå hur entreprenörskap kan bibehållas och utvecklas i över generationer måste man beakta aktörer, aktiviteter och attityder samt hur dessa hänger samman. Aktörer står för vilka individer det är i företaget och familjen som är entreprenöriella. Vilken roll har olika personer, eller kan de ha, för att deras kompetens och motivation kan tas till bäst vara för att utveckla ett företag? Vilken roll har den yngre generationen? Kommer deras kunskap till nytta? Finns det personer som kanske i sin nuvarande roll bromsar utvecklingen genom t ex ett alldeles för konservativt förhållningssätt till nya produkter och marknader? Aktivitet handlar om vilka konkreta projekt och handlingar som genomförs för att företaget skall vara konkurrenskraftigt i framtiden. Utvecklas tillräckligt många nya produkter? Satsas det tillräckligt på innovation? Finns det verksamheter som kanske behöver läggas ner för att de är inte längre lönsamma? Attityd handlar om vilket förhållningssätt som personer i familjen och företaget har gentemot förändring och tillväxt. Är man tillräckligt proaktiv? Finns det tillräcklig vilja bland den äldre generationen att skapa utrymme för den yngre generationen att bidra till företaget framtidsutveckling? Hur är det med riskvilligheten? Finns det en försiktighet som gör så att företaget inte tar den risk som alltid finns när man skall agera nydanande och entreprenöriellt? 

Ett annat resultat är att familjens och företagets kultur är av väldigt stor vikt när det handlar om den framtida entreprenöriella potentialen i ett familjeföretag. Framförallt har vi funnit att speciellt två dimensioner av det entreprenöriella förhållningssättet, proaktivitet och autonomi, påverkas i hög grad av kulturen i familjen och företaget. Våra resultat pekar på att kulturens inverkan på ett familjeföretags proaktivitet och på graden av individers autonomi betyder att den entreprenöriella förmågan både underlättas och begränsas. Detta innebär en komplex organisatorisk dynamik som omfattar samspelet mellan olika nivåer, individer, familjen och företaget. För att förstå denna dynamik introduceras begreppet ”ägarfokuserad kultur” för att understryka att det inte bara är grundaren som är viktig för kulturens innehåll och inverkat på den entreprenöriella förmågan, vilket tidigare forskning understrukit. Det finns också anledning att begrunda hur en väldigt individfokuserad kultur kan återkomma i ett familjeföretags senare utveckling. 

Ytterligare ett resultat är betydelsen av kommunikation, tydliga roller och rättvis behandling. Som en röd tråd genom de empiriska studierna av familjeföretag som varit framgångsrika att bibehålla sin entreprenöriella förmåga över generationer samt av företag som har stött på problem med detta är att god kommunikation är centralt. Detta låter självklart men är långt ifrån enkelt att etablera. Våra resultat pekar på att det är viktigt att företagarfamiljer tidigt skapar ett bra kommunikationsklimat i familjen där samtliga individer får sin röst hörd. För att kunna skapa en god kommunikation under längre tid och skapa goda förutsättningar för att familjeföretaget ska utvecklas över generationer krävs också att det är tydligt vilka roller de olika familjemedlemmarna ska ha. Även om det finns många personer som vill vara involverade kan inte alla vara VD. Alla kan oftast heller inte vara styrelseledamöter. Och det är förstås inte heller alltid som alla vill det. Vanligt är dock att alla vill ha någon roll genom vilken de kan påverka. I detta avseende har forskningen visat att för att hitta roller, handlar det om att en del personer, framförallt äldre generationen, måste vara beredda att lämna sina etablerade roller. Den goda kommunikationen och rollskapandet måste ske i samverkan med en process där alla känner sig rättvist behandlade. Det är lätt att det finns personer, både familjemedlemmar och anställda icke-familjemedlemmar, som känner sig orättvist behandlade. Sådana känslor kan i sin tur skada kommunikationen och på sikt även företaget och familjens förmåga att fortsätta bedriva sin verksamhet konkurrenskraftigt. 

Forskningen i projektet har lett till nya forskningsfrågor. Ett exempel på en sådan forskningsfråga handlar om hur familjen som social institution påverkar entreprenöriella aktiviteter sett som nystart av företag (och inte bara i etablerade företag som detta projekt fokuserat på). Här ska en studie genomföras som fokuserar på hur familjekapital, dvs. finansiellt kapital, humankapital och socialt kapital, påverkar den yngre generationen i en familj att starta egna företag.  

En annan forskningsfråga är hur de många generationsskiften i familjeföretag som svenska företag står inför kan förstås som en entreprenöriell process, och inte endast som överförande av ägande och förvaltning av ett befintligt företag. I detta projekt använder vi oss av Statistiska centralbyråns (SCBs) registerdata och kopplar indviders rörelser på arbetsmarknaden till ägarskifte i företag för att se hur de företag som skiftas inom familjen utvecklas jämfört med de där externa ägare kommer in i företaget. 

Följande är två av projektets viktigaste publikationer:
Nordqvist, M. & Melin, L. (2010), “Entrepreneurial Families and Family Firms”, Entrepreneurship & Regional Development, 22 (3): 1-29

Detta är en introduktionsartikel till en specialutgåva av en viktig vetenskaplig tidsskrift inom entreprenörskapsfältet som gjordes som del i projektet. I artikeln går vi systematiskt igenom och analyserar i stort sett all tidigare publicerad forskning om entreprenörskap och familjeföretagande. Förutom ett antal förslag på framtida forskning inom detta område utvecklar vi en konceptuell modell som kan användas för att analysera och förstå entreprenörskap inom familjeföretagskontexten. Artikeln har fått ett positivt mottagande av kollegor och citeras tämligen flitigt i ny forskning i detta område. 

Nordqvist, M. & Zellweger, T. (eds.) (2010), Transgenerational Entrepreneurship: Exploring Growth and Performance in Family Firms across Generations: Cheltenham: Edward Elgar
Detta är en internationell antologi som innehåller bidrag från ett flera forskningsgrupper i Europa som har genomfört liknande forskning som det vi bedrivit inom projektet. Förutom redaktörskapet är Mattias Nordqvist medförfattare till ett introduktionskapitel som lägger den teoretiska grunden för begreppet ”transgenerational entrepreneurship”, samt till ett metodkapitel som beskriver hur man på djupet kan studera och förstå entreprenörskap i familjeföretag över tid. Dessutom ingår en artikel skriven av Ethel Brundin tillsammans med Mattias Nordqvist och Leif Melin, ”Entrepreneurial orientation across generations in family firms: the role of owner-centric culture for proactiveness and autonomy”, där författarna myntar begreppet ägarcentrerad kultur för att visa på hur både familjekulturen och organisationskulturen kan påverkar ett familjeföretags entreprenöriella förmåga både positivt och negativt. 

Vi har varit aktiva när det gäller att sprida forskningsresultat till en bredare publik av både praktiker och forskare. Några exempel Mattias Nordqvist, tillsammans med Leif Melin, organiserade en internationell workshop på Internationella Handelshögskolan i Jönköping 2007 med temat Entrepreneurial Families and Family Firms med runt 60 deltagare från hela världen. Vidare har projektets resultat presenteras vid en rad möten organiserade av det globala projektet STEP – Successful Transgenerational Entrepreneurship Practices under åren 2007-2009, bl a i Barcelona, Boston, Milano, Witten, Edinburgh och Bogota. I augusti år 2008 organiserade Mattias Nordqvist en professional development workshop på projektets tema vid den årliga Academy of Management-konferensen som är världens största internationella forskningskonferensen inom management. Förutom inbjudna föreläsningar i Italien och Spanien, har projektets resultat naturligtvis även förmedlats vid en rad föreläsningar och seminarier i Sverige, framförallt i Jönköping och Stockholm.  

Ingen publicering har skett helt enligt open access.

Kommentar till budgeten: De erhållna medlen har använts för lönekostnader och utgifter i samband med resor till möten och konferenser för två forskare, Mattias Nordqvist och Ethel Brundin. 

The purpose of this project was to investigate how entrepreneurship is sustained and developed across generations in family firms. Most entrepreneurship research has focused on individuals who start firms or how big, often publicly listed companies can create entrepreneurial organizations. The growing family business research field, where concentrated ownership with a long term orientation is put in focus, has previously not been linked strongly enough to entrepreneurship research. This is true despite the fact that most entrepreneurs start their business as a family business and that many families want to keep and develop their businesses during many family generations. Even if entrepreneurship is not inherited, there are many entrepreneurs who have parents who have been entrepreneurs. This project has focused on the concept of transgenerational entrepreneurship and combines corporate entrepreneurship research with research about family business to address the overall purpose. Transgenerational entrepreneurship means the capabilities and attitudes of a business family to continue being entrepreneurial and create new economic and social values across generations. This means that we had an ambition to introduce the business family as a level of analysis for entrepreneurial activities in addition to the tradition business level. To secure practical relevance of the research, part of the purpose was to co-create and share new knowledge with the business families participating in the study as well as other business families. The overall purpose of the study has not changed during the project period. 
One important result is the Three A-model for entrepreneurship in family businesses which Mattias Nordqvist and Leif Melin have created based on theoretical and empirical research in this project. The three A model is a conceptual model where the concepts Actor, Activity and Attitude are linked together to create a point of departure from which we can both research entrepreneurship in family businesses, and create educational activities for them. The model is based on the idea that to understand how entrepreneurship can be sustained and developed across generations we need to consider actors, activities, and attitudes as well as how these are connected. Actors refer to the individuals in the family and the firms who are entrepreneurial. What role does different people have, or could have, so that their competence and motivation can be best used to develop a firm? What role does actors in the next generation have? Is their knowledge and ideas used? Are their people who perhaps in their current role constrain development because they are a bit too conservative? Activity is about what projects and actions that are performed so that the business continues to be competitive. Are enough new products being developed? Are enough resources invested in innovation? Attitude refers to the approach or orientation that people in the family and the firm has towards change and growth. Are they enough proactive? Is there enough willingness in the senior generation to create space for the young generation to contribute to the future development? Are people too careful leading to that the firm does not take the risk needed to become innovative and entrepreneurial? 
Another result, promoted by Ethel Brundin, Mattias Nordqvist and Leif Melin, is that the cultures of the family and company are very important for the future entrepreneurial potential in a family business. In particular, we found that two dimensions of the entrepreneurial orientation, proactiveness and autonomy, are very influenced by the cultures in a family and firm. Our results indicates that the impact of the culture on the proactiveness of a family business and on the degree of autonomy enjoyed by individuals means that the entrepreneurial capacity can be both facilitated and constrained. This leads to a complex organizational dynamics which includes the interplay between different levels; individuals, the family and the business. To understand this dynamics we introduce the concept of owner-centric culture in order to underline that it is not just the founder who is important for the content and impact of the culture for the entrepreneurial capacity, which earlier research has suggested. 
Another result is the significance of communication, clear roles and fair treatment. As a clear theme running across all our empirical studies of family businesses that have been successful in maintaining and developing their entrepreneurial capacity across generations as well as of firms that have run into problems with this, we see that good communication is pivotal. This may sound obvious but is far from easy to establish. Our results points to that it is important that business families create a good communication climate early where all individuals can voice their opinions. In order to create good communication during longer time and a good ground for the family business to develop across generations, it is needed to be very clear on what roles different family members shall have. Even if there are many people who want to be involved, not all of them can be the CEO. Most often, everybody cannot be board members either. And even if all family members seldom strive to reach these positions, most of them strive to find a way to be heard. Our research indicate that in order for people to find their roles, a crucial issue is that some family members, most often the senior generation, must be prepared to leave their established roles. The good communication and role creation must occur in collaboration in a process where all feel fairly treated. It is easy to end up in a situation where some family, or non-family members, feel they have been unfairly treated. Such emotions may, in turn, harm the communication in the business even over the long term as well as the family’s capacity to be competitive as owners in business. 
The project has led to new research questions. One example is how the family as a social institution impacts entrepreneurial activities such as new firm creation (not just in established firms as this project has focused on). Here a study shall be conducted that focuses on how family capital, that is, financial, human and social capital impacts the younger generation in a family to start their own firms. 
Another research question is how the many successions in Swedish family firms can be understood as an entrepreneurial process, and not just as the transfer of ownership and the administrative responsibility of an existing firm. In this project, we use data from Statistics Sweden and link the labor market movements of individuals to ownership transfer in firms in order to see how firms where ownership is transferred inside the family  develop in comparison with those where external owners enter the firm. 
The following are the two most important publications in the project: 
Nordqvist, M. & Melin, L. (2010), “Entrepreneurial Families and Family Firms”, Entrepreneurship & Regional Development, 22 (3): 1-29
This is an introduction article to a special issue of an important scientific journal within the entrepreneurship field. The special issue was done as part of the project. In the article we go through systematically and analyze more or less all previously published research on the intersection between entrepreneurship and family business. In addition to a number suggestions for future research, we develop a conceptual model which can be used to analyze and understand entrepreneurship within the family business context. The article has been positively received by colleagues and is frequently cited in new research in this area. 
Nordqvist, M. & Zellweger, T. (eds.) (2010), Transgenerational Entrepreneurship: Exploring Growth and Performance in Family Firms across Generations: Cheltenham: Edward Elgar

This is an international anthology which contains contributions from a number of research teams in Europe. These teams have conducted similar research as us in this project. In addition to the editorship, Mattias Nordqvist is co-author of an introduction article which lays the theoretical foundation for the concept transgenerational entrepreneurship and of a methods chapter which describes how it is possible to study and understand entrepreneurship in family firms in depth. The book also includes an chapter written by Ethel Brundin together with Mattias Nordqvist and Leif Melin. In this chapter, the authors coins the concept of owner centric culture in order to show how both the family culture and the organizational culture can influence the entrepreneurial capacity of a family firm both positively and negatively. 
We have been active when it comes to share the results of our research to a broader audience of both researchers and practitioners. Some examples: Mattias Nordqvist, together with Leif Melin, organized an international workshop in 2007 at Jönköping International Business School on the theme Entrepreneurial Families and Family Firms with around 60 participants from all over the world. Results from the project have also been presented at a number of meetings organized by the Global STEP – Successful Transgenerational Entrepreneurship Practices – project during the year 2007-2010. These meetings have been held in places like Jönköping, Barcelona, Boston, Milano, Witten. Edinburgh and Bogota. In August 2008, Mattias Nordqvist organized a professional development workshop on the theme of this project at the Academy of Management Conference which is the world’s biggest international conference for management research. Ethel Brundin has also presented the project’s results at several research conferences. In addition to invited lectures and guest speeces in Italy and Spain, the project’s results have also been shared at several lectures and seminars in Sweden, in particular Jönköping and Stockholm. 

No publishing has been done according to open access. 

Comment on the budget: 

The funds we received have been used for salary and expenses associated with meetings and conferences for two researchers, Mattias Nordqvist and Ethel Brundin.