Projektet syftar till att skriva den svenska skilsmässans historia under tiden 1850 till 2000. En av samhällsvetenskapens grundläggande tankar är att tiden efter industrialiseringen har inneburit en liberalisering och en individualisering av samhället, något som också avspeglar sig i äktenskapet. Tidigare forskning har i mångt och mycket fokuserat på utvecklingen mot en allt större frihet i partnerval och en större demokrati i familjens beslutsfattande som element i familjelivets liberalisering och kvinnlig emancipation på familjearenan. Däremot har betydelsen av att kunna gå ut ur ett äktenskap lämnats outforskad. Den ökade skilsmässofrekvensen ska således undersökas på såväl en normativ som en praktisk nivå. Den normativa nivån undersöks genom studier av olika befolkningslagers attityder som de kommer till synes i skilsmässoansökningar. Vidare undersöks de lagstiftande organens inställning till familjen i riksdagsdebatter och förarbeten till lagförändringar. Attityderna ställs i relation till hur familjen fungerar i samhället och hur individerna förhåller sig till familjen. Den praktiska nivån undersöker istället vilka som skiljer sig och varför, genom en kvantitativ studie av skilsmässoansökningar under undersökningsperioden. Studien bidrar till att fördjupa vår förståelse för familjens funktion för såväl individen som samhället under en period av liberalisering.