2008-2016
Det tidiga klosterväsendet och den antika bildningen

Syftet med forskningsprogrammet har varit att undersöka vilken roll det tidiga klosterväsendet, i synnerhet i Egypten, Palestina och Syrien, har haft i förmedlingen av det antika bildningsidealet, och motbevisa en äldre vetenskaplig uppfattning där klosterväsendet setts som en ny och radikal kristen anti-kulturell rörelse i utkanten av det gamla samhället. Mot en skarp tudelning mellan öknen och staden, den olärda munken och den klassiska filosofen, och i större omfattning, mellan kristet och hedniskt, har programmet haft sitt fokus på utbildning och litterär produktion och arbetat med hypotesen att framväxten av klosterväsendet bör förstås i kontinuitet med antikens bildningsideal och skolväsende.

Målsättningen har varit att utvärdera vilka bevis som finns för utbildning i de tidiga klostren och att se dessa i ljuset av de klassiska undervisningsmetoderna. Detta har inneburit en läsning av de tidiga monastiska texterna som del av en omorientering inom de retoriska och filosofiska skolorna, Det har också krävt att det framväxande klosterväsendet relaterats till den ökade sociala och geografiska rörligheten och de utmaningar som orsakades av politiska, ekonomiska, sociala och religiösa förändringar i senantiken.

Även om den grekiska traditionen har stått i centrum har förmedlingen av bildningstraditionen till koptiska, syriska, latin, arabiska och armeniska (och i viss grad georgiska och etiopiska) inkluderats. Syftet har varit att studera alla nivåer av utbildningslitteratur, från syllabarier och skoltexter, till maximer, anekdoter, biografier, historiografi, filosofiska avhandlingar och kommentarer.

Även om det övergripande målet har förblivit detsamma, har tre större förändringar skett. Den första är utvecklandet av ett avancerat forskningsverktyg och en internetplattform (APDB och Monastica) för studier av det viktigaste tidigmonastiska materialet, samlingarna av uttalanden och anekdoter av de så kallade ökenfäderna. Detta har kompletterat programmet med en oförutsedd metodologisk komponent från det snabbt växande området digital humaniora. Den andra är en avgörande metodisk omorientering mot vad som kallas "ny" eller "materiell" filologi, en betoning på de enskilda handskrifterna och deras användare snarare än texternas upphovsmän och original. Den tredje förändringen är en utökad arkeologisk dimension som givit en bredare kontext vad gäller materiella lämningar, inklusive en detaljerad analys av fynd från ett av de äldsta klostren i Egypten.

Huvudsakliga resultat
Resultaten av forskningen har inte bara bekräftat vår hypotes och underbyggt den pågående revideringen av tidigare forskning. De har också lämnat nya bevis för en anmärkningsvärd kontinuitet mellan utbildningstraditioner i antiken och den framväxande klostertraditionen, liksom en slående kontinuitet till medeltida klostertraditioner i olika kulturella och språkliga sammanhang. Vår forskning har visat att det inte längre är möjligt att betrakta framväxten av klosterväsendet som en inomkristen utveckling, fristående och oberoende från senantikens intellektuella traditioner.

Analysen av undervisningstexterna från tidiga egyptiska kloster visar att utbildning var en viktig aspekt av det tidiga klosterlivet, vilket bekräftar berättelser i olika litterära källor, både beskrivande och normativa. I klassisk utbildning var bruket av imitation och upprepning viktigt och maximer och anekdoter användes för att förvärva färdigheter i läsning och skrivning, samt grammatik och retorik, men även för att utveckla dygder, bekämpa laster och ge tyngd åt de ideal som lärdes ut. Vi har inte endast funnit samma metoder och tekniker dokumenterade i arkeologiska fynd och i tänkespråkstraditionen, liksom i andra tidiga klostertexter, utan också en regelbunden användning av samma skolterminologi. Jämförande studier av hur bibliska texter och uttryck används hos monastiska författare från Gaza, bekräftar likaså en förskjutning mot klassiska former återspeglade i en ökad användning av monastiska visdomsord i förhållande till bibliska texter.

Även för de dygder och praktiker som har betraktats som typiska för klosterlivet har det varit möjligt att finna direkta föregångare i den klassiska filosofin eller en indirekt förmedling via återanvändning av filosofin i pre-monastiska kristna filosofiska texter. Genom att använda en teori om "conceptual blending" har vi kunnat beskriva hur den klassiska filosofin och förmonastiska och bibliska källor kombinerades till exempel när det gällde dygder som tillbakadragande, omvändelse, lydnad och oberoende av bildning, liksom upprepad meditativ bön (Jesusbönen). Klosterväsendets systematisering av samlingar av tänkespråk som steg i moralisk utveckling har även visat oväntade likheter med beskrivningar av steg i de klassiska författarnas moraltexter.

Studier av samtida historiska berättelser från den tidiga monastiska rörelsen har likaledes påvisat användning av äldre litterära traditioner, inklusive klassiska myter, för att tolka och försvara klosterväsendet. Bland dessa finns bilden av den ensamme grundaren och lagstiftaren, liksom bilden av klostret som en stad. I monastiska biografier, liksom i klassiska motsvarigheter, var utbildning en viktig aspekt för att definiera hjälten, och särskilt för att identifiera vilket socialt nätverk eller vilken skola han tillhörde.

Våra studier av textförmedlingen av tänkespråken visar ytterligare kontinuitet med det förflutna. Även om samlingarna av dessa varierar mycket i omfång och organisation, förblir ord som tillskrivs de första generationerna av egyptiska munkar centrala under hela perioden. Trots omfattande omstrukturering och ganska vanliga reattribueringar av tänkespråk, är det enskilda tänkespråket tämligen stabilt även när de kontextuella ändringarna förändrar betydelsen. Genom våra avancerade forskningsverktyg APDB och Monastica - i sig viktiga resultat av programmet - har det har varit möjligt att kartlägga förmedlingen av materialet på ett sätt otänkbart tidigare. Detta har visat att så kallade "normala" samlingar, och de utgåvor av dessa som regelbundet använts som underlag för forskning, endast täcker en begränsad del av den förmedlade traditionen och dessutom okritiskt blandar material som tillhör olika recensioner. Osystematiserade syriska och latinska samlingar, liksom försummade grekiska, visar sig dessutom ofta vara viktiga kanaler. Materialets starkt flytande karaktär har även gett ytterligare stöd till en av våra premisser, att texterna bör ses som undervisningsmaterial som lätt anpassas till nya sammanhang, snarare än oföränderliga auktoritativa uttalanden av, eller autentiska berättelser om, normativa gestalter i det förflutna.

Studiet av receptionen av tänkespråken i medeltida översättningar, till exempel till georgiska, armeniska, arabiska och etiopiska har visat stark kontinuitet men också intressanta exempel på sådan anpassning. Detsamma gäller för det arkeologiska arbetet med fynden från Antoniosklostret, ett av de äldsta klostren i Egypten. Fynden från detta kloster vittnar om starka egalitära idéer och lokal självförsörjning, liksom samverkan med andra kloster (så långt bort som Etiopien) och samhället i stort.

I motsats till vad som ofta sagts om klosterlivets framväxt handlade det inte om att skapa en helt ny kultur eller livsstil. De förebilder som användes och de särskilda ideal som främjades var en del av det samhälle där de uppstod. De nya texterna, först de bibliska, och sedan samlingarna av tänkespråk och uppbyggliga berättelser lästes och används i enlighet med klassiska modeller. Drivkraften var varken anti-kulturell eller bildningsfientlig, och inte en flykt från världen, men en förändring av kulturen, och världen, genom ett utbildningsprogram som byggde på klassisk paideia, men hade sin referens inte till gudarna och hjältarna i det grekisk-romerska samhället, men till Bibelns gud och hjältar, och till den framväxande klostertraditionen själv.

Nya forskningsfrågor
För att besvara de forskningsfrågor som nämns i ansökan, har programmet även kommit med ett antal nya frågor. Vårt forskningsverktyg, som i sig är i framkanten av den pågående utvecklingen inom digital humaniora, har öppnat upp helt nya forskningsområden - inklusive teoretiska och metodologiska frågor som rör användningen av digitala verktyg. Genom APDB och Monastica öppnas möjligheter att följa utvecklingen av undervisningen genom en studie av hur varje handskrift representerar ett medvetet steg i sitt urval, sin ombildning och sin reattribuering av ett visst givet material, och att utifrån detta kartlägga en rad olika faktorer som påverkat textförmedlingen. Genom att visa att tänkespråken varit centrala för utvecklingen av bildning i olika tidigkristna kulturer har programmet givit nya insikter i hur utbildningstexter förmedlas och omvandlas. En särskild fråga som studerats i förhållande till den arabiska receptionen är frågan om hur tänkespråk och sedelärande berättelser anpassas till en ny kultur och ett nytt språk och hur detta påverkar förmedlingen av ideal och livsstil.

En forskningsfråga som programmet har berört, men inte kunnat gå på djupet med, är förhållandet mellan de tidiga klostrens undervisningsmetoder och litterära produktion och samtida judiska motsvarigheter. Det arbete som här påbörjats av forskare som arbetar med den talmudiska litteraturen är angeläget, särskilt när det gäller utvecklingen inom den närliggande syriska traditionen. Andra frågor som borde ges mer uppmärksamhet än vad som varit möjligt inom programmet är frågan om barn i klostren, och relationerna mellan klosterliv och familjetraditioner - inklusive frågor om egendom, arv och härkomst, relationerna mellan uppbyggliga berättelser och anekdoter i kristna och i klassiska filosofiska texter, samt mer detaljerade studier av ett större antal klosterhandskrifter som förmedlar tänkespråken och relaterad litteratur med särskild uppmärksamhet för användningsmönster. Forskningsdata från programmet, liksom de utvecklade digitala verktygen kommer att användas i ett nytt forskningsprojekt där den medeltida receptionen av tänkespråken inom slavisk och fornnordisk kultur jämförs.

Internationella relationer
Redan från början var programmet förankrat i ett omfattande nätverk av internationell forskning. Under programmets gång har detta använts och utökats kraftigt. Förutom Lillian Larsen, en central medlem i programmet från starten, har tre internationella experter (Chiara Faraggiana di Sarzana, Jason Zaborowski och Anahit Avagyan) bjudits till Lund, som gästforskare. Ett stort antal andra har bidragit till våra regelbundna seminarier och delat material och analyser. Delresultat har presenterats av gruppen vid workshops i Uppsala (2010), Jerusalem (2010 och 2014), Leuven (2012), Hamburg (2014), och Halle (2014) och vid stora internationella konferenser i Oxford (2011, 2015) och San Fransisco (2011). Enskilda medlemmar har presenterat delresultat vid ett stort antal konferenser, både i Europa och USA. Fyra studiebesök (Jerusalem 2010 och 2014, Istanbul 2013 och Egypten 2014) har ytterligare ökat vårt internationella nätverk. En stor internationell konferens i Lund under 2013 visade sig vara avgörande för att relatera vår forskning till den internationella forskningen på en rad olika områden.

Inverkan
Genom webbplatsen har programmet och dess utveckling, inklusive dess olika workshops och forskningsresor varit synlig. Våra gemensamma presentationer, i synnerhet vid konferenserna i Oxford och San Fransisco har genererat stort intresse. Förutom våra gemensamma presentationer, har medlemmar i forskargruppen presenterade sitt arbete och föreläst över våra forskningsfrågor och resultat i en mängd olika sammanhang. Betydelsefullt källmaterial på grekiska har transkriberats och översatts till svenska vid öppna seminarier för publicering i en serie häften (Paradiset I-VII). Mest påtagligt har vårt dynamiska bibliotek och forskningsplattformen Monastica givit den internationella forskningen öppen tillgång till ett kraftfullt verktyg för framtida forskning och digital publikation.

Utvalda publikationer
Programmet har producerat ett stort antal artiklar i vetenskapliga tidskrifter, samt två redigerade volymer (se nedan). Bland de viktigaste bidragen är de som publicerats i Early Monastic Paideia (Leuven: Peeters 2013) och är under utgivning i Rethinking Early Monastic Education (Cambridge: Cambridge University Press 2016). Den första volymen innehåller bidrag som lägger en stabil grund för resultat som presenteras i den andra. Detta innefattar studier av förmedlingen av tänkespråk (Rubenson, Dahlman, Holmberg, Larsen), beläggen för skoltexter i egyptisk klostermiljö (Larsen) och den monastiska morallärans förhistoria (Rydell Johnsén). I den andra volymen presenteras resultat från sex av forskargruppen (Dahlman, Larsen, Rubenson, Rydell Johnsén, Westergren och Zaborowski) tillsammans med bidrag från tio internationella forskare; de senare bidragen som viktig kontextualisering av programmet inom ett bredare fält av forskningen. Tre monografier av kärnmedlemmar i teamet kommer dessutom behandla viktiga aspekter av vår forskning på djupet. Dessa inkluderar Lillian Larsens arbete med arkeologiskt material och tänkespråk som skoltexter, Britt Dahlmans omfattande arbete med textförmedlingen av tänkespråken, och Henrik Rydell Johnséns studie av kontinuiteten mellan antik och tidigmonastisk moralfilosofi. En omfattande artikel av Jesper Blid Kullberg - med bidrag från andra i forskargruppen - presenterar avgörande, arkeologiska bevis för första gången. En viktig publikation är Monastica, programmets öppna dynamiska bibliotek och forskningsverktyg fritt tillgängligt via internet. Det ger direkt tillgång till stora delar av vårt källmaterial från egna transkriptioner av handskrifter och från ofta svårtåtkomliga utgåvor, såväl på originalspråk som i moderna översättningar. Monastica innehåller dessutom resultaten av hundra års tidigare forskning, liksom våra analyser av samspelet mellan olika texter och versioner. Olika index ger också tillgång till länkade data som ansluter våra källor till stora internationella databaser.

Publikationsstrategi
På grund av sin tvärvetenskapliga karaktär har programmet valt en diversifierad publikationsstrategi för att så kunna ge avtryck inom en rad ämnen. Två samlingsvolymer, en med enbart egna och en med externa bidrag, relaterar de olika aspekterna av programmet till varandra och presenterar en mer heltäckande bild. En växande medvetenhet om behovet av open access publicering av resultat och forskningsdata har i sin tur lett till utvecklingen av Monastica. Denna strategi har visat sig vara mycket effektiv. Den har gjort programmet - liksom vår värd Lunds universitet och Riksbanken Jubileumsfond, som finansiär - synliga i den internationella forskningsvärlden, och resultaten tillgängliga för bredast möjliga publik.

Publikationer

UBLIKATIONER, forskningsprogrammet
“Det tidiga klosterväsendet och den antika bildningen”

Elin Andersson, “Brussels, KBR 9850-52 [transkription]”; Munich, Clm 18475”, Monastica A dynamic library and research tool, http://monastica.ht.lu.se
Elin Andersson, “Munich, Clm 18475 [transkription]”, Monastica A dynamic library and research tool, http://monastica.ht.lu.se
Avagyan, Anahit, ”HS-Grigor-Yohannis”, Monastica A dynamic library and research tool, http://monastica.ht.lu.se
Avagyan, Anahit, ”Yer_MM_787”, Monastica A dynamic library and research tool, http://monastica.ht.lu.se
Blid Kullberg, Jesper, ”Excavations at the Monastery of Saint Antony by the Red Sea, Egypt”, Opuscula: Annual of the Swedish Institutes at Athens and Rome 2016 (forthcoming)
Dahlman, Britt, “Textual fluidity and authorial revision: The case of Cassian and Palladius”, in: L. I. Larsen & S. Rubenson (eds.), School and Monastery: Rethinking Early Monastic Education, Cambridge: Cambridge University Press 2016 (forthcoming)
Britt Dahlman, “The Collectio Scorialensis Parva: an Alphabetical Collection of Old Apophthegmatic Hagiographical Material”, in Rubenson, Samuel & Markus Vinzent (eds.), Early Monasticism and Classical Paideia (Studia Patristica 55:3), Leuven: Peeters 2013, 23–33.
Dahlman, Britt, “The Sabaitic Collection of the Apophthegmata Patrum”, in: D. Searby, E. Balicka Witakowska & J. Heldt (eds.), ΔΩΡΟΝ ΡΟΔΟΠΟΙΚΙΛΟΝ: Studies in Honour of Jan Olof Rosenqvist (Acta Universitatis Upsaliensis. Studia Byzantina Upsaliensia, 12), Uppsala 2012, 133–146.
Dahlman, Britt, “The Book of the Elders: Sayings of the Desert Fathers. The Systematic Collection. Translated by John Wortley. Foreword by Bernard Flusin. Cistercian Studies Series, 240. Collegeville, MN: Liturgical Press, 2012” Review in: Patristica Nordica Annuaria, 27 (2012), 108–112.
Dahlman, Britt, “Georgiska versioner av Apophthegmata Patrum”, in: Vetenskapssocieteten i Lund. Årsbok 2009, Lund: Vetenskapssocieteten 2009, 5–13.
Dahlman, Britt & Per Rönnegård, Paradiset. Ökenfädernas tänkespråk. Den systematiska samlingen, 7: Olika berättelser som tränar oss i uthållighet och mod. Silentium Apophthegmata, 7, Sturefors: Silentium 2016 [Greek text edited by Britt Dahlman].
Dahlman, Britt & Per Rönnegård, Paradiset. Ökenfädernas tänkespråk. Den systematiska samlingen, 6: Om fattigdomen och nödvändigheten av att även akta sig för rikedomen. Silentium Apophthegmata, 6, Sturefors: Silentium 2015 [Greek text edited by Britt Dahlman].
Dahman, Britt & Per Rönnegård, Paradiset. Ökenfädernas tänkespråk. Den systematiska samlingen, 5: Olika berättelser till skydd när otukten ansätter oss. Silentium Apophthegmata, 5, Sturefors: Silentium 2014 [Greek text edited by Britt Dahlman].
Dahlman, Britt & Per Rönnegård, Paradiset. Ökenfädernas tänkespråk. Den systematiska samlingen, 4: Om självbehärskningen, inte bara i fråga om mat, utan även de andra böjelserna. Silentium Apophthegmata, 4, Sturefors: Silentium 2012 [Greek text edited by Britt Dahlman].
Dahlman, Britt & Per Rönnegård, Paradiset. Ökenfädernas tänkespråk. Den systematiska samlingen, 3: Om botfärdigheten, Silentium Apophthegmata, 3, Sturefors 2011
Dahlman, Britt,  “Athos, Protaton 86 (ch. 5–8)” Monastica A dynamic library and research tool, http://monastica.ht.lu.se
Dahlman, Britt, “Parisinus graecus 2474 (ch. 4)” Monastica A dynamic library and research tool, http://monastica.ht.lu.se
Dahlman, Britt, “Parisinus Coisl. 127 (4 units)” Monastica A dynamic library and research tool, http://monastica.ht.lu.se
Holmberg, Bo, “The Syriac Collection of Apophthegmata Patrum”, in Rubenson, Samuel & Markus Vinzent (eds.), Early Monasticism and Classical Paideia (Studia Patristica 55:3),  Leuven: Peeters 2013.
Holmberg, Bo, ”Moberg, Axel (1872–1955)”, in: S. P. Brock et al (Ed.), Gorgias Encyclopedic Dictionary of the Syriac Heritage, Piscataway, NJ: Gorgias Press 2011, 293.
Holmberg, Bo, ”Education and Learning in the Context of Early Islam”, in: Patristica Nordica Annuaria 26, 2011, 19–36.
Holmberg, Bo,  Främlingarnas bok: nostalgisk graffiti på arabiska/Abu l-Faraj al-Isfahani; översättning, ordförklaringar och efterskrift av Bo Holmberg, Furulund: Alhambra 2009.
Holmberg, Bo, “Sinai Syriacus 46”, Monastica A dynamic library and research tool, http://monastica.ht.lu.se
Larsen, Lillian I. & S. Rubenson (eds.), School and Monastery: Rethinking Early Monastic Education, Cambridge: Cambridge University Press 2016 (forthcoming)
Larsen, Lillian I., “‘Excavating the Excavations’ of Early Monastic Education”, in: L. I. Larsen & S. Rubenson (Eds.), School and Monastery: Rethinking Early Monastic Education, Cambridge: Cambridge University Press 2016 (forthcoming)
Larsen, Lillian I., “Monastic Paideia: Textual Fluidity in the Classroom”, in:  L. I. Lied & H. Lundhaug (eds.), Snapshots of Evolving Traditions: Jewish and Christian Manuscript Culture, Textual Fluidity, and New Philology (Texte und Untersuchungen zur Geschichte der altchristlichen Literatur), Berlin: Walter de Gruyter 2016 (forthcoming).
Larsen, Lillian I. & Stephen Benzek. “Min(d)ing the Gaps: Digital Refractions of Ancient Texts”, in: C. Clivaz, P. Dilley, D. Hamidović (eds.), in collaboration with A. Thromas, Ancient Worlds in a Digital Culture (Digital Biblical Studies 1), Leiden: Brill,  2016, (forthcoming).
Larsen, Lillian I., “Early Monasticism and the Rhetorical Tradition: Sayings and Stories as Schooltexts”, in: P. Gemeinhardt & P. Van Nuffelen (Eds.), Religion and Education in Late Antiquity, Farnham: Ashgate (forthcoming).
Larsen, Lillian I., “Education, Early Church”, in: J. M. O’Brien (Ed.), The Oxford Encyclopedia of the Bible and Gender Gender Studies. New York:  Oxford University Press 2014.
Larsen, Lillian I., “Re-drawing the Map: Monastic Education as Civic Formation in the Apophthegmata Patrum”, in: Coptica 22, 2014, 1–34.
Larsen, Lillian I., Review of Andreas Westergren, On Sketching the Invisible, in:  Patristica Nordica Annuaria 29, 2014, 147–150.
Larsen, Lillian I., “On Learning a New Alphabet:  The Sayings of the Desert Fathers and the Monostichs of Menander”, in: Rubenson, Samuel & Markus Vinzent (eds.), Early Monasticism and Classical Paideia (Studia Patristica 55:3), Leuven:  Peeters, 2013, 59–77.
Larsen, Lillian I., “Meals and Monastic Identity”, in: M. Klinghardt (Ed.), Meals and Religious Identity. Texte und Arbeiten zum Neuestestamentlichen Zeitalter,  Tübingen:  A. Francke 2012, 307–328.
Larsen, Lillian I., “Resisting a Reclining Culture” in: D. E. Smith & H. Taussig (eds.), Meals in the Early Christian World.  Social Conflict, Experimentation and Formation at the Meal,  New York: Palgrave Macmillan 2012, 245–260.
Larsen, Lillian I.,  “Early Christian Meals and Slavery” in: D. E. Smith & H. Taussig (eds.), Meals in the Early Christian World. Social Conflict, Experimentation and Formation at the Meal,  New York:  Palgrave Macmillan 2012, 191–203.
Larsen, Lillian I., Review of Alexandria: A Cultural and Religious Melting Pot, Eds. G. Hinge & J. A. Krasilnikoff, in: Meddelanden från Collegium Patristicum Lundense 25, 2010, 102–103.
Rubenson, Samuel, “Monasticism in the Oriental Orthodox Churches”, in: Oxford Handbook of Monasticism, Oxford: Oxford University Press (forthcoming)
Rubenson, Samuel, “Antonius Abba”, in: Oxford Classical Dictionary, Oxford: Oxford University Press (forthcoming)
Rubenson, Samuel, “Textual fluidity in early monasticism: Sayings, Sermons and Stories”, in:  L. I. Lied & H. Lundhaug (eds.), Snapshots of Evolving Traditions: Jewish and Christian Manuscript Culture, Textual Fluidity, and New Philology (Texte und Untersuchungen zur Geschichte der altchristlichen Literatur). Berlin: Walter de Gruyter (forthcoming).
Rubenson, Samuel, “Early Monasticism and the Concept of a ’School’”, in: L. I. Larsen & S. Rubenson (Eds.), School and Monastery: Rethinking Early Monastic Education. Cambridge: Cambridge University Press.
Rubenson, Samuel, “The letter-collections of Antony and Ammonas: Shaping a Community”, in: B. Neil & P. Allen (Eds.), Collecting Early Christian Letters: From the Apostle Paul to Late Antiquity. Cambridge: Cambridge University Press 2015, 68–79.
Rubenson, Samuel, “A Database of the Apophthegmata Patrum”, in:  T. Andrews & C. Macé (eds.), Analysis of Ancient and Medieval Texts and Manuscripts: Digital Approaches. (Lectio: Studies in the Transmission of Texts & Ideas, 1) Turnhout: Brepols 2014, 203–212.
Rubenson, Samuel, “Transformative Light and Luminous Traditions in Early Christian Mysticism and Monasticism”, in: Svensk Teologisk Kvartalskrift 90 (2014), 179-187.
Rubenson, Samuel, “Response. To Tell the Truth: Fact and Fiction in Early Monastic Sources”, in: Cistercian Studies Quarterly 48 (2013), 317–324.
Rubenson, Samuel, “Apologetics of Asceticism. The Life of Antony and its Political Context”, in: B. Leyerle & R. D. Young (eds.), Ascetic Culture. Essays in Honor of Philip Rousseau. Notre Dame: University of Notre Dame Press, 2013, 75–96.
Rubenson, Samuel, “The Formation and Reformations of the Sayings of the Desert Fathers”, in: Rubenson, Samuel & Markus Vinzent (eds.), Early Monasticism and Classical Paideia (Studia Patristica 55:3).  Leuven: Peeters 2013, 5–22.
Rubenson, Samuel, “Mönchtum”, in: Reallexikon für Antike und Christentum, 24, Stuttgart: Anton Hiersemann, 2012 sp. 1009–1064.
Rubenson, Samuel, “Monasticism and the Philosophical Heritage”, in: S. F. Johnson (ed.), The Oxford Handbook of Late Antiquity. Oxford: Oxford University Press 2012, 487–512.
Rubenson, Samuel, “The Apophthegmata Patrum in Syriac, Arabic and Ethiopic. Status Questionis”, in: Actes du 10e Symposium Syriacum in Parole de l’Orient 36 (2011), 319–327.
Rubenson, Samuel, “Antony and Ammonas. Conflicting or Common Tradition in Early Egyptian Monasticism”, in: D Bumazhnov et al (eds.), Bibel, Byzanz und Christlicher Orient. Festsschrift für Stephan Gerö. Orientalia Christiana Analecta, 187. Leuven: Peeters 2011, 185–201.
Rubenson, Samuel, “Athanasius und Antonius”, in: P. Gemeinhart (ed.), Athanasius Handbuch. Tübingen: Mohr Siebeck 2011, 141–145.
Rubenson, Samuel, “Det gyllene Athen. Vältalighetens lockelse och bildningens förförelse i den tidiga kyrkan” in:  M. Ahlqvist, A. M. Laato & M. Lindqvist (eds.), Flumen saxosum sonans. Studia in honorem Gunnar af Hällström. Åbo: Åbo Akademi förlag 2010, 211–225.
Rubenson, Samuel, “Power and politics of poverty in early monasticism”, in: G. D. Dunn, D. Luckensmeyer & L. Cross (eds.), Prayer and Spirituality in the Early Church. Vol. 5 Poverty and Riches. Strathfield: St Pauls Publications 2009, 91–110.
Rubenson, Samuel, “‘As Already Translated to the Kingdom While Still in the Body’. The Transformation of the Ascetic in Early Egyptian Monasticism”, in: T. Karlsen Seim & J. Økland (eds.), Metamorphoses Resurrection, Body and Transformative Practices in Early Christianity. Berlin: Walter de Gruyter 2009, 271–289.
Rubenson, Samuel & Markus Vinzent (eds.), Early Monasticism and Classical Paideia (Studia Patristica 55:3). Leuven: Peeters 2013.
Rubenson, Samuel & Per Rönnegård, Paradiset: Ökenfädernas tänkespråk, den systematiska samlingen, 2: Om nödvändigheten av att hängivet sträva efter stillheten. Silentium Apophthegmata, 2. Sturefors: Silentium 2010.
Rubenson, Samuel & Per Rönnegård, Paradiset: Ökenfädernas tänkespråk, den systematiska samlingen, 1: De heliga fädernas råd för den som söker fullkomlighet. Silentium Apophthegmata, 1. Sturefors: Silentium 2009.
Rydell Johnsén, Henrik. “Repentance and Conversion: Teaching Practice in Ancient Philosophy and Early Monasticism,” in: Studi Medievali (forthcoming)
Rydell Johnsén, Henrik, “The Virtue of Being Uneducated: Attitudes towards Classical Paideia in Early Monasticism and Ancient Philosophy”, in: L. I. Larsen & S. Rubenson (Eds.), School and Monastery: Rethinking Early Monastic Education. Cambridge: Cambridge University Press 2016 (forthcoming).
Rydell Johnsén, Henrik, “The Early Jesus Prayer and Meditation in Greco-Roman Philosophy”, in: H. Eifring (Ed.), Meditation in Judaism, Christianity and Islam: Cultural Histories. London: Bloomsbury 2013, 244–249.
Rydell Johnsén, Henrik, “Renunciation, Reorientation and Guidance: Patterns in Early Monasticism and Ancient Philosophy”, in: Rubenson, Samuel & Markus Vinzent (eds.), Early Monasticism and Classical Paideia (Studia Patristica 55:3), Leuven: Peeters 2013, 76–94.
Rydell Johnsén, Henrik, “Dödssyndernas genealogin: Evagrios Pontikos åtta onda grundtankar och det antika arvet”, in: M. Lindstedt Cronberg & C. Stenqvist (eds.), Dygder och laster: Förmoderna perspektiv på till på tillvaron. Lund: Nordic Academic Press 2010, 23–38.
Rönnegård, Per, “Melétē in Early Christian Ascetic Texts”, in: H. Eifring (ed.), Meditation in Judaism, Christianity and Islam: Cultural Histories 2013. London: Bloomsbury 2013, 79–92.
Rönnegård, Per, Dorotheos av Gaza. Undervisande tal och brev: i urval, transl. P. Rönnegård. Skellefteå: Artos 2012.
Rönnegård, Per, “The Use of Scripture in Apopthegmata Patrum in Light of the Ergasia Patter", in: Rubenson, Samuel & Markus Vinzent (eds.), Early Monasticism and Classical Paideia (Studia Patristica 55:3).  Leuven: Peeters 2013, 35‒42.
David Westberg, ”Rhetorical Exegesis in Procopius of Gaza’s Commentary on Genesis”, in: Rubenson, Samuel & Markus Vinzent (eds.), Early Monasticism and Classical Paideia (Studia Patristica 55:3), Leuven: Peeters 2013, 95–108.
David Westberg, ”A Rose-Bearing Bough of Piety: Literary Perspectives on the Life of Theodore of Sykeon”, i: D. Searby–J. Heldt–E. Balicka-Witakowska (red.), ΔΩΡΟΝ ΡΟΔΟΠΟΙΚΙΛΟΝ: Studies in Honour of Jan Olof Rosenqvist (Acta Universitatis Upsaliensis. Studia Byzantina Upsaliensia 12). Uppsala 2012, 239–49.
Westberg, David, ”The Rite of Spring: Erotic Celebration in the Dialexeis and Ethopoiiai of Procopius of Gaza”, i: I. Nilsson (red.), Plotting with Eros: Essays on the Poetics of Love and the Erotics of Reading. Copenhagen: Museum Tusculanum Press 2009, 187-211.
Westergren, Andreas, “Monastic Space: The Ascetic Between Sacred and Civil Spheres in Theodoret of Cyrrhus”, in: J. Day m.fl. (Ed.), Spaces in Late Antiquity: Cultural, Theological and Archaeological Perspectives. Farnham: Ashgate (forthcoming).
Westergren, Andreas. “Paideia and Monastic Piety in Socrates’ Church History”, in: L. I. Larsen & S. Rubenson (eds.), School and Monastery: Rethinking Early Monastic Education. Cambridge: Cambridge University Press (forthcoming)
Zaborowski, Jason, ”Greek Thought, Arabic Culture: Approaching Arabic Recensions of the Apophthegmata Patrum”, i: L. I Larsen & S. Rubenson (eds.), School and Monastery: Rethinking Early Monastic Education. Cambridge: Cambridge University Press 2016 (forthcoming)
Zaborowski, Jason, ”Strasb_or_4225 [transcription]”, Monastica A dynamic library and research tool, http://monastica.ht.lu.se.
Zaborowski, Jason, ”Vat_ar_71 [transcription]”, Monastica A dynamic library and research tool, http://monastica.ht.lu.se.
Åhlfeldt, Johan, ”Monastica: scholarly collaboration on a digital platform”, i: F. Kruse & J. B. Thestrup (red.), Research Data management – An European perspective. Berlin: Walter de Gruyter (forthcoming).