Kelly Ragan, Nationalekonomi, Handelshögskolan, Stockholm

2007-2012

Projektets mål var att utvärdera hur kilar i marginalprodukten av arbetskraft till följd av av skatter och allmänna utgifter påverkat svenskars arbetsmarknadsval längs flera mindre välförstådda beteendedimensioner. Det syftar till att ge en bättre förståelse av arbetsutbudet utöver antalet arbetade timmar. Projektet syftade till att förstå inte bara den omedelbara effekten av skatte- och utgiftspolitik, men också de långsiktiga konsekvenserna av politiken genom förändringar i till exempel den psykiska kostnaden av att arbeta, en kostnad som kan påverkas av andras arbetskraftsutbud. Att kvantifiering alternativa kanaler genom vilka politiken kan påverka arbetsutbudet på lång sikt gör att man kan måla en mer heltäckande bild av hur politiken påverkar beteende. Dessa långsiktiga effekter är de mest relevanta för beslutsfattare för att utvärdera de offentliga finansernas hållbarhet i en välutbyggd välfärdsstat.

Projektet har resulterat i fem publicerade artiklar i facktidskrifter, fyra artiklar som för närvarande genomgår granskning och revidering. Ytterligare två artiklar cirkulerar och har presenterats vid vetenskapliga konferenser och seminarier. Ett annat reslutat är tre pågående samarbeten med forskare vid välrenommerade universitet och forskningsinstitut i USA (NYU, UCLA, NBER, Harvard University, University of Chicago GSB) och Europa (Universitetet i Bologna och EUI).

Tre viktigaste resultaten och de två viktigaste publikationer

De viktigaste resultaten från projektet belyser hur den ekonomiska och sociala politiken i välfärdsstaten kan påverka beteende längs många dimensioner och hur beteendemässiga förändringar kan utvecklas långsamt till följd av förändringar i politiken. Sådana sociala återkopplingsmekanismer förstorar de kortsiktiga beteendeförändringarna som ofta är i fokus för utvärderingen av politiken. De viktigaste resultaten i detta avseende studeras i Ljunge (JHC, 2012), där en modell av hur arbetsnormer formas, i linje med den teoretiska litteraturen, appliceras på att analysera sjukfrånvaron i Sverige. Denna artikel visar hur yngre generationers ökade användningen av sjukförsäkringen till stor del kan förklaras av förändrade arbetsnormer mellan generationer, arbetsnormer som påverkas av välfärdsstaten. Förändringar i arbetsnormer till följd av förändringar i förebilders beteende (sjukfrånvaron några år tidigare av generationer några år äldre) visas vara kausala. En strategi med instrumentvariabler använder extrema hälsochocker i form av dödlighet för att identifiera hur den ökade sjukfrånvaron bland en kohort kan förändra frånvarobeteendet hos yngre individer. Den empiriska analysen är den första inom literaturen att kvantifiera en dominoeffekt mellan generationerna av välfärdsstatens politik. Artikeln presenterar en övertygande analys om de långsiktiga fiskala konsekvenserna av välfärdsstatens politisk som vida kan överstiga skattningar baserade på jämförelser av beteende en kort tid före och efter en reform.

Bortom de långsiktiga konsekvenserna av välfärdsstatens politik som ofta bortses ifrån i utvärderingslitteraturen bidrog projektet också till att bredda vår förståelse för hur skattepolitiken påverkar arbetsutbud utöver antalet arbetade timmar. Ragan (AEJ Macro, 2013) visar hur skatte- och transfereringspolitiken inte bara påverkar hur mycket tid svenskarna lägger på arbetsmarknaden, utan också hur välfärdsstatens politik förändrar hur mycket av sin tid svenskarna tillbringar i aktiviteter som vård av familjemedlemmar, matlagning och fritid. Ragan (2012b) bygger vidare på denna analys och visar hur de offentliga utgifterna på tjänster som dagis och äldreomsorg kan få ansenliga konsekvenser för den samhälleliga välfärden. Analysen pekar på hur utgiftspolitik (subventioner kontra 'workfare' transfereringar) samverkar med skattepolitiken för att påverka den optimala ekonomiska politiken.

Ljunge och Ragan (2012) har också konsekvenser för optimala utformningen av skattepolitiken, i detta fall inkomstbeskattningen. Papperet gör flera bidrag, inte minst demonstrerar det att svenskars arbetskraftsutbud är mycket påverkat av skattesatser, i motsats till litteraturen om arbetade timmar som har indikerat att svenskar knappt förändrar sitt arbetande till följd av förändringar i ersättningen. Artikeln skattar stora effekter på arbetsinkomster av hur mycket individer tjänar på marginalen efter skatt och finner även betydande heterogenitet mellan olika demografiska och inkomstgrupper. Den höga responsen blad de med låg inkomst för förändringar i marginalskatten tyder på att stora effektivitets-och välfärdsförbättringar kan erhållas från sänkta marginalskatter i den nedre delen av inkomstfördelningen. Dessa resultat återspeglas i Ljunge (2012c) som visar hur en del av effekten av skatter på arbetsutbud drivs av att individer ökar sin användning av socialförsäkringar när marginalskatterna är höga och återgår i arbete när skatterna är låga.

Sammantaget visar dessa artiklar en farlig dynamik för den framtida finanspolitiken i den svenska välfärdsstaten. En ond cirkel av ökande krav på förmåner från välfärdsstaten leder till högre skattesatser, vilka i sin tur kan leda till ytterligare efterfrågan på förmåner välfärdsstaten. I längden kan det innebära en ohållbar finanspolitisk situation. De två sidorna av statens balansräkning, intäkter (skatter) och utgifter (förmåner), samverkar och påverkar individers beteende. Det kan skapa en vansklig situation för beslutsfattare som är intresserade av att säkerställa en hållbar framtid för välfärdsstaten.

Nya forskningsfrågor och samarbeten

Nya forskningsfrågor som har vuxit ur projektet exemplifieras delvis av de pågående internationella samarbetena. Studiet av långsiktiga effekter av välfärdsstatens i Ljunge (2012a) har lett till ett samarbete med professor Alberto Bisin (NYU). Vi skattar en strukturell modell av hur arbetsnormer överförs och arbetsutbud i den svenska välfärdsstaten. Från artikeln Ljunge (2012c) om sjukfrånvarons priskänslighet har det sprungit ett projekt om asymmetriska arbetsutbudseffekter. Detta projekt är tillsammans med professorerna Alberto Alesina (Harvard), Andrea Ichino (EUI och Bologna), och Loukas Karabarbounis (Chicago GSB). Projektet initierades under en workshop där en artikel från projektet presenterades. I samband med en annan seminariepresentation av artikeln Ljunge (2012c) påbörjades ett samarbete om förmögenhetsdynamik tillsammans med Dag Manoli (UCLA) och Lee Lockwood (NBER och Northwestern).

Dessutom har Ragan (2012a) lagt grunden för en helt ny forskningsagenda om hur p-pilleret har påverkat kvinnors utfall längs en rad dimensoner. Ragan (2012a) studerar både hur samtida och historiska faktorer påverkat efterfrågan på p-piller när det blev tillgängligt i Sverige. Artikeln presenterar ett viktigt första steg som i sin tur kan användas för att analysera utbildning, karriär, fertilitet och äktenskap bland svenska kvinnor. Likaså lägger studien om överföring av tillit i Ljunge (2011c) grunden för att analysera hur tillit påverkar en rad utfall från inkomster till hälsa som utforskas i flera pågående artiklar. Studiet av tillit kompletterar analysen av arbetsnormer, en annan viktig kulturell attityd, som påverkar individers inkomster och arbetsinsats.

Publikationer

Published in peer reviewed journals
M. Ljunge (2012a) “The Spirit of the Welfare State? Adaptation in the Demand for Social Insurance” Journal of Human Capital, Fall 2012, vol. 6 no. 3 (forthcoming).
K. Ragan (2013) “Taxes and Time Use: Fiscal Policy in a Household Production Model.” American Economic Journal: Macroeconomics, forthcoming.
M. Ljunge (2012b) “Cultural Transmission of Civicness” Economics Letters 117 pp. 291-294.
M. Ljunge (2011a) “Increasing Demands on the Welfare State? Trends in Behavior and Attitudes” Economic Studies 57(4): 605-622.
M. Ljunge (2011b) “Do Taxes Produce Better Wine?” Journal of Agricultural & Food Industrial Organization: Vol. 9: Iss. 1, Article 12.

Under review
K. Ragan (2012a), “Sex and the Single Girl: Cultural Persistence and the Pill” under review at the Journal of Political Economy.
K. Ragan (2012b), “The Welfare Effects of Home Sector Fiscal Policies: Quantitative Evidence from a Household Production Model” under review at Economics Letters.
M. Ljunge (2012c) “Sick of Taxes?” under review at the Journal of Public Economics.
M. Ljunge (2011c) “Trust Issues: Evidence from Second Generation Immigrants” University of Copenhagen Discussion paper 11-31, under review at the Journal of Economic Behavior and Organization.

Other related projects/papers
K. Ragan (2012c), “Estimating a Collective Model of Labor Supply: How Did Households Respond to the Tax Reform of the Century?” SSE Mimeo.
M. Ljunge and K. Ragan (2012), “Who Responded to the Tax Reform of the Century?” SSE Mimeo

Ongoing International Collaborations:
M. Ljunge and Alberto Bisin (NYU) “The Welfare State and Social Norms” is a structural analysis spawned from Ljunge (2012a).
M. Ljunge, Alberto Alesina (Harvard), Andrea Ichino (EUI and Bologna) and Loukas Karabarbounis (Chicago) “Asymmetric Labor Supply Elasticities” is directly a continuation of Ljunge (2012c).
M. Ljunge, Lee Lockwood (NBER) and Day Manolo (UCLA) “Understanding the Process of Wealth Accumulation” is a collaboration initiated during a workshop where I presented Ljunge (2012c).