Syftet med projekt Ekoaffekter var att undersöka hur olika musikaliska nätverk producerar, förvaltar och organiserar det förflutna. Projektets analytiska fokus är intakt, men under arbetets gång har den empiriska inramningen avgränsats och problematiserats. Inledningsvis arbetade vi med en mer öppen ingång till nutida musik med rötterna i svensk sjuttiotalsmusik. Den svenska musiken har avgränsats till svensk sjuttiotalsprogg, en avgränsning som kontinuerligt tvingat oss att problematisera såväl "svensk", som "progg" och "sjuttiotal".

I ansökan skisserades en modell för historieskrivning, utgående från de fyra begreppen fragment, affektiva allianser, nätverk, och retrologier. Den har fungerat som ett analytiskt verktyg och ett metodiskt redskap genom vilket undersökningens genomförande planerats med avseende på såväl fältarbetens övergripande upplägg, som på konkreta ingångar till observationer och intervjuer.

Att populärmusikaliska genrer bestäms och avgränsas utifrån specifika positioner, och därför också kommer att variera över tid och rum, var en hypotes som fanns med redan i projektets början, men som har bekräftats och förstärkts under arbetets gång. Tiden och rummets translokala karaktär har framstått som central. Geografiskt avlägsna platser har placerat sig bredvid varandra. Vi har iakttagit hur aktörernas lokalmiljöer uppvisar i sig ett slags genrelikhet, ofta gentrifierade urbana miljöer bebodda av en kreativ medelklass. Samtidigt har informanters föreställningar kring en avlägsen epok och plats sett olika ut beroende på var i rummet vi befunnit oss. Det förflutna har tett sig som ett oavslutat rum snarare än något man "blickar tillbaka" mot. Förr är snarast en konkret arsenal av verktyg att använda sig av i nuet - från det visuella till klanger till ideologiska fragment. Affekt har varit analytiskt fruktbart för förståelsen av de känslomässiga register och uttryck som förenar aktörer på olika platser, och då ofta intrikat sammanlänkat med olika distinktionsspel. Affekt är det klister som fogar samman transnationella nätverk. I samma musikaliska uttryck har aktörer hittat någonting rått och ursprungligt som vidgar sinnena, och genom samma musikaliska vägval kunnat distansera sig mot musik som uppfattas som alltför kommersiell, bred eller konventionell. Vi har överraskats av hur svenskhet, och kanske ännu oftare nordiskhet, framstått som en relevant aspekt med varierande värde (Hyltén-Cavallius 2011, Kaijser 2011b). Ytterligare en effekt av projektet och den modell som vi arbetat utifrån också möjliggjort om- och nytolkningar av material insamlat i tidigare undersökningar. Det gäller t.ex.analyser av material från en tidigare undersökning av historieproduktion inom Liverpools Beatlesturism (Kaijser uu).

Resultaten under punkt två har också utgjort incitament för fördjupningar på vissa områden. Att beteckna musik som svensk (eller nordisk/skandinavisk) har varit ett i internationella sammanhang vedertaget sätt att ringa in och etikettera den svenska sjuttiotalsproggen. Svenskhet handlar då inte bara om den plats där musiken producerats, utan också om estetik och klanger. När det gällt den samtida svenska musiken har det funnits en större ambivalens inför användandet av "svensk" som beteckning. Det svenska har delvis uppfattats som ett specifikt klangregister som för samman svensk och annan nordisk musik, dels som en icke-kategori - den svenska musiken låter som annan anglo-amerikansk musik och är därför inget specifikt uttryck. Nutida svensk populärmusik har varit förhållandevis framgångsrik i ett internationellt sammanhang. I vilka genrer spelar svenskhet roll? Det är här också möjligt att identifiera en nordisk sfär som kan relateras både till Europa, och till USA. Vilka nätverk, kategoriseringar och relationer är det möjligt att identifiera i denna nutida globaliserade populärmusik? Vi har under undersökningen kunnat ringa in ett affektivt register som utmärker de sammanhang vi studerat. Det är troligt att affektiva register, om än andra, går att finna också i andra genrer. Här finns ytterligare ett spår att följa. Hur skiljer sig dessa register i olika genrer, förändras de över tid och rum och finns här några kontinuiteter? Det är med andra ord lockande att undersöka affektiva register i populärmusikaliska formanden av andra förflutenheter - till exempel vår tids transnationella intresse för åttiotalets syntbaserade genrer.

Retrologibegreppet bidrar till förståelsen av hur olika slags fragment fogas samman, t.ex viktiga skivor, bandekon, visuella gestaltningar och kläder. Att retrologierna kan hänga samman beror på ett komplext samspel av affektiva laddningar, legitimeringsprocesser och sociala nätverk. Nya frågor som uppenbarar sig med detta synsätt är emellertid hur retrologier fogas ihop i andra sammanhang. I en artikel föreslår vi det politiska fältet som ett område där just olika retrologier kan vara ingångar till att förstå partiers och rörelsers gemensamma kärna (Hyltén-Cavallius & Kaijser 2012). Ett skäl till detta vore att undersöka hur sådana ofta mindre formaliserade sammanställningar fungerar i samspelet med mer formaliserad historieskrivning.

Under perioden för Ekoaffekters genomförande har distributionen via internet i flera sammanhang ersatt den under senare decennier dominerande cd-skivan, och det har i sammanhanget talats om skivbutiksdöd. I de nätverk som vi studerat har internet varit en förutsättning för såväl sociala kontakter som spridning av musik. Det har samtidigt varit ett sammanhang där vinylskivor och kassettinspelningar omhuldats. Ett nytt spår att följa vore därför distributionen av musik. En infallsvinkel är en undersökning av skivbutikernas historia.

Vi har haft som ambition att presentera våra resultat i sammanhang som når två primära forskningssammanhang, dels etnologi- och folkloristik, dels populärmusikstudier. Projektetresultat har publicerats i internationella såväl som nationella refereegranskade tidskrifter. Bland annat har den skisserade analytiska modellen som tidigare nämns under presenterats i Ethnologia Scandinavica med titeln "Affective ordering: On the organization of retrologies in music networks" (2012).

De bägge projektdeltagarna arbetar också på varsin bok. SHC:s bok med arbetsnamnet "Retrologier: en bok om musik, nätverk och känslosamma tidsrum" diskuterar vilka slags förflutenheter som formas i teknologier och material, i kroppsliga förhållningssätt, berättade föreställningsvärldar och musikaliska citat inom proggfältet och stoner rock. Några centrala diskussioner handlar om autenticitet och ärlighet, exoticism och om genrers föränderlighet. Kaijser arbetar med en bok där resultaten från studien av Beatlesturism och Ekoaffekter skrivs samman. Den övergripande frågeställningen är hur populärmusikens historia presenteras i skilda sammanhang som guidade rundturer, inom musikindustrin och på fanträffar. I bägge bokprojekten kommer publiceringsbidrag att sökas från Riksbankens Jubileumsfond.

Presentatonen av vår teoretiska modell finner vi vara projektets viktigaste vetenskapliga bidrag. Den finns grundligt presenterad i artikel "Affective ordering: On the organization of retrologies in music networks" i Ethnologia Scandinavica 2012. I artikeln vänder vi oss till ett etnologiskt forskningssammanhang. Modellen presenteras också i artikeln "Retro Culture and national (dis)continuity: situating Swedish progressive music in world prog/psych" (u.u. i: Holt & Kärjä. Popular Music in the Nordic Countries. Oxford University Press). I den senare vänder vi oss främst till fältet för populärmusikstudier och problematiserar med modellens hjälp hur norden och Sverige kan exotiseras som ett musikaliskt rum.

Projektets forskare ingår i nätverket Nordpop som hittills träffats i Helsingfors och Köpenhamn. Internationell publikation under publicering. I en inledande fas av projektet fördes också diskussioner tillsammans med forskare från Finland och Danmark om Norden som en specifik musikaliskt region där de respektive länderna på olika med liknande sätt kan relatera sin historieskrivning till en Anglo-amerikansk populärmusik. En ansökan gick in. Bifölls ej. En förlängning av Ekoaffekter projekterades genom deltagande i HERA Joint Research Programme, projekt "Cultural Encounters" (Lett av Professor Van de Leur, Amsterdam). Projektet gick vidare men föll i andra omgången.

Projektresultaten har presenterats vid internationella konferenser.

Hyltén-Cavallius & Kaijser
2012 "From "progg" to "psych/folk": on the popular historiographies of Swedish 70's progressive music". IASPM Norden 2012 Conference; Popular Music and the Nordic Region in Global Dynamics. Roskilde Universitet, Danmark.
-"Transnational Travels of Swedish 70s Progressive Music". Popular Music in the Nordic Countries: Music, Identity, and Social Change in the Early 21st Century 1st Cross-Sector Symposium, Helsinki.

Hyltén-Cavallius
2011Sverker Hyltén-Cavallius: Gnome rock? The Transatlantic identities of Swedish 70's revival. Paper presenterat vid ICTM, St John's, NL, Canada.
2009 Sverker Hyltén-Cavallius: Klicka på ikonen. Populärkulturella historieskrivningar på youtube. Paper presenterat vid 31:a Nordiska Etnolog- och Folkloristkongressen, Helsingfors.
- Sverker Hyltén-Cavallius: "Seconds turn to years"- rebirth, resounding and recreation in 70's rock. Paper presenterat vid 15th Biennial international conference of the IASPM,.

Kaijser
2012 "The Pink Floyd Happening. Reflections on a staged concert." American Folklore Society, 124 Annual Meeting, The Continuity and Creativity of Culture, New Orleans, USA.
-"Fragments in motion" På: Soundtracks: Music, Tourism and Travel, Liverpool, UK.
2011 "Swedish Progressive Musc. Recontextualization and categorization". ICTM. St. John's, NL Canada.
-"Finding a future in the past: Understanding the Shape of History in the Field of Popular Music". IASPM, U.S. Bransch, Cincinatti, Ohio, USA.

Sverker Hyltén-Cavallius & Lars Kaijser
UU:  Retro Culture and national (dis)continuity: situating Swedish progressive music in world prog/psych. I: Holt, Fabian &Antti-Ville Kärjä. Popular Music in the Nordic Countries. Oxford University Press.
2012: Affective ordering: On the Organization of Retrologies. Ethnologia Scandinavica. A Journal for Nordic Ethnology 2012. Vol. 42..
2009: “Ekoaffekter. Hur “sjuttiotalet” formas idag”. I: Samtid & museer. Nummer 2 2009. Årgång 33.

Sverker Hyltén-Cavallius:
u.u.: Back to the future? Two musical pasts and their futures. Norient Online Academic Journal. Special issue: The Future(s) of Music.
2012: Memoryscapes and mediascapes: musical formations of “pensioners” in late 20th century Sweden. As Time goes by. Popular music, ageing and the elderly. Special issue of Popular Music (Cambridge Univ. Press). Vol 2, 2012: 279-295.
2011: Internet och fältarbete. I: Etnologiskt fältarbete. (2:a utökade uppl.) Kaijser, Lars & Magnus Öhlander (red.) Lund: Studentlitteratur.
2010: Trovärdiga färger? Om att beskriva webbmiljöer. Nätverket nr 1, 2010. http://natverket.etnologi.uu.se/volym/17/17_9.pdf
2010: Rebirth, resounding, recreation: making 70’s rock in the 21st century. IASPM@journal vol 2, 2010. http://www.iaspmjournal.net/index.php/IASPM_Journal
2009: A Swedish generation? On musical chronotopes and pensionerhood. SAMPLES. Online-publikationen des Arbeitskreis Studium Populärer Musik. Årg. 8, 2009. http://aspm.ni.lo-net2.de/samples/8Inhalt.html (10 s.)
2009: Klicka på ikonen. Populärmusikaliska historieskrivningar på youtube. Kulturella perspektiv nr 3-4 2009.
2008: ”Sekunder förvandlas till år”: återfödelse, återskapande och återklingande i sjuttiotalsrock. Kulturella perspektiv 2008:3-4:56-67.

Lars Kaijser
UU:” The Pink Floyd Happening”.  I: Brusila, Johannes, Bruce Johnson & John Richardson. Music, Memory and Space. Intellect Books.
UU: :”The Pink Floyd Happening”. Ek-Nilsson, Katarina & Birgitta Meurling (red.) Berättande och materialitet. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen.
UU: ”Mångtydiga leenden. Om skratt, ironi och affektiva allianser”. I: Jönsson, Lars-Eric & Fredrik Nilsson (red.). Utan titel.
UU: ”Beatles-fragment i rörelse: En guidad bussturs narrativa ordnande av tid och rum”. I: Gustafsson Reinius, Lotten, Ylva Haberl och Solveig Jülich. Bussen är budskapet. Perspektiv på mobilitet, materialitet och modernitet. Stockholm: Kungliga biblioteket. Mediehistoriskt arkiv 23.
2012: Fragments in motion. Reflections on a guided tour, the Beatles and the organizing of history I: Conference Proceedings. Soundtracks: Music, Tourism and Travel Conference. 6-9 July 2012, Liverpool, United Kingdom. (ISBN 978-1-907240-31-7)  © 2012 International Centre for Research in Events, Tourism and Hospitality (ICRETH), Leeds Metropolitan University, UK and the contributors.
2011: Etnologiskt fältarbete. En antologi. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur. (red. tillsammans med Magnus Öhlander). Bidrog själv med artiklarna: ”Fältarbete” och ”Fotografi och film” (sistnämnda tillsammans med Lizette Gradén).
2010: ”Authority among fragments. Reflections on representing the Beatles in a tourist setting” I: Jarniewicz, Jerzy & Alina Kwiatkowska (red.). Fifty Years with the Beatles. The Impact of the Beatles on Contemporary Culture. Lodz: Wydawnictwo Uniwersytetu Łódzkiego
2010: ”Reflektioner kring ett skivsläpp.” I: Nätverket 17:2010, Etnografiska utmaningar på nätet. (https://natverket.etnologi.uu.se/).
2010: (Tillsammans med Jacob Östberg) Konsumtion. Malmö: Liber.
2009: ”That was me”. Reflektioner om Paul McCartney och relationen till den egna biografin. I: Kulturella perspektiv. Svensk etnologisk tidskrift. Nr 3-4 2009. Årgång 18: s19-28.