Att tillgängliggöra klassiska svenska författares verk i vetenskapliga editioner
Svenska Vitterhetssamfundets projekt syftar till att fortsätta den textkritiska utgivning av svenska klassiker som pågått sedan 1910 och omfattar över 300 volymer. Avsikten är också att göra texterna åtkomliga för allmänheten via Litteraturbanken och Språkbanken. Ett par påbörjade utgivningar kommer att fortsättas: C.G. af Leopolds Samlade skrifter med en kommentar till Teaterstycken och Om svenska språket samt Haquin Spegels Samlade skrifter med en kommentar till Världsliga dikter. Därtill kommer utgåvor av Olof von Dalins Dramatik och Svenska Friheten. Samtliga dessa författare var verksamma huvudsakligen under 16- och 1700-talen och ges ut i den ursprungliga serien ”Svenska Författare”. även verk från 1800-talet ingår i projektet: Fredrika Bremers roman, En dagbok, som utges i ”Svenska Författare. Ny serie”, samt ytterligare sex volymer i serien C.J.L. Almqvists Samlade Verk, hittills utkomna i 19 volymer av cirka 50 planerade. Editionerna, som i sig är resultatet av forskning på en rad områden, avser att ge ett pålitligt fundament för texttolkning och språklig analys. De ska förses med presentation av verket, textkritisk apparat och en kommentar. Ett femtontal redaktörer är engagerade i utgivningen. Nyskrivna anvisningar ger handledning bland annat ifråga om textval, textetablering, upprättande av variantapparater, manuskript- och tryckbeskrivningar samt ord- och sakförklaringar.
Slutredovisning
• Projektets syfte samt eventuella ändringar i syftet under projektperioden.
Svenska Vitterhetssamfundet ger sedan 1910 ut svenska klassiska författare i vetenskapliga editioner. Verksamheten är grundläggande för en rad forskningsområden, främst inom ämnena nordiska språk och litteraturvetenskap. Editionerna, som i sig är resultatet av forskning på en rad områden, avser att ge ett pålitligt fundament för texttolkning och språklig analys. Projektet syftar till att fortsätta den textkritiska utgivningen av svenska klassiker i bokform samt att göra texterna åtkomliga för allmänheten och för forskare inom och utom Sveriges gränser via Litteraturbanken. Editionerna innehåller en på vetenskapliga grunder vald och etablerad text, en presentation av verket, en textkritisk apparat samt sak- och ordförklaringar. Förutom att editionerna används av språk- och litteraturforskare, har de också utnyttjats i högskole- och universitetsundervisningen.
Samtliga utgåvor utom C.J.L. Almqvists Samlade Verk 2, Tryckta ungdomsverk, red. av Paula Henrikson, har utkommit i bokform enligt planen. Av dessa finns Spegel III:2, Leopold I:3,2, Almqvist SV 22 och SV III:2 redan utlagda på Litteraturbanken. Övriga skall göras tillgängliga där inom kort.
De tryckta böckerna har distribuerats till samfundets medlemmar och de som utkommit i år kommer att bekantgöras vid bokmässan i Göteborg, vilket har skett med de editioner som hittills kunnat framställas med medel från RJ. De tryckta böckerna går förstås också att beställa i bokhandeln.
• Projektets resultat och ett resonemang om dessa.
Förutom att nu en rad vetenskapliga utgåvor gjort verk av äldre svenska författare tillgängliga för forskare, studerande och en intresserad allmänhet, erbjuds nytt forskningsmaterial. I flera av de vetenskapliga utgåvorna har särskilt viktiga texter, kommentarer och forskningsresultat kunna erbjudas. I Torkel Stålmarcks kommentar till Leopolds Teaterstycken återges en ej tidigare i sin helhet tryckt första version av tragedin Oden (akt 1–3), som Leopold skänkte Gustaf III julen 1778. Av intresse är också variantapparaterna, som ger möjlighet att studera författarens fortgående arbete med skådespelen.
Bernt Olsson bringar i sin kommentar till Spegels Världsliga dikter reda i det stora handskriftsmaterialet och gör dikterna tillgängliga med utförliga ordförklaringar. De vanligast återkommande orden listas också för sig, något som kan vara till nytta vid studiet av andra 1600-talstexter.
Maria Wahlström kunde direkt dra nytta av sitt arbete med Fredrika Bremers En dagbok, då verket ingår i det studium av fiktiva dagböcker som är ämnet för hennes avhandling i litteraturvetenskap, Jag är icke heller en: den svenska dagboksromanen (2012).
Johan Svedjedal, som utkommit med en diger Almqvistbiografi (2007–2009) har naturligtvis kunnat utnyttja sina ingående studier av de Almqvistverk han har givit ut i serien Samlade Verk och dem som han har ansvarat för som huvudredaktör.
Under den tid då Per Mårtenson redigerade Almqvists Om Svenska Rim, färdigställde han också sin doktorsavhandling Stilstudier i Carl Jonas Love Almqvists exilförfattarskap (2005) – två samtidiga projekt som kunde dra nytta av varandra.
Framställandet av en vetenskaplig utgåva får flera forskningsstimulerande effekter. I utgåvan ryms forskningsresultat, materialet stimulerar redaktören till vidare forskning och på sikt blir editionen en utgångspunkt för undersökningar av andra forskare (se nedan).
• Oförutsedda tekniska och metodiska problem
De metodiska problemen löses genom en fortlöpande vidareutbildning, dels med hjälp av de råd och riktlinjer som ges i Textkritisk utgivning (2007) av Paula Henrikson, dels genom att redaktörerna tar del av den nya forskning som presenteras på området. Oftast sker det genom att de deltar i konferenser som anordnas vartannat år inom nätverket NNE (Nordiskt Nätverk för Editionsfilologer). Årets konferens hålls i Oslo och temat är ”Sensur og edisjonsfilologi”. Bidragen vid konferenserna brukar publiceras och fungerar sedan som handböcker vid redaktionsarbetet.
Ett rent tekniskt problem vi har stött på är att nya programvaror inte oväntat ersätter äldre, vilket ställer till problem för sättarna, som får företa tidsödande konverteringar, när det gäller utgåvor som redigeras under en längre tid,.
Att beräkna tidsåtgången för en textkritisk utgåva är också svårt, då nytt material dyker upp under arbetet. Det är inte heller lätt att genomföra ett projekt med så många deltidsarbetande redaktörer. Risken är att andra forskningsprojekt, i vilka de är engagerade, upptar mer tid än beräknat. Vi är därför tacksamma för de förlängningar av dispositionstiden vi har erhållit.
• Arbetets integrering i myndigheten/organisationen samt hur arbetet kommer att föras vidare
Eftersom textkritisk utgivning är Svenska Vitterhetssamfundets huvudsakliga uppgift, har arbetet naturligtvis varit integrerat i verksamheten. I framtiden kommer de serier som påbörjats, Olof von Dalins Samlade skrifter, nu närmast hans brev, och Almqvists Samlade verk att fortsättas. Ytterligare fyra volymer av Om Svenska Rim är planerade, och Tryckta ungdomsverk kommer att ges ut inom det närmaste året. För Bremers del står Hertha på tur. Nära en utgivning är också kommentaren till Haquin Spegels Dikterna om Paradis. Kommentarer till Vitterhetssamfundets utgåva av Adolph Törnros Brev och dagböcker och den tredje och fjärde årgången av Phosphoros i faksimilserien kommer också att fullbordas inom en snar framtid. Detaljerade utgivningsplaner för de närmaste tre åren föreligger.
• Nya forskningsfrågor som har genererats genom projektet
Glädjande nog har utgåvorna redan genererat åtskilliga vetenskapliga uppsatser.
Forskningsresultat som framkommit vid Lillemor Santessons arbete med den textkritiska utgåvan av Leopolds Om svenska språket har publicerats i uppsatserna ”’På sådant sätt har Ordlistan uppkommit’. Ett Leopoldkoncept från 1802” (2003) och Philosophe – filosof – philosoph. En ortografisk resa i Leopolds dikter (2003).
På samma sätt har Petra Söderlund kunnat vidarebefordra upptäckter vid redigeringen av C.J.L. Almqvists Karmola i uppsatsen ”’I synnerhet vid Krokodilerne skall det vara mer förfärligt’. Om Almqvists marginalanteckningar” (2003). Studier av de relativt få bevarade handskrifter som Almqvist efterlämnat har kunnat ge nya insikter i hans arbetsmetoder. En uppsats, ”Tryckt eller elektronisk variantredovisning – varför och för vem?” i
Digitala och tryckta utgåvor (2011) har Söderlund byggt på variantredovisningen av Karmola och senare i år kommer de att tjäna som underlag för en workshop om genetisk textkritik i Uppsala.
Ingemar Carlsson har i Dramatik publicerat en tidigare otryckt handskrift av Dalins Den Afwundsiuke av stort språkhistoriskt intresse. Den klargör ytterligare hur pronomenet ni har uppkommit i svenskan. En uppsats av undertecknad med anledning av de språkvetenskapliga fynden, ”Tilltalsvarianterna I, nI och Ni i Dalins Den Afwundsiuke”, har publicerats i Språk och stil (2008).
James Massengale, som står för kommentarerna till Dalins visor, har genom föredrag kunnat sprida kunskap om de forskningsresultat som redovisas i Samlade skrifter. Till stor del är de vunna genom arkivforskning, nödvändig för utgåvan av Dramatik, i Sverige och runt om i Europa. Exempelvis har han talat över ämnena Vad betyder Dalins melodier? (2008) och Ämnessvennen och Hofskalden (2009). Föredragen har också publicerats. Nya fynd av melodier som använts i visorna kommer att ge en helt ny bild av Dalin, när Samlade skrifters poesidelar så småningom når sina läsare.
• Eventuella länkar till egna webbsidor
År 2006 tecknades ett avtal med Litteraturbanken, en icke kommersiell kulturhistorisk och litterär resurs för forskning, undervisning och fortbildning, om att samtliga Svenska Vitterhetssamfundets serier på Litteraturbankens hemsida skulle tillgängliggöras elektroniskt för allmänheten. Editioner ur Svenska Vitterhetssamfundets serier kan läsas på Litteraturbankens hemsida (litteraturbanken.se). Det finns också en länk dit från Vitterhetssamfundets egen hemsida (www.svenskavitterhetssamfundet.se).