Victoria Fareld, institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Stockholms universitet

2008-2015

Projektets övergripande syfte var att genom ett idéhistoriskt perspektiv diskutera frågor om minne och förlåtelse som politiska fenomen i Västeuropa sedan efterkrigstiden, i relation till föreställningar om skuld och ansvar. Studien fokuserade på tre författarskap som på olika sätt behandlar frågor om förlåtelsens möjlighet och omöjlighet: Hannah Arendts, Vladimir Jankélévitchs och Jean Amérys. Genom analys av de tre författarnas syn på förlåtelse, skuld och ansvar har jag diskuterat hur de förstår relationen mellan dåtid, nutid och framtid och laddar denna relation med etiskt innehåll, samt vilken roll de tillskriver historien i ljuset av denna relation. I den ursprungliga ansökan formulerades ett dubbelt syfte: att genomföra ett idéhistoriskt textanalytiskt arbete men också att utveckla en teoretisk diskussion om relationen mellan historia och etik. Vad gäller det textanalytiska arbetet märkte jag tidigt att det fanns ett stort intresse för Amérys författarskap i relation till mina frågor, varför jag bestämde mig för att koncentrera en del av problematiken till enbart Améry. Detta innebar ett mindre fokus på Arendt och Jankélévitch under större delen av projekttiden. I ansatsen att genom det textanalytiska arbetet utveckla en historieteoretisk diskussion har jag endast delvis kommit att använda dem i ansökan aviserade begreppen historiemedvetande och historiebruk. Under arbetets gång har det blivit tydligt hur frågan om att stå i en etisk relation till det förflutna hänger samman med föreställningar om tidslighet, varför jag har koncentrerat mig på relationen mellan tid, etik och historia.

Projektets tre viktigaste resultat och ett resonemang om dessa

1) Projektets viktigaste resultat är dess bidrag till en diskussion om hur tidslighet förstås och konstrueras inom historieskrivning. I strävan att hantera de brott mot mänskligheten som begicks under förra seklet har de historiska perspektiven i allt högre grad tvingats förhålla sig till ett förflutet som inte vill släppa taget om nuet, vilket komplicerar historikerns förhärskande syn på det förflutna som just något förflutet. Projektet har bidragit till att tänka relationen mellan det historiska och det förflutna på nytt, i ljuset av erfarenheter av det förflutnas ihållande närvaro i nuet, och där föreställningar om en linjär och oåterkallelig tid har komplicerats av flerskiktade eller sammanflätade tidsligheter, uttryckt framför allt i termer av minne, sörjande och trauma.

2) Det andra viktiga resultatet som projektet lett fram till är en djupare förståelse för frågor om skuld och ansvar i relation till det förflutna. I skuggan av 1900-talets mänskliga katastrofer har historikern blivit indragen i studiet av det förflutna inte bara som en fråga om kunskap och sanning, utan även som rättvisa, dom och försoning. Olika föreställningar om innebörden av skuld och ansvar, samt deras inbördes relation och gränser har behandlats. Projektet har, mot denna bakgrund, utvecklat en diskussion om relationen mellan historia och etik med fokus på hur eftervärldens relation till det förflutna bör förstås som ett ansvarsförhållande.

3) Det tredje viktigaste resultatet är projektets bidrag till att öka kunskapen och kännedomen om de författarskap som varit föremål för studien. Amérys och Jankélévitchs författarskap har varit i princip okända i Sverige och lite uppmärksammade internationellt. Det internationella intresset för båda författarskapen ökar och mitt projekt har utgjort en del i denna framväxande forskning om Améry och Jankélévitch i allmänhet och i relation till frågor om minne och historia i synnerhet.


Nya forskningsfrågor som har genererats genom projektet
I arbetet med hur tid konstrueras etiskt i Amérys, Arendts och Jankélévitchs författarskap mot bakgrund av frågor om skuld och ansvar har jag förhållit mig till olika idéer om vad det betyder att stå i en historisk relation till det förflutna. Frågor har uppkommit på vägen som på ett mer grundläggande och fördjupande sätt rör historisk tid: Hur ser det förflutnas närvaro i nuet ut? Hur förhåller sig historikern till tid både som ett kulturellt fenomen och som ett analytiskt verktyg? Det som intresserar mig är själva den manöver, den historiserande operation, med vilken det förflutna och nuet görs till historia, vilket ställs på sin spets inom samtidshistorien. En ny forskningsfråga som projektet genererat är huruvida det växande fältet samtidshistoria kan ses som uttryck för en genomgripande och pågående förvandling i europeisk historiekultur, vilken inbegriper en förändring både i hur vi förstår det förflutna såsom historia och hur vi inrättar oss själva i tiden.


Projektets internationella förankring
Projektet utgör en del av ett växande internationellt forskningsfält som behandlar frågor om etik, tid och historia. Det är därtill både ett uttryck för och ett försök att bemöta ett tilltagande intresse för de aktuella författarskapen, i synnerhet Amérys. Några av projektets nyckeltexter är därför publicerade på engelska. Jag har presenterat min forskning på ett flertal internationella konferenser med fokus på såväl historieteori som enskilda författarskap, exempelvis på en konferens om Jean Améry vid Hebrew University i Jerusalem 2011 där jag presenterade ett paper om "Historicity and Victimhood in Améry", och på ett symposium om historia och sekularisering vid Göteborgs universitet 2011 med framlägg av en text om "History, Memory and Mourning", samt en konferens vid King's College i Halifax, Kanada 2011, där jag presenterade ett paper med titeln "Disordered Time as Moral Imperative: Jean Améry's Melancholic Historical Consciousness". Vidare har projektets såväl nationella som internationella förankring stärkts genom mitt deltagande i det RJ-finansierade forskningsprogrammet "Tid, minne och representation: Ett mångdisciplinärt forskningsprogram om historiemedvetandets förvandlingar", där jag har presenterat min forskning på arbetsseminarier och internat, samt haft möjlighet att mer informellt diskutera mitt arbete med svenska och internationella forskare knutna till programmet.


Forskningsinformativa insatser utanför vetenskapssamhället
Jag har även i olika sammanhang informerat om min forskning utanför vetenskapssamhället i form av föredrag, samtal och paneldebatter exempelvis på Världskulturmuseet, Atalante och Bwana Club i Göteborg, på filosoficafé i Åbo och Lund och på Bonniers konsthall och Folkets hus i Stockholm.

Projektets två viktigaste publikationer samt ett resonemang om dessa
Till projektets viktigaste publikationer räknar jag artikeln "Historiens tid, rättvisans tid: Jankélévitch och det icke-preskriberbara", som är under publicering i antologin Historiens hemvist. Band II: Etik, politik och historikerns ansvar (red. P. Lorenzoni, U. Manns), Makadam förlag, samt artikeln "Ressentiment as Moral Imperative: Jean Améry's Nietzschean Revaluation of Victim Morality", i: Re-Thinking Ressentiment": On the Limits of Criticism and the Limits of its Critics (eds. M. Gallagher, J. Riou), Cambridge University Press 2015, s. 53-70. Den förra artikeln behandlar Jankélévitchs inlägg i debatten i Tyskland och Frankrike 1964-65 om preskribering av nazisternas brott. Med utgångspunkt i preskriberingsdebatten diskuterar jag frågan om den historiska rättvisans tidsliga dimensioner: hur historisk tid står i ett spänningsförhållande till juridisk respektive etisk tid, samt vilka konsekvenser detta får för historieskrivningen. Den senare artikeln behandlar, med utgångspunkt i Amérys begrepp ressentiment, frågan om temporalt ansvar, dvs. ett i tiden utsträckt ansvarsbegrepp vilket komplicerar den traditionella förståelsen av relationen mellan dåtid, nutid och framtid. Båda texterna fångar projektets huvudsyfte. De skrevs i slutet av projektet och återspeglar ett flerårigt arbete med de aktuella frågorna.

Projektets publiceringsstrategi samt kommentarer
Projektets ursprungliga idé var att publicera en monografi på svenska och därtill någon artikel på engelska. I takt med att arbetet utvecklades blev det viktigare att relativt snabbt nå ut till både en svensk och en internationell publik, varför idén om monografi på svenska har skjutits på framtiden och kommer inte kunna redovisas inom ramen för detta projekt. Jag valde istället att publicera uteslutande i artikelform. Vad gäller publiceringskanaler har jag försökt att vara så bred som möjligt med publikationer i såväl tidskrifter som antologier. Open access har dessvärre inte kunnat säkerställas i mitt projekt.

Publikationer

2015. ”Historiens tid, rättvisans tid: Jankélévitch och det icke-preskriberbara”, under utgivning i antologin Historiens hemvist. Band II: Etik, politik och historikerns ansvar (red. P. Lorenzoni, U. Manns), Makadam förlag.

2015. ”Ressentiment as Moral Imperative: Jean Améry’s Nietzschean Revaluation of Victim Morality”, i: Re-Thinking Ressentiment”: On the Limits of Criticism and the Limits of its Critics (eds. M. Gallagher, J. Riou), Cambridge University Press 2015, s. 53-70.

2013. ”L’être sans comme fond sans fond de l’être avec”, Being with the Without (eds. Marcia Sá Cavalcante Schuback, Jean-Luc Nancy), Stockholm: Axl Books, s. 51-57.

2013. ”Det forskningspolitiska nyspråket – bänd loss begreppen”, Till vilken nytta? En bok om humanioras möjligheter (red. Tomas Forser, Thomas Karlsohn), Göteborg: Daidalos, s. 229-237.

2012. ”De levande behöver de döda. Om historia, minne och sörjande”, Tid för Europa. Gemenskap, minne, hopp (red. Jon Wittrock), Göteborg: Daidalos, s. 219-229.

2011. ”History and Mourning”, Rethinking Time: Essays on Historical Consciousness, Memory, and Representation, (eds. Andrus Ers, Hans Ruin), Södertörn Academic Press, s. 235-244.

2011. “Minnet i historien”, Språket i historien, historien i språket, Göteborg: Institutionen för litteraturvetenskap, idéhistoria och religion, s. 329-339.

2011. ”Temporalt ansvar mellan minne och glömska. Förlåtelse och skuld hos Arendt”, Konsten att handla – konsten att tänka. Hannah Arendt om det politiska (red. Ulrika Björk, Anders Burman), Stockholm: Axl Books, s. 145-164.

2011. “För en tragisk humaniora”, Våra villkor i verkligheten. Den beskrivande ekonomins teori och praktik (red. Ewa Broniewicz, Thomas Polesie), Göteborg: BAS, s. 29-36.

2010. ”Bortom sorg och försoning: Om Jean Amérys historiemedvetande”, Glänta, nr 3-4, s. 65-73.

2009. ”Minneskulturens former: Inverterad monumentalhistoria”, Reflektionens gestalt (red. Kristina Fjelkestam), Södertörn Studies in Practical Knowledge vol. 3. Huddinge: Södertörns högskola, s. 36-50.