Digitalisering och nätpublicering av medeltida ballader
Syftet på kort sikt är att göra en unik samling av handskrivna uppteckningar av medeltida ballader funnen på stadsbiblioteket i Växjö 2005 tillgänglig i forskningsbar form genom digitalisering och publicering på Internet. Uppteckningarna samlades in av George Stephens och Gunnar Hyltén-Cavallius i Sverige under perioden 1835-1855. Målgrupp är i första hand forskare i Norden inom ämnena litteraturvetenskap, språkvetenskap och musikvetenskap som ägnar sig åt medeltida ballader men källmaterialet är även intressant för bland annat etnologer och historiker. En annan målgrupp är musiker och musikgrupper som tagit upp medeltidsballader i sin repertoar. Ett mer långsiktigt syfte är att utveckla en nätportal som i överskådlig form tillgängliggör relevant källmaterial för forskning på den nordiska medeltida balladskatten.
Boel Lindberg, Institutionen för språk och litteratur, Linnéuniversitetet
Digitalisering och nätpublicering av medeltida ballader
2007-2012
Vi har i stort uppnått de syften som satts upp: att göra en unik samling av handskrivna uppteckningar av medeltida ballader funnen i Växjö 2005, tillgänglig i forskningsbar form genom digitalisering och publicering på internet. Manuskript ur denna samling som representerar ny kunskap i förhållande till de vetenskapliga utgåvor av medeltida ballader som fanns tillgängliga 2007 finns nu publicerade i en databas (Visdatabas.se) nåbar på adressen: http://folkvisa.se. Ca 40 ballader finns nu inlagda i databasen och lika många kommer att bli inlagda i början av år 2012. Basen skall successivt utökas med uppteckningar av andra typer av visor (historiska visor, sånglekar, vaggvisor etc.) ur George Stephens manuskriptsamling. Genom publiceringen i Visdatabas.se skapas för första gången i Sverige goda förutsättningar för att bedriva kvalificerad forskning på en typ av historiskt material som tidigare varit svåråtkomligt.
Resultat
Det resultat om publicering av 75 balladuppteckningar ur George Stephens manuskriptsamling som vi redovisar kan tyckas blygsamt i förhållande till de ca 380 uppteckningar som enligt den ursprungliga ansökan till RJ bedömdes angelägna att publicera. Bedömningen grundades på den genomgång av George Stephens manuskriptsamling som vid ansökningstillfället (januari 2007) gjorts inom forskningsmiljön Intermedialitet och den medeltida balladen vid Växjö universitet. Tyvärr var inte denna genomgång tillräckligt noggrann för den typ av kritisk editering som eftersträvades i digitaliseringsprojektet. Vi har därför tvingats göra nya och mer grundliga filologiska undersökningar av de drygt 400 manuskript i samlingen som innehåller uppteckningar av medeltida ballader. Det har rört sig om mycket tidskrävande jämförelser med manuskript i andra samlingar (främst de upprättade av Stephens forskningskollega Gunnar Olof Hyltén-Cavallius). Resultatet av vår granskning är att en knapp fjärdedel av manuskripten innehåller uppteckningar som kan tillföra balladforskningen nytt stoff och därför är värda att publicera.
De tekniska lösningar vi utvecklat för digitaliseringen av balladernas texter och melodier motsvarar i princip de som beskrevs i ansökan. Digitaliseringen omfattar XML-kodning av texterna. Denna inkluderar lemmatisering av samtliga ord samt en morfosyntaktisk analys. Materialet blir härigenom tillgängligt för språkvetenskaplig forskning och för forskning inom bl.a. litteraturvetenskap, historia, musikvetenskap och etnologi. Arbetet sker i nära anknytning till det dokumentationsprojekt som utvecklats av Menota (Medieval Nordic Text Archive) och kodningen görs i stort enligt den handbok som utarbetas inom detta projekt.
Digitaliseringen omfattar också inskrivning av balladernas melodier i ett notskrivningsprogram (Sibelius) samt en omvandling av notmaterialet till formatet music-XML. Inom projektet har särskilda ansträngningar lagts ner på att göra melodierna sökbara. Vi har kommit långt i detta utvecklingsarbete men har ännu inte hittat en lösning som kan fungera på en publik nätsida. Detta är ett problem som många musikarkiv världen över förgäves försökt hitta lösningar på.
Den form för digitalisering av balladtexter och balladmelodier som vi utvecklat har dokumenterats i manualer som används i den fortsättning av projektet som gäller fr.o.m. 1 januari 2011. Rutiner har även skapats för att sammanställa och publicera metadata för varje visuppteckning. Dessa omfattar uppgifter om proveniens, ursprunglig meddelare, upptecknare m.m. De presenteras i ett format som knyter an till motsvarande uppgifter i den vetenskapliga utgåvan Sveriges medeltida ballader (Stockholm, 1983-2001). Ambitionen är vidare att till varje visa publicerad i visdatabasen foga en forskarkommentar med litteraturreferenser samt faksimil av den källa som publiceringen bygger på. Exempel på hur dessa forskarkommentarer utformats kan studeras i visdatabasen för bl.a. SMB 23 CG Havsfruns tärna, SMB 33 BR Styvmodern eller SMB 42 DL Liten Karin (http:folkvisa.se/viskategorier/Äldre episka visor).
Oförutsedda tekniska och metodiska problem
Projektet bedrevs ursprungligen i samarbete med universitetsbiblioteket på Växjö universitet. Bibliotekschefen Mats Herder arbetade fram t o m 2009 aktivt för att nätpubliceringen av balladerna skulle ske inom ramen för den digitala bevarandestrategi som Kungliga biblioteket byggt upp. Det innebar bl.a. att publiceringen skulle ske i nära samarbete med KB och den lösning som valdes för digital lagring av vårt material - lagringssystemet FedoraCommons Repository - var anpassat för ett sådant samarbete. Växjö universitet slogs under 2009 samman med Kalmar högskola och i samband härmed ökade Mats Herders arbetsbelastning så mycket att den tid han kunde lägga på digitaliseringsprojektet blev mycket knapp. När Herder slutade sin anställning vid Linnéuniversitet i april 2010 blev det vidare betydligt svårare att upprätthålla kontakter med KB och med den nya ledningsfunktionen på universitetsbiblioteket. Det som fungerat mycket väl är dock de insatser som bibliotekarien Erik Åberg lagt ner på att upprätta rutiner för XML-kodningsarbetet och också i övrigt att stödja projektet med kvalificerat IT-kunnande.
Sammanslagningen av Växjö universitet och Kalmar högskola ledde till omfattande omorganisationer vilket fick konsekvenser för projektets samverkan med IT-funktionen vid läroanstalten. Projektet har haft svårt att få till stånd fungerande lösningar för att göra den databas vi byggt upp publikt tillgänglig via universitetets hemsida. Detta har bl.a. inneburit att databasen fram till december 2011 var begränsat publikt tillgänglig på en provisorisk adress. Fr.o.m. december 2011 har dock webbplatsen Folkvisa.se kunnat upprättas och här finns nu den visdatabas vi byggt upp.
Ett annat oförutsett problem gäller den samverkan med Svenskt visarkiv(SVA) som planerades. En tidig tanke var att digitaliseringen av balladuppteckningarna i George Stephens manuskriptsamling skulle knyta an till den vetenskapliga utgåvan Sveriges medeltida ballader (SMB, Stockholm, 1983-2001) - som Svenskt visarkiv hade ansvaret för. Inom projektet har vi löpande haft kontakt dels med redaktörerna för SMB (samtliga numera pensionerade), dels med nya medarbetare vid Svenskt visarkiv med kännedom om utgivningen. Till en början inriktades diskussionerna på att publiceringen i vårt projekt skulle få formen av ett digitalt supplementband till SMB samt, med insatser från visarkivet, också omfatta nätpublicering av ett länge planerat registerband till utgåvan och ev. de kommentarband till SMB som arkivet också hade långt framskrivna planer på att ge ut. Diskussionerna med Svenskt visarkiv ledde ingenvart och i februari 2010 beslöt vi att släppa idén om att vår publicering skulle ske i samarbete med SVA. En bidragande orsak till att samverkan inte kunde komma till stånd var den stora osäkerhet om arkivets framtid som rått alltsedan 2008. Arkivet har nu uppgått i den nya myndighet, Statens musikverk, som startade den 1 maj 2011. Under den utredningstid som föregått bildandet av den nya myndigheten var visarkivets fortsatta existens länge ifrågasatts och detta försvårade märkbart möjligheterna till en dialog om ett samarbete med vårt projekt.
Arbetets integrering i myndigheten; vidareföring av arbetet
Den lösning vi i stället valt är att låta den databas vi byggt upp vidgas till att också omfatta andra slags visor samt att knyta det fortsatt arbetet med uppdatering och underhåll av databasen till en nybildad samarbetsorganisation i vilken forskare vid Linnéuniversitet och personal vid Smålands musikarkiv ingår. Samarbetet regleras av ett tvåårigt avtal (tillgängligt fr.o.m 15 januari 2012 på webbplatsen Folkvisa.se). I den nya samarbetsorganisationen ingår forskningsbiträdet Eleonor Andersson och it-ansvarige Lennart Carlsson liksom forskarna Karin Eriksson och Per Stille. Projektet samordnas av chefen för Smålands musikarkiv, Magnus Gustafsson. De har samtliga varit verksamma i det nu avslutade projektet Digitalisering och nätpublicering av medeltida ballader.
Forskningsfrågor som genererats, förmedling av projektets resultat
En redovisning av forskning som direkt genererats i anslutning till digitaliseringsprojektet kommer att göras i en antologi som planeras utkomma under första halvåret 2012 under redaktörskap av mig själv och docent Per Stille. Samtliga författare som medverkar med texter har varit aktiva i projektet. Följande bidrag ingår i antologin:
Magnus Gustafsson* Hur "gamble wijsor" blev ballader. Begreppsförskjutningar i nordisk visforskning och utgivning
Boel Lindberg Medietransformeringar av genren medeltida ballader från 1500-talet till nutid
Karin Eriksson Visuppteckningar från Västmanland. Om en grupp tidigare ej kända visor som återfunnits i George Stephens manuskriptsamling
Gunilla Byrman Rapp och ballad - en jämförande studie
Boel Lindberg "Kvinna vet din plats!" Balladen Tiggargubbens brud som patriarkalt lärostycke.
Eleonor Andersson & Boel Lindberg Reviderad registrant över balladuppteckningar i George Stephens manuskriptsamling
Lennart Carlsson* Ballader på webben. Om projektet Digitalisering och nätpublicering av medeltida ballader