Torbjörn Bergman, statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet

2007-2012

Infrastrukturprojektet "Europeisk Representativ Demokrati" (svensk översättning av den engelska originaltiteln) har drivits som ett samarbetsprojekt mellan Umeå universitet och Linnéuniversitet. Projektledningen och anslagsförvaltningen har varit placerad vid Umeå universitet. Detta infrastrukturprojekt har omfattat alla de länder som var medlemmar i den Europeiska unionen vid projektets början 2008. Teoretiskt har vi fokuserat på koalitioner i parlamentariska demokratier, vilket gjort att också länder som Island och Norge ingått i undersökningen.

Den övergripande målsättningen i ansökan var att länka samman komparativ forskning om medborgarnas normer och attityder med forskning om aktörer och institutioner på nationell nivå. Detta projekt hade när det startade också två konkreta och kompletterande målsättningar. Den ena var att bygga det bästa arkiv som etablerats för data om europeiska politiska partier, regeringar och parlament. Den andra var att inte bygga en infrastruktur av efemär karaktär. Ambitionen var i stället att kunna anknyta till nya projekt och ansträngningar för att uppdatera och utvidga arkivet för att på sikt göra det ännu bättre och ännu mer användbart för forskare runt om i världen.

Projektet beviljades mindre än den ansökta budgeten. Detta har inneburit att fokus har riktats mot att samla information om demokratins nationella aktörer och institutioner medan länken till väljarnas attityder och normer har varit något nedtonad. Däremot betraktar vi detta infrastrukturprojekt som mycket framgångsrikt i alla andra avseenden. Projektet har sammanställt ett mycket användbart dataarkiv och nu publicerat detta på en egen hemsida där det är lätt åtkomligt för alla och envar, se www.erdda.se

En av fördelarna med vårt ERD arkiv är att det är helt öppet och offentligt redan från start. Samma dag som vi publicerade våra data på projektets hemsida (2012-03-31) skickade vi också in vår första artikel till en vetenskaplig tidskrift. Detta står i skarp kontrast mot hur databaser vanligen byggs och används. Det "normala" är att projektets forskare själva först publicerar utifrån informationen gjorts tillgänglig och sedan, efter ett eller ett par år, lämnar man ifrån sig dessa data för användning av andra forskare. Men vår strategi har varit en annan. Med undantag för ett par uppsatser som vi presenterat på statsvetenskapliga konferenser för att få kommentarer på datakvalitet och kodningsavvägningar, har vi valt att först publicera data och sedan själva använda våra data för egna publikationer. På så sätt har vi också kunnat använda hela projekttiden åt datainsamling och åt att bygga en fungerande hemsida, och inte åt att revidera olika utkast till artiklar.

ERD-arkivet ger ny information om regeringar, parlament och politiska partier för 29 europeiska demokratier. För vart och ett av dessa länder presenteras data om alla regeringar som bildats efter andra världskriget eller den parlamentariska demokratins genombrott (för Cypern representativ demokrati) om denna kom senare. Vi har information för de regeringar i dessa länder som bildades före den sista december 2010 (och för dessa regeringar har vi samlat information upp till och med november 2011). Tillsammans har vi 640 databärande enheter (regeringar) - koalitioner, enpartiregeringar och "tjänstemannaregeringar".

Givet de ovan nämnda begränsningarna, har information samlats in för Grekland, Portugal och Spanien sedan demokratiseringsvågen på 1970-talet. Informationen om Frankrike omfattar den så kallade 5:e republiken. När det gäller de länderna in östra Centraleuropa, samt Malta och Cypern, ingår data från året med det första demokratiskt valda parlamentet och framåt.

Data för Västeuropa upp till och med den 1 januari 1999 kommer från arkivet "The Comparative Parliamentary Democray Data Archive" (CPD). Även detta dataarkiv med information om 17 länder byggdes på sin tid med stöd av Riksbankens Jubileumsfond. Dessa data finns sparade på vår nya hemsida och har nu även deponerats hos "Svensk nationell datatjänst" i Göteborg. Några av de variabler som finns tillgängliga i detta arkiv har vi omdefinierat i det nya dataarkivet. Data för de 17 västeuropeiska länderna i CPD kan därför skilja sig något från de data som vi nu publicerat i ERD. Viktigt är dock att vi i den nya kodboken för ERD har noterat när vi har gjort ändringar i jämförelse med det tidigare dataarkivet.

Av än större vikt och en andra fördel som ERD har i jämförelse med de flesta andra databaser är att vi har skapat en dubblettfil (the Reference file) i vilken vi anger källan/källorna för var och en av de 1000-tals celler i vilka vi kodat information. Vi har dessutom dokumenterat våra regler och kodningsprinciper i ett separat dokument (Notes on coding principles) som också det finns tillgängligt på hemsidan, www.erdda.se.

Om vi återvänder till den andra konkreta målsättningen, nämligen att detta infrastrukturprojekt skulle fortlöpa och utvidgas för användning bortom de tre projektåren kan vi konstatera att detta kommer att ske genom två fortsättningsprojekt (kanske tre). Det ena är ett projekt som drivs av Bergman (projektledaren för ERD) och som finansieras av Östersjöstiftelsen och Södertörns högskola. Det syftar till en fördjupning av kunskaper och information om länderna och politiken i östra Centraleuropa. Projektet, "Governments in Europe - Bringing in the Baltic and East Central European Democracies", samlar, granskar och systematiserar information för att kunna fördjupa studierna av regeringar och deras betydelse och stablitet. Genom detta möjliggörs direkta och explicita jämförelser, dels med mellan länderna i öst, dels med länderna i Västeuropa. Ett betydelsefullt men också understuderat område är "coalition governance" i betydelsen av att den internationella litteraturen säger väldigt lite om vad som försiggår mellan det att regeringar bildas och att de avgår. Projektets intresse i denna del riktas inte minst mot de processer med vilka regeringspartierna försöker hålla ihop de olika koalitionerna. Ett annat outforskat område som detta projekt kommer att kunna behandla och kodifiera är orsakerna till att regeringar avgår och (omvänt) till att andra stabilt kan regera vidare.

Genom dessa jämförelser ger ERD projektet forskare möjlighet att överbrygga den fortfarande dominerande idén att Västeuropa är en homogen region och att Östeuropa är ett annat homogent område. Med ERD och inte minst med den fortsättning som är finansierad av Östersjöstiftelsen kommer vi att ha tillgång till komparativ kvantitativ information för 29 länder. Detta kommer att kombineras med kvalitativ information från de medverkande landexperterna. Detta innebär att ERD kommer att kompletteras med nyanserad kvalitativ information som gör att databasen kan användas för ändamål som tar hänsyn till politisk historia och kultur samtidigt som det skapar möjlighet att identifiera saker som är gemensamma över landsgränser. Detta ger i sin tur möjligheter till teoretiska bidrag till litteraturen om politiska koalitioner, en litteratur som i den anglosaxiska publiceringstraditionen för närvarande är av utpräglat kvantitativ karaktär.

Inom ramen för detta nya Södertörnprojekt har vi också inlett ett internationellt samarbete med professor Wolfgang C. Müller vid universitetet i Wien. Här finns en inlämnad projektansökan som syftar till att ytterligare fördjupa den kvalitativa delen av databasen, exempelvis genom textanalyser av de kontrakt som partier skriver med varandra, av policy dokument och genom studier av hur konfliktlösningsmekanismer fungerar i praktiken. Om denna ansökan är framgångsrik hoppas vi kunna skapa ett europeiskt nätverk av databaser med kvantitativa och kvalitativa data för analyser av representativ demokrati.

En tredje nod i ett sådant nätverk är att en av medarbetarna i ERD projektet, Johan Hellström, av Marianne and Marcus Wallenbergs Stiftelse i december 2011 fått ett anslag för ett större forskningsprojekt som kompletterar ERD genom att studera länken mellan medborgarnas normer och värderingar och den nationella och europeiska nivåns institutioner och politiska aktörer. Projektet sträcker sig över perioden 2012-2016 och möjliggör en fördjupad studie av precis den länk (väljare/medborgare) som vi nödgats tona ned inom ERD projektet. Detta tredje projekt, där Hellström är projektledare och Bergman medverkar, kommer att tillsammans med de övriga projekt som vi redogjort för ovan ge ett betydande tillskott till den komparativa förståelse av variationer i demokrati mellan och inom etablerade representativa demokratier.

Avslutningsvis förtjänar det att påpekas att i motsats till studier och dataarkiv som omfattar hela världen gör vårt fokus på europeisk politik att det finns goda möjligheter att kombinera historisk och kulturell förståelse med systematisk dataanalys. Det är inget fel att samla data för hela världen, men det tenderar att leda till information och analys av ytlig art. Vi vill göra mer inträngande teoretiska studier och skapa mer nyanserad kunskap, vilket är ett skäl att just för tillfället fokusera på Europa. Här finns fortfarande mycket som är outforskat och representativ demokrati bör inte tas för givet, inte ens där den ser ut att vara starkast befäst. Det bör ekonomiska och sociala kriser ha lärt oss genom historien.