Magnus Öberg, institutionen för freds- och konfliktforskning

Patrimonialism, globalisering och inbördeskrig

2007-2012

Syftet med detta projekt var att undersöka hur yttre ekonomiska faktorer kan undergräva stabiliteten i neo-patrimoniala stater och leda till inbördeskrig och statskupper. Fyra forskningsuppgifter identifierades i forskningsplanen:

a) att undersöka hur olika styrelseformer påverkar risken för inbördeskrig och kupper,

b) att undersöka hur samspelet mellan externa chocker och styrelseformer påverkar risken för inbördeskrig och kupper,

c ) för att studera effekten av yttre ekonomiska faktorer på risken för inbördeskrig och kupper, och

d) att generera en ny global datamängd om statskupper.

På det hela taget har projektet har följt den ursprungliga planen, men tyngdpunkten har varit något mer på styrelseformer och något mindre på de ekonomiska chocker än vad som ursprungligen planerades. Det tog också längre tid än planerat att fördigställa kuppdata. Det har också förekommit några spin-off-projekt som inte förutsågs den ursprungliga planen, bland annat en antologi om datainsamlingsmetoder.

Resultat

I en serie studier undersöker Sollenberg effekten av utvecklingsbistånd på risken för inbördeskrig och statskupper. Bistånd kan ses som en form av icke-skattebaserade intäkter (fria inkomster) och som sådant skapar bistånd incitament för eliter att berika sig själva och sina klienter (sk rent-seeking), vilket skapar fördelningskonflikter mellan eliter. Under vissa omständigheter ökar bistånd därför risken för inbördeskrig och kupper. Sollenberg identifierar tre sådana omständigheter.

I en första studie visar hon att politiska institutioner påverkar sambandet mellan bistånd och väpnade konflikter. Hon finner att höga biståndsnivåer är kopplat till en ökad sannolikhet för väpnade konflikter i länder där det finns få begränsningar på den verkställande makten. Slutsatsen är att politiska institutioner som begränsar den verkställande makten spelar en viktig roll för att begränsa fördelningskonflikter mellan konkurrerande eliter och därmed minska risken för väpnad konflikt.

I en andra studie, finner Sollenberg empiriskt stöd för en tröskeleffekt av bistånd på konfliktrisk. Hon argumenterar för att biståndet ökar sannolikheten för konflikter endast när biståndsnivåerna är höga nog för att kontroll över statsmakten skall vara tillräckligt värdefullt för att uppväga risker och kostnader för potentiella rebeller.

I en tredje studie, finner Sollenberg att plötsliga negativa förändringar i biståndsflödena ökar risken för både väpnad konflikt och kuppförsök. Hon menar att biståndsbortfallet utgör en typ av chock för patrimoniella system som gör eliternas tidshorisonter kortare, och därmed intensifiera fördelningskonflikterna. Sollenberg finner också visst stöd för att höga biståndsnivåer har delvis olika effekter på risken för inbördeskrig och risken för kupper. Risken för inbördeskrig ökar i länder med en högre biståndsnivå, medan risken för kupper minskar. Denna skillnad beror på att bistånd är en resurs som kan användas för att köpa lojalitet av de eliter som är inkluderade i det patrimoniella systemet, medan det för eliter utanför det patrimoniella systemet höjer värdet av att försöka ta makten.

I en studie av ekonomiska chocker och uppror i Afrika använder Fjelde exogen variation i världsmarknadspriserna på jordbruksprodukter för att undersöka effekten av lokala ekonomiska förhållanden på risken för inbördeskrigsrelaterat våld i södra Afrika. Sambandet mellan lokala ekonomiska förhållanden och rebellaktivitet har en central plats i litteraturen om inbördeskrig. Lägre inkomster och färre möjligheter till sysselsättning i sägs öka deltagandet i uppror, eftersom alternativkostnaden minskar. För att undersöka detta studerar Fjelde hur ekonomiska chocker - mätt genom fluktuationer i jordbrukspriser och lokala avvikelser i nederbörd - påverkar förekomsten av strider i nederbördsberoende jordbruksområden jämfört med övriga områden. Hon finner en ökad risk för våld efter ekonomiska nedgångar inom jordbrukssektorn i de områden där jordbruket utgör en dominerande inkomstkälla.

I en studie om sambandet mellan kvaliteten på statliga institutioner och inbördeskrig undersöker Öberg och Melander effekten av statsapparatens kvalitet på risken för inbördeskrig under olika institutionella förutsättningar. I autokratiska stater kan regeringar inte förlita sig på massmedia, opinionsmätningar och offentliga manifestationer av folkliga opinioner för att hålla sig informerade om arten och omfattningen folkligt missnöje. Istället måste de till stor del förlita sig på olika myndigheter för att informera sig om den allmänna opinionen. Öberg och Melander menar att detta gör att kvaliteten på offentliga byråkratier och myndigheter är viktigare för autokratiska än demokratiska regimers förmåga att undvika uppror. Mer självständiga och meritokratiska byråkratier kommer att bättre kunna tillhandahålla den information som behövs för att utarbeta strategier och politik som minimerar risken för våldsamma utmaningar mot regeringsmakten. I patrimoniella system där tillsättningar är klientelistiska snarare än meritokratiska kommer myndigheternas effektivitet att hämmas både av brist på självständighet och lägre nivåer av professionalism. Med hjälp av en jämförande tidsseriedata för ett stort antal länder perioden 1985-2004 finner de stöd för att autokratier med mer självständiga och meritokratiska byråkratier också har signifikant lägre risk för väpnade uppror. Någon liknande effekt återfinns inte i mer demokratiska stater.

Slutligen utgör det kuppdataset som samlats in inom ramen för detta projekt ett viktigt resultat. Datamängden beskriver nästan 600 kuppförsök mellan 1950 och 2010 och innehåller information om datum, plats och resultatet av kuppförsöket, men också information om aktörernas identitet, användning av våld, dödade i strid, förekomst av ensidigt våld och utländsk inblandning, samt vad som händer med såväl den sittande regimen som kuppmakarna, mm.

Den nya datamängden visar på en rad intressanta trender och mönster. Liksom andra former av våld har kupper en neråtgående trend efter kallakriget. Kupper och kuppförsök förekommer i de flesta delar av världen, men Afrika och Sydamerika står för lejonparten av alla kupphändelser (nästan 75% sedan 1950). Dessutom är länder med höga nivåer av politisk korruption och avsaknad av begränsningar för den verkställande makten klart överrepresenterade i kuppdata. Detta mönster stämmer väl överens med vad man kan förvänta sig i patrimoniella system där konkurrerande elitfraktioner kämpar om regeringsmakten. Även när anstiftarna har sitt ursprung utanför statsapparaten har kuppmakarna nästan alltid ett förflutet inom den statliga eliten (t.ex. fd officerare, ministrar eller presidenter).

Publikationer

Några studier från projektet har redan publicerats och flera förbereds för publicering (se publikationslista). De två viktigaste studierna som hittills publicerats är:

"Buying Peace? Oil Wealth, Corruption and Civil War, 1985-99" (Journal of Peace Research, 2009). I den här artikeln argumenterar Fjelde för att politisk korruptionen inte nödvändigtvis är förknippad med en högre risk för inbördeskrig i oljerika stater. Politisk korruption kan användas för att tillmötesgå oppositionen och blidka oroliga grupper genom att erbjuda privata nyttigheter i utbyte mot politisk lojalitet. Eftersom oljerikedomar förknippas med stora inkomster direkt till statskassan, ger det en ekonomisk grund för en sådan klientelistisk politik. Den här artikeln hävdar således att oljerika regeringar kan använda politisk korruption för att köpa stöd från viktiga delar av samhället, och därigenom effektivt kooptera eventuell opposition. Baserat på en analys av utbrott av inbördeskrig perioden 1985-99, finner Fjelde stöd för koopterings argumentet. Hon finner visserligen att både olja och korruption i sig ökar den övergripande ökar risken för konflikter, men högre nivåer av politisk korruption tycks försvaga den skadliga inverkan av oljetillgångar på risken för inbördeskrig.

"Is the Hidden Hand an Iron Fist? Capitalism and Civil Conflict" (Journal of Peace Research, 2010). I den här artikeln argumenterar Fjelde och de Soysa med utgångspunkt från ett alternativkostnadsperspektiv att värdet av att göra uppror påverkas av hur samhällsekonomin styrs. Baserat på ett index för ekonomisk frihet som mäter hur fria människor är att handla i en ekonomi, finner författarna att länder med friare ekonomier har en minskad risk för inbördeskrig. Resultatet är robust och ändras inte vid kontroll för institutionell kvalitet, per capita inkomst och diverse andra variabler. Resultaten motsäger globaliseringskritikers påståenden att fria marknader och öppna ekonomier är destabiliserande och konfliktdrivande.

De olika studier som härrör från detta projekt har presenterats vid ett stort antal seminarier, konferenser och workshops i Sverige och internationellt (se publikationslista).

Nya forskningsfrågor

Projektet har genererat många frågor. En är hur och på vilket sätt olika system för samhällsstyrning betingar olika typer av konflikt beteende? Hur påverkar tex olika system (i interaktion med andra faktorer) var i ett samhälle, och mellan vilka aktörer, och i vilken form konflikter manifesteras (kupper, inbördeskrig, icke-statliga konflikter, revolutioner, fredliga protester)? Detta gäller också hur konflikter av olika slag är kopplade till varandra, t.ex. kupper till inbördeskrig, protester till kupper, och så vidare. Dessa fenomen studeras oftast isolerade från varandra, men det har (bla genom insamlingen av kuppdata) blivit uppenbart att de ofta är relaterade till varandra på olika sätt och ibland helt enkelt utgör olika strategier för samma aktörer under olika omständigheter. Det finns därför anledning att i framtiden studera dem tillsammans.

Publikationslista

Böcker och antologier

Fjelde, Hanne (2009). Sins of Omission and Commission: The Quality of Government and Civil Conflict. Uppsala: Dept. of Peace and Conflict Research. Report No. 88 (Dissertation).

Sollenberg, Margareta (2012). A Scramble for Rents: Foreign Aid and Armed Conflict. Uppsala: Dept. of Peace and Conflict Research. Report No. 95 (Dissertation, in print)

Öberg, Magnus (2011). Understanding Peace Research: Methods and Challenges, co-edited with Kristine Höglund, New York and London: Routledge.


Artiklar i internationella sakkunniggranskade tidskrifter

Fjelde, Hanne (2008). Book Review: “High Stakes and Stakeholders: Oil Conflict and Security in Nigeria” by Kenneth Omeje, Journal of Peace Research, 45: 4.

Fjelde, Hanne (2010). ”Is the Hidden Hand an Iron Fist? Capitalism and Civil Conflict” Journal of Peace Research, 47(3): 287-298.

Härutöver har några artiklar färdigställts inom ramen för projektet, även om det huvudsakliga arbetet med dessa utfördes före 2008:

Fjelde, Hanne (2010). ”Generals, Dictators, and Kings, Authoritarian Regimes and Civil Conflict, 1973 – 2004” Conflict Management and Peace Science.
27(3): 195-218.

Fjelde, Hanne (2009). ”Buying Peace? Oil, Corruption and Civil Conflict 1985-99”, Journal of Peace Research: 47(2):199-218.

Hanne Fjelde & Indra de Soysa, (2009) ”Coercion, Cooptation or Cooperation. State Capacity and Civil War, 1961-2004” Conflict Management and Peace Science, 2009, 26(1): 5-25.


Bokkapitel

Öberg, Magnus (2011). “Doing Empirical Peace Research” with Kristine Höglund in Understanding Peace Research: Methods and Challenges, Kristine Höglund and Magnus Öberg eds, New York and London: Routledge, 2011.

Öberg, Magnus (2011). “Improving Information Gathering and Evaluation” with Kristine Höglund in Understanding Peace Research: Methods and Challenges, Kristine Höglund and Magnus Öberg eds, New York and London: Routledge, 2011.

Öberg, Magnus and Margareta Sollenberg (2011). “Gathering Conflict Information Using News Resources” in Understanding Peace Research: Methods and Challenges, Kristine Höglund and Magnus Öberg eds, New York and London: Routledge, 2011.


Konferens bidrag (opublicerade manuskript)

Fjelde, Hanne 2009. Sub-National Determinants of Non-State Conflicts in Nigeria, 1991 – 2005. Presented to the International Studies Association 2009 Meeting, New York, NY  15-18 February, 2009 and at the Jan Tinbergen conference, Networks of European Peace Scientists, Amsterdam, June, 2009.

Fjelde, Hanne (2010). Economic Inequality and Intergroup Conflict in Africa,” with Gudrun Østby. Paper presented at the American Political Science Association Annual Meeting, Washington DC, September 1-4, 2010; at the Conference on Inequality, grievances and Civil War, 9-11 September, Zürich; and at the Annual Meeting of the Peace Science society (International) Forth Woth, Texas, October 2010.

Fjelde, Hanne (2011). “Economic Shocks and Rebellion in Africa.” Unpublished, manuscript.

Sollenberg, Margareta (2010). “Aid, Institutions and Armed Conflict.” Paper presented at the Annual Meeting of the Intenational Studies Association, New Orleans, February, 2010.

Sollenberg, Margareta (2010). “Aid and Political Instability, 1960-2008.” Paper presented at the Annual Meeting of the Intenational Studies Association, New Orleans, February, 2010.

Sollenberg, Margareta (2009). “Foreign Aid and Armed Conflict, 1960-2004.” Paper presented at the 50th Annual Convention of the International Studies Association, New York Feb 15, 2009

Öberg, Magnus (2008). Conceptualizing a Global Coup Events Dataset: A Coup D’Essai, paper presented at the Research Seminar, Department of Peace and Conflict Research, Uppsala University, May 22, 2008.

Öberg, Magnus (2011). Challenges from within: Introducing the Uppsala Coup Events Dataset. Paper presented at the Conference on Quantitative Peace Research, University of Greifswald, Germany, 21-22 October, 2011, and at the 52nd International Studies Association Convention, Montreal, Canada, 16-19 March, 2011.

Öberg, Magnus and Erik Melander (2010). Autocracy, Bureaucracy, and Civil Conflict. Paper presented and at the 5th ECPR General Conference, Potsdam Germany, September 2009, and at the American Political Science Association Annual Meeting, Washington DC, September 1-4, 2010.