Inger Österdahl, Juridiska institutionen, Uppsala universitet

2007-2012

Syftet med projektet är att undersöka aktuella begreppsmässiga problem avseende den internationella humanitära rätten som är tillämplig i väpnad konflikt (jus in bello). Dagens regelkonstruktion är baserad på några centrala dikotomier som i verkligheten håller på att erodera. Erosionen av dikotomierna gör reglerna i deras nuvarande form svårare att tillämpa. I syfte att möjliggöra förverkligandet av syftena med den internationella humanitära rätten måste tolkningen och tillämpningen av den nuvarande rätten ändras eller så måste ny internationell rätt utvecklas antingen i traktatsform eller genom praxis.

Dikotomierna ifråga är den mellan civila (icke-kombattanter) och kombattanter, mellan privat och offentligt, mellan det nationella och det internationella, och mellan krig (eller "väpnad konflikt") och fred. En ytterligare dikotomi som är relevant inom ramen för detta projekt är den mellan rättsområdet jus in bello som helhet och den rätt som reglerar inledandet av krig till att börja med (jus ad bellum). Det hävdas i projektet att den skarpa skiljelinjen mellan dessa två rättsområden också håller på att försvinna. Vidare eroderar även dikotomin mellan mänskliga rättigheter som är tillämpliga i fredstid och internationell humanitär rätt som är tillämplig i väpnad konflikt, hävdas det i projektet.
De teoretiska och praktiska konsekvenserna av dessa implosionstendenser, för det första, inom området internationell humanitär rätt och, för det andra, mellan jus in bello och jus ad bellum, och för det tredje, mellan området internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter kommer att undersökas i projektet. Målet är att kartlägga de juridiska problem som uppkommer och därefter i möjligaste mån föreslå lösningar, antingen i form av förslag på nya sätt på vilka de nuvarande reglerna kan tillämpas eller i form av förslag på nya regler. Projektets överordnade mål är att hitta sätt på vilka de värden som är inneboende i den nuvarande internationella humanitära rätten kan upprätthållas i en snabbt och radikalt föränderlig miljö. Såvitt gäller jus ad bellum är det yttersta målet att upprätthålla kampen för att minimera användandet av väpnat våld, hur svår denna kamp än verkar vara.
Syftet har kvarstått oförändrat under projektets gång.

Projektets tre viktigaste resultat

Ett viktigt resultat är att förhållandet mellan jus in bello och jus ad bellum är en högst levande fråga och att tolkningen av detta förhållande är av stor betydelse för hur krig förs. Ur ett strikt juridiskt perspektiv är jus in bello och jus ad bellum två åtskilda kategorier, men i verkligheten tenderar de att smitta av sig på varandra. Vilken ställning man tar till frågan om deras inbördes förhållande är starkt kopplat till politik och ideologi. I det intellektuella "krig" som råder över hur dessa två rättsområden bör förhålla sig till varandra är det viktigt att hålla fast vid det icke-diskriminerande humanitära perspektivet, som är grundläggande för den internationella humanitära rätten.

Ett annat viktigt resultat beträffande fredsbevarande truppers ansvar för eventuella människorättsövergrepp är att Europadomstolen för mänskliga rättigheter åtminstone för Europas del på senare tid markerat ett starkare skydd för mänskliga rättigheter, på bekostnad av resonemang om att beslut fattade av FN:s säkerhetsråd i den internationella fredens och säkerhetens namn väger tyngre. En mängd detaljerade omständigheter avgör utgången i varje enskilt fall, men tendensen är att Europadomstolen vågar hävda mänskliga rättigheter även gentemot beslut fattade i FN:s säkerhetsråd.

Ett ytterligare viktigt resultat är att kategorin jus post bellum oundvikligen växer fram som ett svar på dagens konflikter och i synnerhet det internationella samfundets inblandning och "omhändertagande" av länder i post-konfliktskeden. Tar man jus post bellum på allvar kommer det att få stora konsekvenser för organisationen av krigets lagar eftersom jus post bellum lägger fokus på framtiden efter krigen och på människornas väl och ve snarare än militärernas och statsledarnas.

Nya forskningsfrågor

Som en fördjupning av frågan om hur förhållandet mellan jus in bello och jus ad bellum utvecklar sig skulle man kunna studera de potentiella effekterna av aggressionsbrottets införande i stadgan för den internationella brottmålsdomstolen (Romstadgan). Nu (2010) har en överenskommelse nåtts mellan parterna till Romstadgan om en utarbetad definition av aggressionsbrottet. Möjligheten finns att införandet av aggressionsbrottet, som är en del av jus ad bellum, i Romstadgan som i övrigt är fokuserad på jus in bello kommer att bidra till en ömsesidig påverkan mellan de två rättsområdena. Det är viktigt att denna eventuella ömsesidiga påverkan i så fall blir konstruktiv för humanitära värden och inte destruktiv.

En ytterligare ny forskningsfråga rör de nya förarlösa flygplanen (s k drones eller drönare) och i synnerhet deras användning i syfte att döda personer som anses vara fiender i ett pågående krig mot terrorismen e d. Dödandet av utvalda individer (s k targeted killings, finns ingen svensk term) tycks ha blivit allt vanligare och är juridiskt mycket problematiskt. Den tekniska utvecklingen och konflikttypernas utveckling illustreras båda av fenomenet "riktat dödande" av medlemmar i icke-statliga väpnade grupper. Denna utveckling går fort och skulle behöva greppas ur normativt perspektiv.

Ytterligare en forskningsfråga är samspelet mellan krigets lagar (både in bello och ad bellum) och de nya medierna. De nya - s k sociala - medierna kan användas av parterna i ett krig och hur användningen av dessa medier kan komma att samspela med krigets lagar är en viktig fråga. Utvecklingen har precis börjat, men kan liksom ovan antas komma att gå fort och de potentiella effekterna kan bli stora.

Projektets två viktigaste publikationer

Projektets två viktigaste publikationer hittills är två artiklar publicerade i Nordic Journal of International Law (2009; 2012). Den ena artikeln behandlar förhållandet mellan jus ad bellum och jus in bello och har titeln "Dangerous Liaison? The Disappearing Dichotomy between Jus ad Bellum and in Bello". I artikeln argumenteras för att det finns en oundviklig ömsesidig påverkan mellan de två rättsområdena och att det är viktigt att alltid välja ett förhållningssätt till dessa samspelande krigets lagar som sätter humanitära (till skillnad från militära och maktpolitiska) värden främst.

Den andra artikeln behandlar den framväxande tredje delen av krigets lagar nämligen jus post bellum som blivit alltmer aktuellt. Att sluta kriga är en sak, att uppnå fred är en annan och tanken är att rättsregler som tar hand om fasen mellan krig och (bestående) fred är viktig. Artikeln har titeln "Just War, Just Peace and the Jus post Bellum". Artikeln tar upp det juridiska innehållet i detta framväxande rättsområde och diskuterar hur framväxten av en jus post bellum kan komma att påverka de andra två delarna av krigets lagar. Frågan ställs om det i stället för tre vore bättre att ha en sammansmält "krigets lag".

Under utarbetande är också tre artiklar avsedda för publicering i internationella tidskrifter med följande arbetsnamn:

*"The gentle modernizer of the law of armed conflict" som ytterligare behandlar jus post bellum och skall ingå i en antologi på Oxford University Press som skall ges ut 2013.
*"The responsibility to protect and the responsibility while protecting: Opening Pandora's box?" som behandlar frågan om förhållandet mellan jus in bello och jus ad bellum med utgångspunkt i ett kritiskt brev från Brasilien till FN efter det internationella militära ingripandet i Libyen som bidrog till störtandet av regimen där 2011.
*"Third party to the conflict? Peace operations and international humanitarian law" som handlar om fredsbevarande truppers förhållande till krigets lagar och i synnerhet om huruvida fredsbevarande trupper kan anses vara parter i en väpnad konflikt och vad detta i så fall innebär juridiskt.
Inga publikationer har (ännu) publicerats med "open access".

Andra typer av förmedling av projektets resultat

Ett seminarium arrangerades av Folke Bernadotte-akademin i samarbete med International Legal Assistance Consortium (ILAC) den 5 mars 2012 i Försvarshögskolans lokaler i Stockholm där artikelprojektet Third party to the conflict? (se ovan) presenterades.

Vid en konferens 31 maj-1 juni 2012 på temat Jus Post Bellum arrangerad av Grotius Centre for International Legal Studies at the University of Leiden i Haag presenterades artikelprojektet The gentle modernizer of the law of armed conflict (se ovan).

Vid en konferens arrangerad vid Lunds universitet av docent Karin Aggestam 19-20 maj 2011 om svenska fredsbevarande operationer ur ett tvärvetenskapligt perspektiv presenterades artikelprojektet Third party to the conflict? (se ovan)

Vid en workshop arrangerad av det dåvarande nätverket The Nordic Network on Public-Private Relations i april 2008 i Venedig presenterade jag uppsatsen The public-private in armed conflict: The accountability of private security companies (se publikationslista)

Publikationer

”Dangerous Liaison? The Disappearing Dichotomy between Jus ad Bellum and Jus in Bello”, Nordic Journal of International Law, vol. 78, no. 4, 2009, s 553-566.

“Just War, Just Peace and the Jus post Bellum”, Nordic Journal of International Law, vol. 81, no. 3, 2012, s 271-294.

“The Public-Private in Armed Conflict – The Accountability of Private Security Companies”, Uppsala University, Faculty of Law, Working Paper 2010:3

“Defer and Rule: The Relationship between the EU, the European Convention on Human Rights and the UN”, Uppsala University, Faculty of Law, Working Paper 2012:5.