Vi har fortsatt utreda förutsättningarna för en utbyggnad och utveckling av pjäsdatabasen enligt de riktlinjer som redan formulerats:

1. genomföra en grundlig inventering av all upphovsrättsligt fri dramatik i offentliga arkiv
2. publicera en digital, enhetlig, beskrivande katalog över dramatiken
3. publicera upphovsrättsligt fria dramer i fulltext
4. utveckla samarbetet med berörda arkiv, bibliotek, museer samt liknande databaser
5. utveckla pjäsdatabasens interaktiva design och sökfunktioner till en anpassad resurs för allmänhet, teatrar och forskning
6. skapa en egen stabil organisation för pjäsdatabasen som garanterar att materialet är tillgängligt även under driftsfasen

Sedan ansökan lämnades in har bilden delvis förändrats och/eller fördjupats. Nedanstående text ska läsas som tillägg till och förtydliganden av projektbeskrivningen.

1. Inventering
De övergripande riktlinjerna för inventeringen står fast, dvs. att upprätta en sammanhållen förteckning över svensk upphovsrättsligt fri dramatik. Ett tydliggörande av vad vi räknar till "svensk" dramatik har emellertid visat sig viktigt. Under det hittillsvarande inventeringsarbetet har vi stött på en hel del finlandssvensk dramatik. Det rör sig om dramatik som är tryckt och spelad i Finland samt författad av finska medborgare. Av dessa skäl torde detta material inte omfattas av vår inventering. Å andra sidan är pjäserna skrivna på svenska och ett flertal av dramatikerna har också varit verksamma i Sverige. Efter dessa överväganden beslöt vi att inkludera den finlandssvenska dramatiken i förteckningen över svensk upphovsrättsligt fri dramatik. Därmed blir pjäsdatabasen en rikare forskningsförberedande resurs då den öppnar för studier av den finlandssvenska kulturen som en del av en transnationell process (se punkt 5).

2. Beskrivande katalog
Till varje katalogpost i pjäsdatabasen ska, som redan angivits i ansökan, fogas beskrivande metatexter om pjäsens handling och spelbarhet. Denna form av beskrivande katalog står enligt planerna fast också för katalogiseringen av den manliga dramatiken. Då många av de manliga författarna har varit långt mer produktiva än sina kvinnliga kolleger överväger vi dock en annan ordning för katalogiseringen. När vi kommer till de dramatiker som publicerat över 40 pjäser börjar vi med att läsa 25- 50% av dessa. Övriga pjäser förs in i katalogen som enkla poster utan handlingssynopsis men där pjästexten finns i PDF format. Det viktiga är, som vi ser det, att tillgängliggöra en komplett förteckning och digitala fulltextpublikationer över varje författarskap. Enligt planerna tänker vi också lägga ut pjäsläsningar på forskarstuderande och lektörer utanför projektgruppen.

Under våren har vi haft givande seminarium med dramaturgerna i Nationella dramaturgiatet med konkreta övningar i olika metoder för hur man beskriver pjäser. Handlingssynopsis till varje drama i pjäsdatabasen ska ju både fungera som en kortfattad beskrivning av den yttre handlingen och samtidigt tillhandahålla en personlig läsning av dramat. Dessa korta texter ska därmed ge en ingång i dramatiken för en intresserad allmänhet, för forskare och studenter såväl som för dramaturger och regissörer på jakt efter pjäser att iscensätta. De professionellt verksamma dramaturgernas erfarenheter av att beskriva och värdera dramatik kommer fortlöpande att vara en viktig resurs.

Under våren har vi förstått att denna typ av beskrivande katalog inte bara är i linje med utvecklingen på forskningsdatabaser som LIBRIS utan också på andra biblioteksdatabaser som Stockholms Stadsbiblioteks webb som kan nås på www.biblioteket.stockholm.se. Denna webb fungerar som en portal till katalogposter med innehållsbeskrivningar där besökaren också kan klicka sig vidare till korta kommentarer som lagts in av andra läsare.

Nationella dramaturgiatet avser att utveckla hemsidans interaktivitet under hösten 2008. Därmed kommer pjäsdatabasen bli tillgänglig i en överskådlig och innehållsrik teaterportal för hela landet. På dramawebben ska publiken kunna få insyn i teaterns skapande process och själva kunna kommentera aktuella föreställningar. Där ska besökarna kunna skapa egna intresseprofiler, bygga upp nätverk och använda pjäsdatabasens material till studieförbundsorienterade läsecirklar.

3. Publicering av pjäser i fulltext
Förberedelser för en kvalitetssäker publikation av dramatiken i fulltext har fortgått under våren. Skanningscentralen MKC i Fränsta har fått i uppdrag att skanna in ett handskrivet manuskript samt ett äldre tryckt drama. Vi ska besöka skanningscentralen den 28 maj för att se vilket resultat man kunnat leverera och diskutera formerna för ett framtida samarbete.

För inskanning av tryckta förlagor från senare delen av 1800 talet har en kvalificerad bokskanner, Optic Book C 3600Asp, införskaffats. Därmed kommer vi själva kunna skanna in det tryckta material som får lånas hem till en fullgod kvalitet. Vi har dessutom införskaffat programmet ABBYY finereader, för att kunna göra en enkel OCR inläsning av tryckta förlagor. Därmed bör vi kunna publicera bearbetningsbara e-texter i mindre utsträckning redan under senare delen av året. Detta blir en viktig resurs för svensk teaterproduktion. Dramaturger och regissörer kan då enkelt ladda ner den OCR inlästa pjästexten för vidare manusbearbetning i något ordbehandlingsprogram.

4. Utveckla samarbetet med berörda arkiv, bibliotek, museer samt liknande databaser

Stockholms stadsbiblioteks webb
I april hade vi ett givande möte med ledningen för Stockholms stadsbiblioteks webb avdelning. Planer gjordes upp för framtida korslänkning. Därmed kommer bibliotekets besökare via deras hemsida slussas vidare till pjäsdatabasens handlingssynopsis och fulltextpublikationer. Pjäsdatabasens användare kan å andra sidan få direkt tillgång till bibliotekswebbens sidor med läsarkommentarer mm.

Daniel
Sedan ansökan lämnades in i februari har ett samarbete inletts med den finlandssvenska dramadatabasen Daniel. Den började utvecklas av professor Ralf Långbacka och Claes Zilliacus på Institutionen för litteraturvetenskap på Åbo Akademi år 1995. Idag innehåller den uppgifter om cirka 1700 pjäser, 400 författare och 1800 iscensättningar. I januari 2008 överläts Daniel till Svenska Litteratursällskapet i Finland. Under ett möte med professor emeritus Claes Zilliacus, professor Roger Holmström och Anna Simberg från Svenska Litteratursällskapet diskuterade vi olika former för ett framtida samarbete. En ömsesidig korslänkning blir första steget i ett kontinuerligt samarbete som även borde inbegripa samverkan kring utveckling och uppdatering av de båda pjäsdatabaserna. Diskussionerna med redaktionen för Daniel på Svenska Litteratursällskapet, företrädare för Åbo Akademi samt teaterarkiv i Helsingfors ska återupptas i september 2008

5. utveckla pjäsdatabasens interaktiva design och sökfunktioner till en anpassad resurs för allmänhet, teatrar och forskning
För att försäkra oss om att på ett pedagogiskt och överskådligt sätt kunna tillgängliggöra materialet har vi under våren förevisat pjäskatalogen för företrädare för de olika användargrupperna. Under samtal med dessa användare har vi fått en mer nyanserad bild av hur och varför pjäsdatabasen kan bli en viktig resurs.

Allmänhet
Vi har presenterat databasen för flera olika teaterföreningar runtom i landet. Vi har också mött en intresserad allmänhet på olika stadsbibliotek. I dessa sammanhang har pjäskatalogen fungerat som en ingång i äldre svensk dramatik och som underlag för diskussioner om historisk forskning och produktionen av kanon. Några katalogposter har byggts ut till undervisningspedagogiska redskap. Det gäller posterna för "I telefon" och "Räddad" till vilka ett rikligt bild-, film- och ljudmaterial fogats. Vi har också kunnat använda publicerade pjästexter för gemensam högläsning i grupper. Vi vet ju hur svårt det är att faktiskt läsa dramatik och vill använda pjäsdatabasen till ett ökat intresse för och förståelse av genren.

Svensk teater
Under våren har vi fått erfara att regissörer och dramaturger regelbundet börjat använda pjäsdatabasen för att leta pjäser till kommande produktioner. De fulltextpubliceringar av upphovsrättsligt fri dramatik som redan finns på Nationella dramaturgiatets hemsida har således redan blivit en resurs för modern svensk teaterproduktion. För oss är Nationella dramaturgiatets nätverk av dramaturger en viktig kontaktyta mot den svenska teatervärlden. Deras seminarier och konferenser ger oss viktiga inblickar i aktuella frågeställningar i svensk teater.

Seminarium - Genus på scen
Vi deltog i ett tvådagarsseminarium på Dalateatern 5-6 maj 2008. Där diskuterade deltagare från olika länsteatrar hur scenkonsten kan neutralisera och problematisera dagens kön/genus stereotyper. Genom workshops och samtal prövade man hur skådespelarnas kroppar kan fungera som frizoner utanför alla låsta föreställningar om genus. Under seminariet framgick att pjäsdatabasen verkligen kan fylla en vit fläck i svensk teaters historia. Vi kan ge en historisk bakgrund och förankring som kan belysa dagens debatt om iscensättning av genus. 1880-talets kvinnliga debattdramatik visar att just teatern är en arena som lämpar sig för att ta upp denna typ av frågor. Då fick kvinnorna stort utrymme i debatten om kvinnligt/manligt även om de hade helt andra könsstereotyper att slåss mot än dagens svenska teater.

Teaterhögskolan - undervisningsblock om handarbete
Under våren har vi också kunnat initiera ett projekt på Stockholms teaterhögskola. I vår genomläsning av dramatiken har vi funnit ett återkommande inslag; den handarbetande kvinnan. I pjäs efter pjäs sitter hon i fönstret eller invid lampan och syr, ensam eller tillsammans med en eller en hel grupp av andra kvinnor. Vi la upp riktlinjerna för ett seminarium för praktisk och teoretisk undersökning av handarbetet som ett spelbart tecken. Detta växte till ett helt undervisningsblock som gavs våren 2008 för förstaårseleverna.

Blocket kallades "Hönsestrik", och leddes av prorektor Carolina Frände och dramaturgen Joakim Stenshäll. Eleverna fick med hjälp av medlemmar i syjuntan "Vilda korsstygn" bekanta sig med handarbetets mödor och glädje. Vi gav föreläsningar om handarbetet som spelbart tecken i 1800 talets dramatik. Resultatet av denna kreativa arbetsprocess blev en rad offentliga föreställningar som gavs på Teaterhögskolan den 6-8 maj.  Detta projekt är exempel på hur teori och praktik kan berika varandra på det sätt som som kommittén för jämställdhet inom scenkonsten anser vara angelägen (SOU: 2006: 42).

SPETS-festivalen
Pjäsdatabasen ska förevisas under ett seminarium på Spetsfestivalen på Södra teatern 2008-05-26. Då ska vi visa hur man hittar pjäser från tiden före och efter den kvinnliga 1880 tals dramatik som iscensatts i Spets - projektet. Vi ska ur ett genusperspektiv diskutera kanonbildningens betydelse och vad det får för konsekvenser för såväl teaterpublik som praktiskt arbetande teateranställda.

Kungliga Dramatiska teatern, offentliga läsningar hösten 2008
Den serie av offentliga läsningar, sk. readings, av kvinnlig upphovsrättsligt fri dramatik som vi sedan våren 2007 medverkat i kommer att fortsätta under hösten 2008. Temat kommer då vara den finlandssvenska kvinnliga dramatiken. Det innebär att pjäsdatabasen även denna säsong kommer att kunna fungera som en resurs för teaterns offentliga läsningar.

3. Forskning och undervisning
Äldre svensk dramatik är en i hög grad outforskad empiri. Det beror dels på att scenkonstens material är diversifierat och spritt på en mängd arkiv och bibliotek och dels på att dramatik är en text som befinner sig i gränslandet mellan teatervetenskap, litteraturvetenskap och språkvetenskap. Nationella dramaturgiatets offentliga pjäskatalog, som i sig är grundforskning, stimulerar inte bara till forskningsprojekt inom dessa ämnen, utan även till interdisciplinära- och transnationella samarbetsprojekt.

För teatervetare är dramatexten intressant som scentext, dvs. den iscensatta textens möte med publiken. Genom riktade konkordansökningar på dialog/metatext i dramakorpusen kan forskare få svar på frågeställningar om estetiska scenkonventioner, dramagenrer och teckensystem. För forskning om teaterhändelser som utspelats genom historien utgör pjäskatalogens inskannade inspicient manuskript med strykningar och marginalanteckningar, kritikens mottagande och annat visuellt/textuellt kringmaterial en ovärderlig källa.

För litteraturvetare kan pjäskatalogens sökmotors möjlighet att kategorisera i empirin på kön, tidsintervall och dramatisk produktion generera spännande forskning. Pjäskatalogen visar vilken stark ställning dramatiken haft som litterär genre och hur dramatiker i allmänhet och kvinnliga i synnerhet har glömts bort. Därmed ger den uppslag till ämneskritisk genusforskning om hur genrer inom dramatiken klassificerats och värderats samt hur kanon konstruerats. Den ger även ingångar till biografisk forskning om en gång erkända författarskap som fallit i glömska. 

För svenska språkvetare och samtalsforskare är dramadialogen en relativt ny empiri som används för att belysa olika sidor av språk och interaktion. De har sedan 1990-talet börjat ifrågasätta den traditionella uppfattningen om skillnader mellan litterärt- och icke litterärt språk och framhåller att samtiddramatikens dialog är likvärdigt med rättegångsprotokoll, dagböcker och privata brev. Eftersom dramadialogen har funnits betydligt längre än inspelade samtal utgör pjäskatalogens dramakorpus en intressant källa för språkhistorisk forskning. Genom konkordansökning kan språkforskare studera samtalsmönster, språksocial differentiering, dialekter och genusförhållanden.

Pjäskatalogens tillgängliggörande av ny empiri, sökmotorns finslipade kategoriseringsfunktioner och möjligheten till konkordansökningar kan stimulera till samarbetsprojekt mellan ovan nämnda discipliner som med sina ämnesspecifika teorier, metoder och begrepp skulle kunna bidra till ny tvärteoretisk- och humanistisk kunskap. Då även finlandssvensk dramatik ingår i korpusen öppnas möjligheter för transnationella forskningsprojekt mellan svenska och finska institutioner. Under våren 2008 har därför kontakter upprättats med en rad olika forsknings- och undervisningsinstitutioner. Här kan nämnas följande:

Litteraturvetenskap, Åbo Akademi
Under ett första möte med redaktionen för databasen Daniel på institutionen för litteraturvetenskap på Åbo Akademi framkom att den finlandssvenska dramatiken är relativt outforskad. Denna dramatik har spelat en viktig roll i en transnationell kulturprocess mellan Sverige och Finland. Svenska teatergrupper har sedan tidigt 1800 tal regelbundet åkt tvärs över Östersjön för att spela för den finlandssvenska publiken. Vårt arbete har visat att 1800 talets dramatiker ofta skrivit för teatrar i bägge länderna och att teatergrupper regelbundet rest över Östersjön för att spela för den finlandssvenska publiken. Samarbetet mellan vår pjäsdatabas och Daniel kommer att inspirera forskning i denna gränsöverskridande kultur.

Språkvetenskap
För svenska språkvetare och samtalsforskare är dramadialogen en relativt ny empiri som används för att belysa olika sidor av språk och interaktion. De har sedan 1990-talet börjat ifrågasätta den traditionella uppfattningen om skillnader mellan litterärt- och icke litterärt språk och framhåller att samtiddramatikens dialog är likvärdig med rättegångsprotokoll, dagböcker och privata brev. Eftersom dramadialogen har funnits betydligt längre än inspelade samtal utgör pjäskatalogen och dess dramakorpus en intressant källa för språkhistorisk forskning. Genom konkordansökning kan språkforskare studera samtalsmönster, språksocial differentiering, dialekter och genusförhållanden.

Forskarskolan Språk och kultur
I februari bjöds vi in till Forskarskolan Institutionen för språk och kultur vid Linköpings universitet för att visa pjäsdatabasen för forskare och lärare och berätta om vårt arbete med att katalogisera äldre svensk dramatik. Det blev ett inspirerande samtal som öppnade våra ögon för hur intressant den äldre svenska dramatiken är för litterär och lingvistisk forskning.

Den äldre dramatiken representerar vardagliga såväl som högtidliga, bruksmässiga och konstnärliga språkliga uttrycksformer i förgången tid. Dramatiken har dessutom alltid varit bunden i en alldeles bestämd social och kulturell tradition; skriven för rådande villkor och konventioner i teaterbranschen. Därmed torde pjäsdatabasen kunna ge material till interaktionell lingvistik och samtalsforskning. Den kan bli användbar för studiet av språkförändringar i sociala kontexter och för forskning i topolingvistik, studiet av kulturlandskapet som förutsättning för och delvis en produkt av språkliga praktiker. Teatern har alltid spelat en viktig roll i det svenska kulturlandskapet, den har varit normerande och samtidigt subversiv i förhållande till det härskande skiktets maktutövning.

Pjäsdatabasens dramakorpus är intressant för kulturell stilistik, där litteraturforskare och lingvister samarbetar kring tex narration och språklig variation eller intertextualitet, dvs samspelet mellan texter som står i påvisbar, dynamisk relation till varandra.

Nordiska språk i Uppsala
Vi initierade ett möte i april med projektgruppen för Svensk Dramadialog under ledning av Mats Thelander på Nordiska språk. Vi förevisade vårt arbete och därefter presenterade de sin dramakorpus och den forskning som redovisats i en serie publikationer. De har lagrat och bearbetat en korpus bestående av 45 skådespel från sex delperioder mellan åren 1725 - 2000 på CD skivor. Där finns varje drama som textfil, som initialalfabetisk ordlista, frekvenssorterad ordlista, som radkonkordans mm. I ett dussintal publikationer samt en avhandling har hela eller delar av dramakorpusen studerats ur olika aspekter.

Dramatiken har utforskats som litterär genre men också som källa till det samtida talspråksbruk som dramatiker sökt skildra på olika sätt. Man har velat belysa förändringar i samtalsmönster, språksocial differentiering, samspelet mellan samhälleliga klass- och genusförhållanden och dramernas dialog och språk. Mötet blev mycket givande med ömsesidiga förhoppningar om framtida samverkan. Pjäsdatabasen kommer att tillhandahålla ett långt rikare material för språk- och samtalsforskning. Där ska forskaren själv, via en applikation på Språkbanken, kunna göra avancerade sökningar i materialet.

Institutionen för teatervetenskap
Med institutionen för teatervetenskap på Stockholms universitet finns naturliga band sedan lång tid tillbaka. Under arbetet med pjäsdatabasen har dessa band utvecklats. Databasen har förevisats för studenter på grundnivå. Handledning har kunnat ges masterstudenter. Vi har publicerat flera uppsatser som lagts fram vid institutionen i PDF format. Inför hösten har vi fått en förfrågan om att presentera pjäskatalogen och vårt arbete på ett doktorandsemniarium.

Utveckla pjäsdatabasens interaktiva design
Ovanstående kontakter har även varit viktiga för utvecklandet av pjäsdatabasens sökfunktioner och interaktiva design. Befintliga sökfunktioner är relativt enkla. Man kan göra sökningar med hjälp av fasta attribut efter pjäser med x antal akter eller roller. Det är också möjligt att göra fritextsökning över katalogposterna. Denna gäller dock inte själva dramatexterna. Projektet ser det som ytterst angeläget att utveckla databasens sökfunktioner. Planerna för hur detta ska realiseras med hjälp av sökmotor och applikationer håller på att utformas i samråd med Språkbanken i Göteborg. Genom en enkel länk kan Dramawebbens besökare få tillgång till Språkbankens "korpushanteringssystem", d.v.s. ett system där man kan göra avancerade sökningar i stora textmängder och sedan få resultatet presenterat som listor med en träff per rad och med länkar från raderna till rätt texter i Dramawebben.

Nationella Dramaturgiatet ska redan under hösten 2008 uppgradera sin hemsida med bättre interaktiv design och filtrering. Därmed kommer pjäsdatabasen profileras på en levande digital mötesplats.

6. Driftsfas - organisation i samverkan
Frågan om vad som händer med pjäsdatabasen efter uppbyggnadsfasen har prioriterats under våren. Trots att intresset för pjäsdatabasen har varit så stort är frågan om en ekonomisk lösning inför driftsfasen ännu inte löst. Fortfarande verkar förslaget med en oberoende ideell stiftelse för pjäsdatabasen vara det bästa. Denna fråga bör, som det ser ut i dagsläget, lyftas till departementsnivå när själva uppbyggnadsfasen kommit en bit på väg. I den avsikten har vi sökt följa utvecklingen i den pågående Kulturutredningen. Under en hearing i ABF huset i februari framgick att departementet ser digitalisering som ett mycket viktigt medel för en ökad demokratisering av kulturen. Det är inte bara ett billigt sätt att lagra utan också att snabbt få ut kultur till nya användargrupper över hela landet.

Ett möte med Keith Wijkander i mars bekräftade också dessa riktlinjer för kulturpolitiken. Wijkander berättade att han förordat att medel avsätts för just den typ av digitalt arkiv som pjäsdatabasen kommer att utgöra. Det är därför med viss tillförsikt vi ser möjligheten att senare intressera kulturdepartementet för att hitta en permanent ekonomisk och organisatorisk lösning för pjäsdatabasen.