Pär Sundström, institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet

Projektets syfte

Projektets ursprungliga syfte vara att utvärdera en form av "begränsad begreppsempirism" enligt vilken det finns begrepp för sensoriska kvaliteter som man kan tillägna sig bara genom erfarenhet. Den huvudsakliga arbetshypotesen var att skälen för att tro på en eller annan version av denna uppfattning är betydligt svagare än vad som ofta antas.

Projektets syfte har i hög grad behållits intakt, och den planerade produktionen har i hög utsträckning förverkligats, även om några utvecklingar har tillkommit som inte förutsågs i den ursprungliga forskningsplanen (se sektion 3 nedan). En viss förändring har skett i projektets inriktning rörande den huvudsakliga arbetshypotesen. Medan det fortfarande förefaller mig riktigt att vissa grunder för att acceptera begränsad begreppsempirism är svagare än vad som ofta antas så har jag kommit att uppfatta vissa versioner av begreppsempirism som bättre motiverade än vad som ofta antas och funnit detta intressant (se sektion 2 och 3 nedan).

Projektets tre viktigaste resultat

Det är inte alltid lätt att deklarera "resultat" inom filosofi (eller annan forskning för den delen). Men med denna reservation har jag fastnat för följande.

(a) I uppsatsen "On imagism about phenomenal thought" argumenterar jag för att det saknas goda skäl att acceptera den "imagistiska" tesen att det finns något begrepp, *K*, för någon sensorisk kvalitet, K, sådant att man kan använda *K* bara när man upplever K. Jag uppfattar detta som ett överraskande resultat. Det implicerar t.ex. att vadhelst man kan tänka om någon specifik nyans av färg medan man upplever denna nyans kan man också tänka när man inte upplever den. (Eller åtminstone finns det inga goda skäl att anta motsatsen.) Som jag förklarar i uppsatsen uppfattar jag även resultatet som teoretiskt betydelsefullt. Det har implikationer för frågan om medvetandets privata karaktär, för frågan om språkets publika karaktär, och för utsikterna för vissa varianter av den s.k. "fenomenella begreppsstrategin" för att försvara fysikalism om medvetandet (jämför punkt (c) nedan).

(b) David Humes välkända fall rörande "den utelämnade nyansen av blått" uppfattas ofta som ett motexempel mot många begreppsempiristiska teser. Jag argumenterar emellertid i uppsatsen för "Humes utelämnade nyans av blått" för att så inte är fallet. Det återstår ännu att artikulera den fulla betydelsen av denna fråga och detta resultat. Humes fall framhäver, tror jag, en "rationalistisk komponent" i begreppsempiristiska teorier: en sådan teori är plausibel bara i den mån begreppstillägnande följer "förnuftiga vägar". Den verkliga signifikansen i Humes fall är att det *förefaller* falsifiera detta rationalistiska antagande. Så är dock inte fallet. Jag har börjat utarbeta detta i en uppsats under utveckling med titeln "Hume's missing shade of blue and the prospects of concept empiricism".

(c) Det tredje resultatet jag vill nämna är av ett klargörande slag. Ett stort antal filosofer har på senare tid förfäktat en "fenomenell begreppsstrategi" för att försvara den fysikalistiska tesen att medvetandetillstånd reducerar till hjärntillstånd. I uppsatsen "Phenomenal concepts" försöker jag klargöra exakt vad denna strategi är och hur den skiljer sig från andra fysikalistiska teorier. Som jag förklarar är den fenomenella begreppsstrategin en "andra-plans" typ av teori: den säger att det teoretiska arbete som krävs för att förstå det till synes mystiska faktum att medvetandet är fysiskt rör, inte de aktuella *fenomenen* (medvetandet och hjärnan), utan våra *begrepp för* dessa fenomen. I den meningen befinner sig detta teoretiska arbete på ett "andra plan". Jag uppfattar detta klargörande som ett viktigt resultat, vars fulla betydelse igen återstår att vidareutveckla. Det klargör hur den fenomenella begreppsstrategin skiljer sig ifrån andra fysikalistiska teorier (t.ex. från vad jag kallar "icke-exceptionell fysikalism" och "bristande-förståelse fysikalism"). Det klargör därmed att det finns vissa möjligheter som en fenomenell begreppsteoretiker inte kan åberopa (men som andra fysikalister kan åberopa) för att förklara vår epistemiska situation vis-à-vis medvetandet. I ljuset av detta är, tror jag, den fenomenella begreppsstrategin i slutändan inte plausibel. Jag har börjat utarbeta detta i en uppsats under utveckling med titeln "Should physicalists be phenomenal concept theorists?".

Nya forskningsfrågor som har genererats genom projektet

Jag har genom projektet blivit klarare över distinktionen mellan att tillägna sig ett begrepp genom något slags rationell eller resonemangsliknande process och att tillägna sig ett begrepp på något annat sätt. (Vissa teoretiker diskuterar denna distinktion i termer av att "lära" sig ett begrepp respektive att tillägna sig det på något annat sätt.) Jag har också blivit klarare över betydelsen av denna distinktion. Som en del av denna utveckling har jag studerat och engagerat mig i litteraturen rörande "nativism" i allmänhet och "begreppsnativism" i synnerhet. Jag har särskilt fokuserat på följande frågeställning: Givet att - vilket verkar vara allmänt accepterat - man kan på något sätt *tillägna* sig ett begrepp om blått ifrån upplevelser av blått, kan ett sådant begreppstillägnande vara en rationell eller resonemangsliknande process? En stor del av litteraturen rörande "nativism" accepterar eller försvarar ett negativt svar på denna fråga. Jag tror emelllertid att det finns mycket att säga till förmån för ett positivt svar. Jag har börjat utarbeta detta i en uppsats under utveckling med titeln "Can sensory concepts be learned from experience?".

Begränsad begreppsempirism spelar en central roll i många varianter av den s.k. "fenomenella begreppsstrategin" för att försvara den fysikalistiska åsikten att medvetandettillstånd reducerar till hjärntillstånd. Jag har genom projektet utvecklat ett fördjupat intresse för denna strategi: vad som exakt definierar den; hur den skiljer sig ifrån andra fysikalistiska teorier; och huruvida det finns goda skäl att acceptera den. Denna forskningsinriktning beskrivs mer utfylligt i sektion 2, punkt (c) ovan.

Projektets två viktigaste publikationer

Jag rankar "On imagism about phenomenal thought" som projektets viktigaste publikation. Den är publicerad i den ryktbara tidskriften Philosophical Review. Dess innehåll beskrivs kortfattat i sektion 2, punkt (a) ovan.

Det är svårare att välja ut projektets näst viktigaste publikation. Men om jag tvingas välja så fastnar jag för "Phenomenal concepts". Den är publicerad i Philosophy Compass, som är en relativt ny, men väl besökt tidskrift. Publikationen är en översiktsartikel, men jag uppfattar att den (i likhet med många artiklar i denna genre inom filosofin) ger ett betydelsefullt forskningsbidrag som lägger en grund för fortsatt forskning (se sektion 2, punkt (c) ovan).

Andra typer av förmedling av projektets resultat

Utöver de publicerade uppsatserna har resultat från projektet förmedlats, och kommer att förmedlas, i följande föreläsningar:

- "Should physicalists be phenomenal concept theorists?", inbjuden föreläsning, konferens om fenomenella begrepp i Rio de Janeiro, 24-27 januari, 2012.

- "Can one learn to think about blue from experiences of blue? Some considerations concerning nativism and 'abstractionism'", inbjuden föreläsning, Filosofiska föreningen, Uppsala, oktober 2011.

- "Can sensory concepts be learned on the basis of experience?", Seventh European Congress of Analytic Philosophy, Milan, augusti-september 2011.

- "Troubles for the phenomenal concept strategy", The Aristotelian Society and the Mind Association 2011 Joint Session, University of Sussex, juli 2011.

- "Kan man lära sig sensoriska begrepp på basis av erfarenhet?", Filosofidagarna, Göteborg, juni 2011.

- "Hume's missing shade of blue and the prospects of phenomenal concept empiricism", Toward a Science of Consciousness, Tucson, Arizona, april 2008.

- "Hume's missing shade of blue and the prospects of concept empiricism", American Philosophical Association, Pacific Division, Pasadena, California, mars 2008.

- "Hume's missing shade of blue and the prospects of concept empiricism", Perception and Content, workshop i Stockholm, september 2007.

- "Humes utelämnade nyans av blått och utsikterna för en begreppsempirism", Filosofidagarna, Umeå, juni 2007.

I anslutning till mitt arbete i projektet samarrangerade jag också (med Kathrin Glüer, Marie Lundstedt och Helge Malmgren) den internationella workshopen Perception and Content, Stockholm, 21-22 september 2007 (http://people.su.se/~kgl/workshop/Perception%20and%20Content.htm).

Arbeten påbörjade i projektet och fortfarande under utveckling

Utöver de publicerade uppsatserna har jag i projektet påbörjat arbete med de tre uppsatserna uppräknade nedan. Uppsatserna har beskrivits ovan (se sektion 2 och 3). Delar av dem har presenterats i föreläsningar (se sektion 5).

- "Should physicalists be phenomenal concept theorists?"

- "Can sensory concepts be learned from experience?"

- "The missing shade of blue and the prospects of concept empiricism"

Publikationer

"On imagism about phenomenal thought", Philosophical Review, 120 (1), 2011, 43-95.

"Phenomenal concepts", Philosophy Compass, 6 (4), 2011, 267-281.

"Humes utelämnade nyans av blått", Filosofisk tidskrift, 29 (3), 2008, 18-33.

"Is the mystery an illusion? Papineau on the problem of consciousness", Synthese, 163 (2), 2008, 133-43.