Att forska med näsa och tunga: Lukt och smak i vetenskapens historia
Sedan 1700-talet har naturvetenskapen baserats på visuell observation av naturen, direkt eller genom experiment. Kunskap baserad på lukt och smak har ofta betraktats som vag och subjektiv, eftersom den inte har kunnat behandlas kvantitativt, och alltså inte kunna ”bevisa” något. Lukt och smak har därför ofta negligerats inom vetenskapshistorien. Det här projektet syftar till att med ett historiskt perspektiv undersöka smakens och luktens betydelse för uppkomsten av och spridandet av vetenskaplig kunskap.
Lukt och smak kunde användas på många sätt inom vetenskapen. De kunde användas i analytiskt syfte för att identifiera okända substanser, de kunde användas för att bekräfta en antagen sammansättning hos vissa substanser, och sist men inte minst kunde de ha en heuristisk betydelse genom att visa på nya forskningsområden och ge uppslag till ny forskning.
Projektet vill visa på smakens och luktens betydelse genom att studera hur de användes i det dagliga arbetet i ett laboratorium. Kemin kommer att stå i centrum, och tre fallstudier har utvalts. Det första är mineralogiska klassificeringssystem under 1700-talet, det andra är läroböcker och utbildning under 1800-talet, och det tredje är uppkomsten av nya vetenskapliga teorier inom den organiska kemin under 1900-talet.
En hypotes är att lukt och smak fortfarande spelar en viktig roll inom vetenskapen, och att en ökad kunskap om hur de fungerat historiskt kan öka vår medvetenhet om hur de fungerar i dag.
Anders Lundgren, idéhistoriska institutionen, Uppsala universitet
2008-2014
Projektets syfte var att undersöka luktens och smakens betydelse för kunskapsbildningen inom den kemiska vetenskapen, utgående från tre fallstudier: 1. Mineralogisk klassificering inom 1700-talskemin, 2. Läroböcker och undervisning under 1800-talet samt 3. Den organiska kemin under 1920- och 30-talen.
Luktens och smakens betydelse inom vetenskapen har i stort varit lite undersökt i tidigare forskning. Detta har framsått som en lucka i vår kunskap, särskilt med hänsyn till att referenser till lukt och smak alltid varit en självklarhet och flitigt förekommande i den kemiska litteraturen, ända fram till modern tid. Särskilt vanligt förekommer lukt och smak i undervisningslitteratur (läroböcker, laboratorieinstruktioner etc). Men också i handskrifter som laboratoriejournaler och annat material med direkt anknytning till det praktiska utövandet av kemi, liksom i vetenskapliga texter.
Under arbetets gång har frågeställningarna fördjupats och projektet fått en delvis ny inriktning men alltid behållit lukt och smak i centrum. För att bättre förstå smakens och luktens plats inom kemin har det visat sig fruktbart att undersöka dessa sinnens betydelse ur följande tre aspekter. De redovisade resultaten baserar sig i första hand på forskningar kring de två första fallstudierna.
1. Studiet av lukt och smak har medfört att jag kunnat konstatera att det kvalitativa inslaget i vetenskapen länge varit (och förmodligen fortfarande) är ett viktigt inslag i den moderna vetenskapens framväxt. Mycket tidigare forskning, inklusive min egen, har varit inriktad på att förklara den kvantifiering som man hävdat präglat den vetenskapliga utvecklingen under modern tid. De vetenskaper som strävat efter ett formulera allmänna lagar som matematiska samband, har stått i centrum för intresset. Denna kvantifieringsprocess har ofta setts som ytterst viktig i vetenskapens utveckling och har därför som ett vetenskapligt ideal tilldelats stor uppmärksamhet. Även om kvantifieringen inom vetenskapen otvivelaktigt är en viktig faktor i dess utveckling, har mina forskningar visat att den kanske tilldelats en alltför dominerande roll, och att den åtminstone måste kompletteras med ett utökat studium också av de kvalitativa aspekterna på vetenskapen. En stor del vetenskap har nämligen som syfte att beskriva och karakterisera unika egenskaper hos enskilda substanser, och hur dessa substanser kan förvandlas i varandra. En sådan vetenskap har ofta av samtiden uppfattats som en väsentlig del av kemin. I dessa karakteriserande beskrivningar har de kvalitativa egenskaperna lukt och smak en större betydelse än vad som tidigare framkommit. Detta gäller även andra sinnen, framförallt synen. Kunskaper om kvalitativa egenskaper är en viktig del av den vetenskapliga kunskapen.
2. Genom studiet av lukt och smak har jag också kunnat konstatera vikten av att studera och att förstå det dagliga arbetet i laboratoriet, vad som skulle kunna kallas vardagsvetenskap. Av naturliga skäl har mycket vetenskapshistoria koncentrerat sig på de stora genombrotten, ofta kallade "revolutioner", och de mer spektakulära experimenten. Inom senare forskning har man ofta lämnat denna inriktning, och mina forskningar kring lukt och smak ansluter till denna utveckling. Vetenskapen är full av dagliga aktiviteter och dagligt experimenterande, monotont och slitsamt upprepande av flera experiment. Detta vetenskapliga arbete är dock grunden för all annan vetenskap. I detta arbete finns därtill en kontinuitet som delvis motsäger idén om stora genombrott i forskningen. Ett av mina resultat är att i denna vardagsvetenskap är de kvalitativa egenskaperna lukt och smak en del av kontinuiteten i det vetenskapliga arbetet en betydligt större roll än vad man kanske kunde misstänka. Men samtidigt kan dessutom det rutinmässiga smakandet i laboratoriet som kemister ända in på mitten 1900-talet ägnade sig åt spela en heuristisk funktion, det vill säga peka på fenomen och iakttagelser som man annars inte uppmärksammats. Det vardagliga smakandet kan därför få betydelse till och med för uppkomsten av nya forskningsområden.
3. Jag har också kunnat konstatera att lukt och smak spelat en viktig roll inom pedagogiken. Eftersom lukt och smak betraktats som karakteristiska egenskaper hos kemiska substanser och eftersom kännedom om olika substansers egenskaper är en väsentlig del av kemin, är det en central fråga hur denna kunskap överförs till eleverna. Detta sker givetvis i en laboratoriemiljö, där eleverna konkret luktar och smakar på olika preparat, och lär sig på hantverksvis hur olika saker smakar. Det hävdas vanligtvis att denna kunskap ska ses som någon form av "tacit knowledge", och att den som sådan "lagrats i kroppen". Detta är säkert riktigt, men mina undersökningar visar att även språket kan vara till hjälp. Det utvecklas nämligen i läroböcker ett speciellt språk med mycket rika nyanser för att beskriva de olika lukterna och smakerna, "bitter", "mycket bitter", "angenämt bitter" etc. Resonamnaget kan breddas och gäller även liksom andra kvalitativa egenskaper, som färger, med skillnader mellan "blekrosa", "ljusrött" etc. Ett resultat har varit att peka på och att lyfta fram betydelsen av det språk med vilket sinnesförnimmelserna beskrivs, ett språk som gör kommunikation av sinneserfarenheter möjlig (även om lukter och smak inte kan läras bara genom språket, utan det krävs också praktiskt laboratoriearbete), och som kännetecknas av vad jag valt att kalla "kvalitativt exakthet".
Nya forskningsfrågor
Den självklara utvidgningen av projektet är att undersöka de kvalitativa egenskapernas betydelse också inom andra vetenskaper, kanske framför allt inom de vetenskaper som strävar efter att formulera allmänna matematiska lagar giltiga för flera fenomen, en vetenskap som i samtid litteratur ofta likställs med fysik. Nära sammanlänkat med fysik, astronomi och kemi var spektroskopin, som inom kemin användes för att identifiera specifika kemiska substanser. Att avläsa ett spektrum var emellertid beroende av kvalitativa iakttagelser eftersom typen av ljuskälla kunde påverka resultatet. Att särskilja olika spektrallinjer med blotta ögat var en känslig sak, där kvalitativa bedömningar var en viktig del.
Eftersom all vetenskap också är den del av en kulturell kontext skulle ett utökat samarbete med antroploger och andra vara möjligt för att fördjupa förståelsen av smak och lukt också som kulturella fenomen.
Betoningen på vardagsvetenskapen skulle också kunna leda till ett nytt sätt att skriva biografier där också mindre kända personligheter skulle kunna beredas plats (publikationslista 3 är en vag början på ett sådant)
Projektets internationella förankring
Jag har vid flera tillfällen presenterat mina forskningar på vid internationella konferenser, och av de reaktioner jag då mött, och av de diskussioner som mina presentationer lett fram till, att det finns ett internationellt intresse för mina forskningar. Publikationen nummer 2 ingår direkt i ett sådant samarbete.
Publikationer
Publikation 1 diskuterar sinneskunskapen i undervisning och forskning under det slutande 1800-talet och har som främsta källmaterial läroböcker i kemi, samt populärvetenskapliga framställningar. Artikeln kan ses som en sammanfattning av de resultat jag kommit fram till under mitt arbete med den andra fallstudien, och där framförallt luktens och smakens förhållande till undervisning, samt vardagsvetenskapen står i centrum, som diskuterat under punkt 2 ovan.
Publikation 2 diskuterar hur Mendelejevs periodiska system bemöttes i Sverige. Artikeln är en del av ett internationellt samarbetsprojekt, där mitt bidrag i väsentliga drag påverkats av vad jag under mina studier av lukt och smak kommit fram till. Jag beskriver där den vardagsvetenskap som var den gängse i Sverige, och där slitsam mineralanalys stod i centrum. En viktig del av denna vardagsvetenskap, var lukt och smak, liksom andra kvalitativa egenskaper. Jag undersöker i artikeln vad som händer när en kemi som ofta beskrivits som nydanande möter en sådan kemi. Det visar sig då att kraften i beskrivningen av dessa egenskaper var så stark, att det periodiska systemet inte kunde rubba dem, och därmed inte heller kemin i stort. Mendelejevs system fick liten betydelse för hur kemin i Sverige utvecklade sig, varför jag ställer frågan om inte systemets betydelse inom kemin i allmänhet tidigare har övervärderats.
Publikationslista avseende projektet "Att forska med näsa och tunga: Lukt och smak i vetenskapens historia " (Dnr P2008-0918:1-E)
1. “Kemi, pedagogik och lite estetik: Om sinneskunskap i naturvetenskaplig undervisning och forskning runt sekelskiftet 1900”, Anders Burman, Rebecca Lettevall och Sven-Eric Liedman (red), Löftet om lyckan: Estetik, musik och bildning: Till Sten Dahlstedt (Göteborg, 2013), 149-168.
2. “When a daring chemistry meets a boring chemistry: The reception of Mendeleev’s periodic system in Sweden” (artikel i antologi, accepterad för publicering av Oxford UP, beräknad utgivning våren 2014).
3. ”Lars Fredrik Svanberg”, Svenskt Biografiskt Lexikon (under tryckning)