Människan som en naiv intuitiv statistiker
Den information som är tillgänglig för en bedömare är i allmänhet ofullständig. När man samlar information kan man ofta endast beakta delmängder av de händelser, objekt, eller beteenden ur de populationer till vilka man vill generalisera. Situationen kan ses som analog med statistikerns strävan att beskriva en population från ett stickprov. Den intuitiva bedömaren är emellertid inte utrustad med de verktyg som statistikern har, utan är naiv med hänsyn till felkällor i urvalet, stickprovsegenskaper som inte är väntevärdesriktiga, etc., ett faktum som ibland tar sig uttryck i dramatiska felbedömningar. Ett nyintroducerat forskningsperspektiv baseras på denna metafor om informationssampling och människan som en naiv intuitiv statistiker. Synsättet kan sammanjämka till synes oförenliga tidigare forskningsresultat och ge nya instrument att kurera de tankefel som bedömningsforskning har dokumenterat, och som ofta visat sig svåra att påverka i ljuset av vår existerande förståelse av dessa fenomen.
Projektets inriktning är att klarlägga och omtolka tidigare resultat i ljuset av det nya paradigmet samt att testa nya modeller och hypoteser genererade av detta synsätt. Projektet har både ambitionen att vara teoridrivande i forskningsfronten för studiet av bedömningar under osäkerhet, och att peka på, och utveckla, stöd för expertbedömare i verkliga miljöer.
Peter Juslin, Institutionen för psykologi, Uppsala universitet
2007-2012
Syftet med projektet var att undersöka fenomen inom bedömningspsykologi utifrån ett nyintroducerat forskningsperspektiv baserat på metaforen om människan som en naiv intuitiv statistiker (Fiedler & Juslin, 2006). Utifrån detta synsätt har människor kognitiv förmåga att korrekt beskriva sina erfarenheter, men är samtidigt naiva både med avseende på de processer som ofta gör de stickprov av erfarenhet som de har snedvridna och med avseende på mer subtila relationer mellan egenskaper i stickprov och motsvarande populationsegenskaper.
Projektets inriktning var att klarlägga och omtolka tidigare resultat i ljuset av den nya metaforen samt att testa nya modeller och hypoteser som genereras av detta synsätt. Inom projektet avsåg vi att angripa tre huvudsakliga frågor knutna till metaforen: Först, hur lagrar människor kunskaper om statistiska fördelningar: är människor att likna vid "parametriska" intuitiva statistiker, som tolkar sina erfarenheter i termer av förväntningar t ex om fördelningsform? För det andra, vilka metakognitiva kapaciteter har människor att korrigera för snedheten i de stickprov som de erfar, exempelvis i situationer med selektiv feedback? För det tredje: att utveckla och testa den naiva samplingmodellen för överkonfidens vid produktion av konfidensintervall som utgjorde en central "prototyp" och implementering av metaforen om människan som en naiv intuitiv statistiker.
Tre viktigaste resultaten
De tre viktigaste resultaten kan knytas till de tre mer konkreta frågor som restes i ansökan. I ett antal studier har vi undersökt hur människor lagrar kunskap om fördelningar och hur de använder dessa kunskaper för att göra punktestimat för nya objekt från fördelningen (Lindskog, 2012a, 2012b; Lindskog, Winman, & Juslin, 2012a, 2012b; Lindskog et al., 2012). Dessa studier tyder på att människor inte i första hand spontant inducerar abstrakt kunskap om fördelningar, utom möjligen om centratendensen, utan att de snarare rekonstruerar fördelnings egenskaper post hoc genom att sampla exempel från minnet när egenskapen i efterhand ska bedömas (Lindskog et al., 2012a, 2012b).
Eftersom denna sampling begränsas av arbetsminnets kapacitet och därför involverar små stickprov uppstår vissa systematiska skevheter när det gäller hur människor uppfattar fördelningars egenskaper. T ex tenderar små stickprov att ge en illusion av att fördelningsformen är normalfördelad oavsett verklig fördelningsform hos den underliggande population, vilket påverkar både punktestimat och förmåga att känna igen fördelningar. Resultaten innebär väsentligen en direkt tillämpning av den naiva sampling modellen (Juslin, Winman, & Hansson, 2007) även när det gäller kunskap om fördelningsform och produktion av punktestimat.
När det gäller metakognitiv förmåga att korrigera för selektiv feedback är de mest intressanta resultaten kanske att människor inte bara passivt lagrar den externa feedback de får, utan att de vid selektiv feedback är aktiva och "rekonstruerar" och lagrar även de utfall om vilka ingen feedback ges, på bas av sina föreställningar om det sannolika utfallet, en sorts intern "konstruktivistisk" feedback (Elwin, 2009; 2012; Elwin et al., 2007; Elwin, Henriksson & Juslin, 2010). När det gäller utveckling och testning av den naiva sampling modellen för intuitiva konfidensintervall är det mest anmärkningsvärda hur framgångsrik modellen har varit, både när det gäller att förklara tidigare resultat (Juslin et al., 2007) och när det gäller att framgångsrikt förutsäga nya fenomen, inklusive avseende relationer mellan överskattning och arbetsminneskapacitet (Hansson, Juslin, & Winman, 2008) och effekter av åldrande på överkonfidens (Hansson et al., 2008). Även de nya forskningsfrågor som diskuteras härnäst är viktiga resultat.
Nya forskningsfrågor
En av de mer fruktbara nya forskningsfrågor som aktualiserats inom projektet gäller människors naiva förväntningar om hur information ska integreras i bedömningsuppgifter. Vi har samlat en hel del empiriskt stöd för att människor spontant är benägna att integrera information linjärt och additivt även i bedömningsuppgifter som kräver multiplikation, och att detta utgör den korrekta förklaringen av en rad klassiska bedömningsfel, t ex konjunktionsfelet och "base-rate neglect" (Juslin, Nilsson, & Winman, 2009; Juslin et al., 2010, Nilsson et al., 2010). (Dessa fenomen har traditionellt förklarats med att människor bedömer sannolikheter med subjektiva tumregler.) I detta sammanhang har vi visat på att linjär additiv integrering kan vara förvånansvärt effektiv när underlaget för bedömningarna är bristfälligt kända sannolikheter (t ex baserade på små stickprov: Juslin et al., 2009) och på metoder att minimera de "biases" som uppstår p.g.a. av linjär additiv integrering av sannolikheter (Juslin et al., 2010).
Två viktigaste publikationerna
Av de artiklar från projektet som redan är publicerade framstår kanske Juslin et al. (2007) och Juslin et al. (2009), båda publicerade i Psychological Review, som mest centrala eftersom de diskuterar forskningen inom projektet på ett mer övergripande sätt. I Juslin et al. (2007) introduceras metaforen om den naiva intuitiva statistikern och dess tillämpning på en rad fenomen diskuteras. Den naiva samplingmodellen för intuitiva konfidensintervall presenteras och dess prediktioner testas mot publicerade och nya data. I Juslin et al. (2009) går vi igenom den tidigare litteraturen och visar på att konjunktionsfelet och base-rate neglect snarare verkar förklaras av människors benägenhet för linjär additiv integrering, än av att de använder subjektiva tumregler för att bedöma sannolikheter (t ex "representativeness"), vilket är den förklaring som ges i nästan alla introduktionsböcker i kognitionspsykologi.
Vi visar vidare att en anledning till att människor använder linjär additiv integrering, snarare än de mer komplexa multiplikativa regler som föreskrivs av sannolikhetsteori, kan vara att när man har approximativa och brusiga estimat på sannolikheter är linjär additiv integrering mer robust mot brus och leder ofta till minst lika goda estimat som reglerna från sannolikhetsteori. En aktör som agerar på bas av approximativ kunskap har helt enkelt mycket begränsade möjligheter att upptäcka någon fördel med reglerna från sannolikhetsteori.
Förmedling av projektets resultat
Forskningen inom projektet har publicerats i en rad av de allra främsta vetenskapliga tidskrifterna inom psykologi, inklusive Psychological Review, Psychological Science, Cognition, Journal of Experimental Psychology: General, och Psychology and Aging. Resultaten har dessutom fortlöpande rapporterats vid en rad av de främsta internationella konferenserna inom området, inkl. konferenser knutna till Association for Psychological Science, Society for Judgment and Decision Making, European Association for Decision Making, och Cognitive Science Society.
Slutligen har resultaten redovisats vid en lång rad seminarier och föreläsningar i nationella sammanhang, inkl. vid Psykologiska institutionen för psykologi, Stockholms universitet; SOFI, Stockholms universitet; Institutionen för psykologi, Umeå universitet; Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet; Högskolan dalarna; och vid Statiska föreningens årsmöte i Stockholm.