Syftet med detta projekt är att finansiera det svenska deltagandet i fjärde omgången av European Social Survey (ESS4)ESS är attityd- och beteendeundersökning som hittills genomförts tre gånger i mer än 30 Europeiska länder, varav ett är Sverige. Två till tretusen människor per land intervjuas om deras attityder till, till exempel, invandring, demokrati, jämställdhet, media och medicinanvändning, deltagande i samhället, kontaktnät, och psykologiska predispositioner. Målsättningen med ESS är att producera världens bästa komparativa databas för studier av ovanstående fenomen, för att nämna några områden.

I en tid av stora politiska och samhällsomvälvande förändringar i såväl Europa som globalt har betydelsen av att förstå människors attityder, värderingar och beteenden blivit allt större för möjligheterna att uttolka vår samtid. ESS har på fem år etablerats som den viktigaste och säkraste informationskällan gällande attityder, värderingar och beteenden för forskare, massmedia, politiska beslutsfattare och analytiker. Faktorer som omfattningen och kvalitén av ämnesområdena i undersökningen, den gedigna kvalitetssäkringen och standardiseringen, dokumenteringen, snabbheten att producera data och inte minst den allmänna tillgängligheten har bidragit till ESS framgångar.

Den gemensamma infrastrukturen finansieras av Europeiska kommissionen inom ramen för infrastruktursatsningar samt av European Science Foundation. Nationella forskningsråd finansierar datainsamlingarna i respektive land.

ESS har tre övergripande vetenskapliga mål med själva datainsamlingen. För det första att möjliggöra komparation av nyckelindikatorer mellan och inom länder på ett så bra sätt som möjligt kombinerat med undersökandet av dagsaktuella attityder och värderingar. Målet är att producera det kvalitativt bästa surveydatamaterial som finns kombinerat med en sällan skådad innehållsmångfald. Ett tecken på att vi lyckats är att ESS som enda samhällsvetenskapliga projekt hittills tilldelats det prestigefyllda Descartespriset för vetenskaplig excellens. 

Det andra syftet är att mäta förändring av sociala fenomen över tid. För att kunna göra det måste samma frågor ställas regelbundet, vilket görs i och med att merparten av de ingående frågorna replikeras i varje undersökning. Många förändringar av attityder, beteenden och värderingar tar lång eller mycket lång tid och följaktligen har vi ännu inte sett den fulla betydelsen som ESS kommer att ha i framtiden för förståelsen av sådana förändringar. För att möjliggöra detta jobbar man inom ESS hårt med att skapa indikatorer som kommer att stå sig långt fram i tiden.   

För det tredje är syftet att skapa sociala indikatorer. ESS vill skapa stabila samhällsvetenskapliga indikatorer för att beskriva tillstånd i länder. Indikatorer som till exempel rör jämställdhet, lycka eller brottslighet är konstruerade för att fungera som komplement till vedertagna ekonomiska mått som till exempel BNP. Indikatorer som forskare, politiker och andra analytiker kan använda sig av för att jämföra länder, regioner eller grupper av individer på ett vedertaget och accepterat sätt.     

Projektets kostnader utgörs primärt av kostnaden för själva datainsamlingen samt en liten del lönekostnader för att täcka administrationen av denna datainsamling. RJs del av den totala finansieringen uppgick till 1/3 av den totala kostnaden för projektet. FAS och riksbanken betalar den resterande kostnaden. Datainsamlingen planerades och förbereddes under våren 2008. I detta ingick att handla upp fältarbetsorganisation (SCB) till själva datainsamlingen, delta i den generella planeringen av enkätutformning, översätta enkäten från engelska till svenska samt att tillsammans med SCB planera själva genomförandet av undersökningen. Enkät och översättningar testades i augusti 2008. Själva fältarbetet pågick mellan 8 september 2008 och 2 mars 2009.  SCB levererade den resulterande datafilen till sökande i slutet av februari. Mellan mars till början av maj pågick efterbearbetningar av resultatfilen i form av standardiseringar av nyckelvariabler, kvalitetssäkring av data och liknande innan filen levererade till NSD i Norge som sammanställer alla resultatfiler från alla länder till en gemensam ESS fil. Innan detta är gjorts har den svenska filen bearbetats av NSD och sökande tillsammans i syfte att, så långt det är möjligt, kvalitetssäkra filen. Den gemensamma ESS databasen publicerades sedan i oktober 2009 på ESS hemsida för allmänt nyttjande. I samband med att data från ESS4 publicerades påbörjades också arbetet med att förbereda ESS5. 

Den svenska delen av ESS4 uppfyllde alla krav som ställs inom ramen för ESS vad gäller tekniska aspekter. Svarsfrekvensen var 62,2% procent, vilket är mindre än ESS målsättningen på 70 procent. I jämförelse med andra länder är detta dock klart godkänt samt i paritet, och till och med bättre, än andra jämförbara datainsamlingar. Vi samlar idag in data av högsta kvalitet inom ramen för ESS Sverige. Ett hot mot denna kvalitet är de generellt sjunkande svarsfrekvenserna i surveyundersökningar, inte bara i Sverige utan i alla länder. Även om vi fortfarande ligger relativt bra till i ett internationellt perspektiv anser vi det viktigt att försöka utarbeta strategier för att åtminstone delvis kunna motverka denna trend av minskande svarsfrekvens. Vi har inom projektet använt olika strategier för detta som att ändra intervjuare, varierat kontakttyper och så vidare. Dylika försök är bra men har begränsad effekt. Följaktligen arbetar vi med att möjliggöra för så kallad mixed mode datainsamlingar. Det vill säga att kunna samla in data via flera datainsamlingsmetoder, där telefonintervjuer är vårt mest prioriterade mål just nu, men att vi även på sikt skall kunna använda oss av Wes-baserade intervjuer eller enkäter.  

Datainsamling

Frågebatteriet i ESS4 liksom i föregående rundor av ESS omfattade en fast del som replikeras varje år samt två delar specifika för varje undersökning.
Den fasta delen av ESS4 omfattar följande områden:
•    Kommunikation [10frågor]
Omfattning och typ av radio, TV, tidningar och Internet som människor använder sig av. Denna del innehåller också frågor om tillit till andra människor.  
•    Politik  [40 frågor]
Frågorna behandlar människors partitillhörighet och lojalitet, röstande och politiskt deltagande. Även politiska värderingar och intresse täcks in samt sociopolitiska värderingar såsom välfärdsstatsattityder, främlingsfientlighet och vad staten bör göra i olika frågor.
•    Välbefinnande och tillhörighet [36 frågor]
När det kommer till tillhörighet behandlar ESS i denna del Etnisk och religiös tillhörighet/bakgrund och religiöst beteende samt socialt umgänge och nätverk. Välbefinnandefrågorna behandlar lycka, hälsa, och trygghet. I trygghetsaspekten ingår brottsutsatthet, rädsla för brott och terrorism.  
•    Sociodemografisk profil [73 frågor]
Denna del är extremt omfattande och innehåller klassiska frågor om hushållssammansättning, kön, ålder, utbildning, inkomster och sysselsättning. Sysselsättningsdelen är omfattande och täcker in frågor om sysselsättningen i sig, men också om arbetsförhållanden, grad av kontroll över arbetet och arbetstid. För att möjliggöra analyser på familjenivå kartläggs även respondentens eventuella partners utbildning och sysselsättning och kontroll över arbetet samt, för att kunna mäta social mobilitet, även föräldrars nuvarande/tidigare sysselsättning samt utbildning.  

•    Mänskliga grundvärderingar [ 21 frågor]
Den så kallade Schwartz skalan är en väl etablerad skala för att klassificera respondenter i enlighet med deras grundläggande värderingsorienteringar. Inkluderandet av Schwartz skalan möjliggör för analyser av hur psykologiska grundvärderingar hänger samman med andra attityder och beteenden.

•    Testfrågor [30 frågor]
En del av dessa frågor är perfekta replikationer av tidigare ställda frågor och en del är liknande frågor med små formuleringsförändringar eller ändringar av svarsskalor. Detta för att kunna genomföra MTMM (Multi Trait Multi Method) analyser av reliabilitet och validitet av olika frågor. Avsikten med denna del är tvåfald, för det fösta att kunna förbättra ESS undersökningarna i sig samt för det andra, att möjliggöra för analyser som kan bidra till den generella metodutvecklingen inom ramen för surveyforskning.

•    Intervjuarfrågor [10 frågor]
Intervjuarna får besvara ett antal frågor som rör själva intervjun. Det rör frågor huruvida respondenten behövde klarläggande av frågor, om någon extern person lade sig i intervjun och intervjuarens uppfattning om hur väl respondenten förstod frågorna.

De roterande modulerna omfattde i ESS4 dessa områden: 

•    Attityder till välfärdsstaten
Denna modul är tilläggsmodul till ESS4 och är följaktligen inte färdigutvecklad. Preliminärt kommer modulen att täcka in områden som välfärdsstatens omfattning och innehåll, skatter och annan finansiering, vem som skall leverera välfärdstjänster och vilka som skall få del av dem. Även evaluering av välfärdsstaten samt ekonomiska och moraliska konsekvenser kommer att behandlas. 
•    Attityder till äldre och åldrande
Denna modul kommer också i 2008 års undersökning och är följaktligen inte heller klar, men kommer att innehålla ämnen som åldersstereotyper, attityder till åldrande samt intergenerationella kontakter och erfarenheter.

Nationella enkäter översattes från engelska till svenska. Två oberoende översättningar genomfördes. Översättningarna bedömdes och kommenteradess av tredje part för att sedan beslutas om av en fjärde person. I Sverige sker intervjuer endast på svenska men i de länder där någon språkgrupp överstiger fem procent sker också intervjuer på eventuella minoritetsspråk. Hela processen sker i dialog med ESS expertgrupp för översättningar som lämnar instruktioner för specifika översättningar liksom handhar korsnationella problem. Denna process säkerställer jämförbarheten mellan länder.  
Sampling skedde via obundet slumpmässigt urval av totalbefolkningen på individnivå i Sverige. Samtliga individer över 15 år finns med i urvalet. Bruttourvalet för ESS4 var 3000 personer. All sampling och konstruktion av urvalsramar detaljstyrs och övervakas i dialog mellan de nationella teamen och ESS expertgrupp för detta.
Datainsamlingen genomfördes via besöksintervjuer. Vi uppfyllde alla de krav som ESS ställer vad gäller antal kontaktförsök, vilka tider dessa måste ske, hur många intervjuer en intervjuare får göra, strategier för att få vägrare att ställa upp är exempel på standardiserade och dokumenterade faktorer inom ramen för ESS. 
Posthanteringen av data genomfördes i samarbete mellan SCB och sökande i enlighet med standardiserade moduler. Här ingår till exempel kodning av yrkeskategorier i enlighet med den vedertagna ISCO88 klassificeringen och att göra om utbildningsnomenklatur i enlighet med den av ESS utvecklade standarden. De färdiga datafilerna testades och kontrollerades innan leverans till Norsk Samfunnsvitenskapelig Datatjeneste (NSD). NSD kvalitetssäkrade sedan data i samarbete med sökande.

Kommentar till övriga kostnader i den ekonomiska redovisningen

I princip är nästan all kostnad övrig kostnad då detta är ett infrastrukturprojekt. Denna kostnad är datainsamlingskostnad (ca 1 400 000kr) som är själva projektets huvudmål. Den andra större kostnaden utgörs av konsultuppdrag och språkgranskning. Denna kostnad är direkt förknippad med datainsamlingen då översättning och kontroll av våra frågor är en fundamental del i arbetet kring ESS att säkerställa jämförbarhet mellan länder. Övriga kostnader inom posten rör litteratur förknippade med projektet samt datautrustning som krävs att driva detta projekt. 

Då ESS betalas av tre finansiärer skall de övriga kostnaderna som inte är direkta datainsamlingskostnader delas mellan de tre finansiärerna (FAS och VR). Rent tekniskt är det dock tre olika projekt varvid vi inte kan delkontera alla tre projekt för dessa kostnader så i detta fall har vi lagt alla övriga, icke direkt datainsamlingskostnader, på RJs del av ESS.  

Avslutning

ESS är ett rent infrastrukturprojekt vilket gör att det vetenskapliga målet för den svenska delen är tvåfalt. Dels att samla in data av den höga kvalitet som stipuleras av ESS samt att delta aktivt i utvecklingen av ESS. Båda dessa målsättningar är väl uppfyllda inom ramen för detta projekt. Det först målet uppfylldes genom en friktionsfri datainsamling med erkänt mycket hög kvalitet. Via aktivt deltagande inom ramen för ESS har vi också påverkat och förändrat. Detta inkluderar såväl specifika frågor i enkäten som tekniska detaljer inom ramen för datainsamlingen (som t ex hur vi registrerar kontaktförsök). 

Via det svenska deltagandet i ESS har vi bidragit med att tillhandahålla data om den svenska befolkningen som kan användas separat, eller tillsammans med data från andra europeiska länder, av forskare, beslutsfattare, journalister och en intresserad allmänhet. Givet den enorma mängden nedladdningar av ESS data och antalet publikationer som använder ESS står det utom tvivel att ESS är ett oerhört framgångsrikt infrastrukturprojekt. Den svenska delen av detta projekt är bara en liten del, men ESS som komparativt projekt står och faller med aktivt och framgångsrikt deltagande från Europas länder. Inom denna ram har vi väl uppfyllt vår del i detta projekt.     

Utveckling av projektet

Inom ramen för projekttiden har vi också fokuserat på att utveckla vår produkt. 
Detta innebär i praktiken förberedelse för testningar av alternative datainsamlingsmetoder som enlighet målet skall både minska kostnaderna samt öka svarsfrekvensen. 
Vidare har vi förändrat den svenska organiseringen av ESS genom att införa en nationell referensgrupp i syfte att vidga inflytandet av ESS utanför Umeå universitet. 
Vi har också intensifierat informationsflödet genom att aktivt söka upp myndigheter och universitet och informerat om ESS. Detta inkluderar också att sökande har deltagit i ett antal internationella konferenser och informerat om ESS.
Vidare har vi under 2010 intensifierat samarbetet med SND i syfte att ytterligare öka spridningen av ESS.