Karin Sidén, Nationalmuseum

I Nationalmuseum förvaras en världsberömd samling ritningar till arkitektur, trädgårdar, inredningskonst och tillfälliga dekorationer som leder sitt ursprung från de första överintendenterna för den kungliga byggnadsverksamheten. Sammantaget rör det sig om ca 15 000 blad. Överintendentsämbetets yngre arkitekter förvärvade ett stort antal ritningar under sina studieresor, främst i Italien och Frankrike. Detta material gör samlingen till ett europeiskt kulturarv av rang, som ofta har konsulterats av den internationella forskningen. Arkitekturritningarna, som omfattar blad från 1400-talet till och med 1800-talets början, är uppdelade i de historiska samlingarna Tessin-Hårleman-, Cronstedt-, Celsing- och Eichhorn-samlingarna. De två första är de största och mest betydelsefulla.

Syfte

Syftet med projektet har varit att genomföra en fullständig digital fotografering och enkel katalogisering av teckningarna, göra dem sökbara genom museets databas och därmed tillgängliga för externa forskare, samt undersöka samlingarnas fysiska skick och åtgärda akut olämplig förvaring. Ambitionen har varit att forskare skall ha åtkomst till så stora filer att detaljstudier är möjliga. När det gäller resultatets tillgänglighet, liksom i frågan om permanent förvaring av filerna, har en gemensam lösning med resten av Nationalmuseum hela tiden bedömts vara det rationella och naturliga. Någon separat webdatabas har alltså inte skapats. Inom projektet har arbetat papperskonservator, fil. dr Helen Evans, fotograf Cecilia Heisser och arkitekt Ola Svenle. Projektledare har varit docent Martin Olin. Ansvariga har varit forskningscheferna Karin Sidén (t.o.m. 2011) och Magdalena Gram.

Resultat

Projektkonservatorn påbörjade som planerat projektarbetet ungefär tre månader innan fotograf och assistent anställdes. Av de två stora delsamlingarna är Cronstedt-samlingen den mest eftersatta, och det beslutades att projektet skulle börja med den. Evans inledde därför med att göra en fullständig inventering av den ca 5400 nummer starka samlingen med noterande av förvaringsplats, format och inventarienummer. Vid genomgången upptäcktes att flera hundra teckningar saknade inventarienummer. De flesta var synnerligen ömtåliga s.k. kalker, papper som gjorts genomskinliga genom behandling med olja och sedan använts för kopiering genom kalkering. Dessa gavs inventarienummer och monterades i nytillverkade plastfickor som fixerar och skyddar de ibland fragmentariska bladen. När Evans så långt det var rimligt hade en överblick över förvaringen av de fyra delsamlingarna som ingår i projektet utvaldes 1000 teckningar för en tillståndsundersökning (condition survey) med hjälp av en slumpgenerator. De utvalda bladen bedömdes sedan efter fyra kriterier: allmänt tillstånd; eventuella monteringar och deras lämplighet; behov av åtgärd inom det aktuella projektet som förberedelse för fotografering; och slutligen en uppskattning av den tid som i förekommande fall behövs för en åtgärd. Resultaten av undersökningen presenteras närmare i Evans 2009 (se publikationslistan).

Sammanfattningsvis kunde man av tillståndsundersökningen dra slutsatsen att de fyra delsamlingarna (Tessin-Hårleman, Cronstedt, Eichhorn, Celsing) alla har olika karaktär, bevarandeproblematik och åtgärdsbehov. Exempelvis har en oproportionerligt stor del av Cronstedt-samlingen skador från möss och råttor, uppkomna under den tid samlingen förvarades på Fullerö, en typ av skada som i princip saknas i de övriga samlingarna. Omkring 15 % av hela arkitekturritningssamlingen, eller ca 2900 blad, bedömdes i undersökningen ha skador som egentligen behöver åtgärd. Av dessa är emellertid en stor del smutsning eller missfärgning som inte hindrar att bladen hanteras och fotograferas, och de åtgärdades inte inom detta projekt. 193 blad krävde dock konservering eller ommontering inför fotograferingen, vilket utfördes av Evans.
En station för digital fotografering inreddes i tecknings- och grafikmagasinet i Nationalmuseibyggnaden. Där genomförde Cecilia Heisser en fullständig fotografering av Cronstedt-samlingen, uppgående till 6205 unika motiv (samlingen innehåller ungefär 5400 blad, men vissa inventarienummer har motiv även på baksidor m.m.). I Tessin-Hårleman-samlingen togs 4320 fotografier. Varje råfil (NEF) konverterades till TIFF ca 130 MB stor, färgjusterades och retuscherades samt sparades i tre storlekar (16 bitar TIFF, 8 bitar TIFF och JPEG), vilket gör dem redo för både bilddatabas och tryck. Filerna döptes efter inventarienummer som kontrolleras mot respektive ritning och projektassistentens förteckning. Inventarienummer i två versioner och IPTC förs in i bildfilens metadata. Projektassistenten Ola Svenle har i en Access-databas löpande katalogiserat ritningarna. Posterna har utgått från uppgifterna i de handskrivna inventarierna från 1940-60-talen, men fälten har utökats till att innehålla en engelsk titel, topografisk information och motivkategorier. Därigenom förbereds sökmöjligheter i den öppna databasen.
Under vintern 2012-2013 har migreringen av Access-databasens poster till Nationalmuseums föremålsdatabas MuseumPlus förberetts. Först överfördes posterna till en testversion av databasen, där problem och ofullständigheter kunde observeras och så långt möjligt åtgärdas. Migreringen ägde rum 21 mars 2013, och resulterade då i 10 404 nya föremålsposter i kategorin arkitekturritningar, varav 8 574 med en eller flera bilder. Det sammanlagda antalet poster i kategorin (inklusive de redan existerande posterna, till vilka nya fotografier tagits av projektet) är nu 11 650. Detta är färre än de 15 000 som var projektets målsättning, vilket naturligtvis är beklagansvärt. En framtida prioritering bör vara att slutföra registreringen av Tessin-Hårleman-samlingen.

Oförutsedda tekniska och metodiska problem

Till de oförutsedda problemen hörde bland annat kostnaden (och det administrativa ansvaret) för långtidslagring på server av ett så stort antal tunga bildfiler. Vidare tog fotograferingen längre tid än beräknat, dels på grund av materialets ömtåliga karaktär i allmänhet, dels för att fotografen behövde ta mer än en bild per teckning i betydligt fler fall än som ursprungligen bedömdes. Det sistnämnda motiverades av motiv eller påskrifter på baksidorna, alternativa lösningar på påklistrade mindre papper och liknande samt att ritningar i större format måste fotograferas i delar, och att den digitala monteringen av dem till en hel vy var mycket tidskrävande. I slutfasen av projektet har den tekniska utmaningen varit att föra över projektets uppgifter till museets föremålsdatabas MuseumPlus samt att länka bildfiler till den. Detta har skett under ledning av museets databasansvariga med assistans från leverantören Zetcom. Tekniken har i princip fungerat väl, men det har visat sig att ca 1000 poster har undantagits från migreringen eftersom data, såsom vissa inventarienummer och årtal, har skrivits i format som inte accepteras. Därutöver har runt 1000 nummer undantagits av säkerhetsskäl eftersom poster (i de flesta fall utan bilder) redan existerade. I samtliga dessa fall behöver en manuell justering göras för att överföringen skall kunna ske. Medel till det har anslagits från museets forskningsavdelning, och arbetet kommer att utföras under en tremånadersperiod från 15 april 2013. När migreringen väl hade ägt rum visade det sig också att de förhållandevis stora bildfiler som länkats till posterna inte kunde visas i full storlek över webdatabasen. Detta beror enkelt uttryck på en inställning i MuseumPlus och kommer att åtgärdas under 2013, och förhoppningen är att man därefter skall kunna studera filer med en storlek som är adekvat för forskningssyften. Sammanfattningsvis kan sägas att de tekniska problem som nämnts ovan delvis förklaras av att Nationalmuseum när projektet inleddes var i färd med att byta databas. Projektet har gradvis anpassats till den nya databasen MuseumPlus allteftersom den har implementerats.

Arbetets integrering i myndigheten

Projektets nya digitala bildfiler har fortlöpande gjorts tillgängliga för museets bildarkiv. Dessutom har ett annat av museets forskningsprojekt i princip fått sitt bildbehov tillgodosett genom projektet (Anna Bortolozzi, "A Catalogue of the Italian Architectural Drawings in the Cronstedt Collection"). Slutligen underlättas det inventeringsarbete av teckningssamlingen som för närvarande pågår inför museets evakuering väsentligt av projektets resultat. Projektet har presenterats vid ett antal seminarier anordnade vid museets forskningsavdelning.

Nya forskningsfrågor

Frågeställningarna har framförallt rört å ena sidan bevarandetillstånd och effekter av samlingarnas fysiska historia (berört ovan), och å andra sidan samlingshistorik och samlingarnas roller som arbetsinstrument och informationskälla för 1700-talets arkitekter (se Olin 2010b och Olin 2010c). Att överintendenterna har kopierat eller låtit kopiera varandras teckningar och dessutom gjort byten eller sålt blad till varandra är känt sedan tidigare, men bilden har nu kunnat fördjupas (se publikationslistan). För att vidare belysa frågor kring samlingarnas historiska kontext anordnades 8 april 2011 ett symposium, "Journée franco-suédoise", vid INHA/ Centre André Chastel i Paris. Initiativtagare från fransk sida var Linnéa Rollenhagen-Tilly som har lämnat värdefulla bidrag till projektet genom sina studier av Carl Johan Cronstedt. En uppföljande workshop med franska forskare anordnades på Nationalmuseum i oktober 2011. Önskvärt vore att framtida forskningsinsatser kring materialet sker i samarbete med den franska arkitekturforskningen. En grundförutsättning existerar nu i form av projektets resultat.

Länk

www.nationalmuseum.se Se vidare Samlingarna online

Publikationslista

Helen Evans, ”A Condition Survey of the Architectural Drawings Collections. Digitization of the Architectural Drawings Collection: An Overview”, Art Bulletin of Nationalmuseum, Stockholm, 2009, s. 127–130.

Martin Olin, ”Digitising the Nationalmuseum Collection of Architectural Drawings”, Art Bulletin of Nationalmuseum, Stockholm, 2010, s. 99–102. (Olin 2010a)

Martin Olin, “The Drawings of the Tessin Collection in the Nationalmuseum, Stockholm: The decorative arts”, in Cinquièmes Rencontres Internationales du Salon du Dessin 2010. Les marques de collections, I, eds. Peter Fuhring and Cordélia Hattori, Paris 2010, pp. 87–95.(Olin 2010b)

Martin Olin, “Les dessins de galeries dans les collections de Nicodème Tessin le Jeune et ses successeurs conservées au Nationalmuseum de Stockholm“, i Les grandes galeries européennes, XVIIe - XIXe siècles, sous la direction de Claire Constans et Mathieu da Vinha, Versailles 2010, s. 311–331.(Olin 2010c)

Martin Olin, ”French architectural drawings in the Nationalmuseum: an international collaboration”, Art Bulletin of Nationalmuseum, Stockholm, 2011, s. 175–176.