Alexander Styhre, företagsekonomiska institutionen, Handelshögskolan, Göteborgs universitet

2008

Projektets syfte samt eventuella ändringar i syftet under projektperioden

Forskningsprojektet har syftat till att studera professionella ideologier och institutionaliserade föreställningar inom life science fältet. Studien planerades för att undersöka hur life science-expertis kan omsättas till nya produkter och tjänster, dvs. hur vetenskaplig kunskap kommersialiseras. Studien har uppfyllt dessa syften men har även belyst en följd av kompletterande forskningsfrågor av relevans för life science-fältet. Forskningsprojektet har insamlat empirisk data inom fem professionella miljöer: (1) läkemedelsindistrin, (2) bioteknologi-industrin, (3) akademiska forskargrupper inom bioteknik och medicin (obesitas och kardiologi), (4) biomaterialindustrin, samt (5) reproduktiv medicin och assisterad befruktningskliniker. Dessa professionella områden är på olika sätt inflätade i varandra och ömsesidigt konstituerande men uppvisar samtidigt egna karaktäristika och historiska utvecklingsmönster. Samtidigt så finns det likheter i termer av hur nya vetenskapliga koncept, new forskningsmetodiker, och nytt vetande utvecklas.

Projektets tre viktigaste resultat

Forskargruppen har haft möjlighet att samla in primärdata vilken har blivit rapporterad i journalartiklar och vetenskapliga böcker. När vi sammanfattar våra slutsatser vill vi betona följande centrala slutsatser:

1. Omfattande och i vissa fall negligerade att svårigheter översätta life science till nya terapier och produkter
I populärlitteraturen men även inom den vetenskapliga litteraturen framställs ofta life science som "nästa stora industri" i de västerländska ekonomierna. Tillväxten av vetenskapsbaserad pch teknologiska professioner indikerar också ett skifte i fokus från en "tillverkningsekonomi" till en "vetenskapsbaserad ekonomi" inom vilken life science förväntas spela en roll liknande den som bilindustrin hade under efterkrigsperioden och datorindustrin har haft under de senaste två årtiondena, dvs. som den dominerande och paradigmastiska industrin under perioden.

Svårigheterna inom läkemedelsindustrin i att skapa nya innovativa läkemedel och bioteknologins begränsade bidrag till nya terapier indikerar emellertid att steget från life science know-how till produkter och terapier inte är något trivialt steg att ta. Representanter för life science betonar tillväxten av vetande under de senaste två decennierna inom bl.a förståelsen av det mänskliga genomet, protein-kodning och relationen mellan genotyp och fenotyp och pekar på att detta har öppnat upp för nya forskningsmetoder snarare än att de har besvarat forskningsfrågor. Life science befinner sig idag i vad som brukar benämnas "the post-genomic era" och har i många avseenden övergett idén om genomet som en "livets bok" som kan klargöra hur terapier skall utvecklas.

Forskningsprojektet presenterar empiriskt material som visar att en alltför förenklad bild av steget mellan vetenskapligt vetande och produkt eller terapi behövs granskas kritiskt. Detta innebär dock inte att de två senaste decenniernas forsknings inom life science har varit fruktlösa. Snarare har denna forskning skapat nya analytiska metoder och perspektiv som möjliggör en förståelse för biologiska system på n molekylär, cellulär, och integrerad nivå. Vidare har en mängd forskningsmetoder och tekniker (såsom stamcellssystem eller proteinkristallografi) utvecklats och skapat nya forskningsfält.

2. Introduktioner av nya vetenskapliga koncept i den post-genomiska eran.
Förväntningen på att utveckla nya terapier inom life science inom såväl vetenskapliga som industriella miljöer har lett till utvecklingen av nya forskningskoncept och metodiker. Inom läkemedelsindustrin har man traditionellt arbetat med s.k "små molekyler med en vikt under 500 Dalton. I takt med att nya sjukdomar inom bland annat det centrala nervsystemet studeras så har de traditionella in vivo och in vitro-metoderna kompletterats med nya koncept som biologisk och antibodies som i sin ur kräver en ny organisation och nya tekniker och kunskaper. Vidare är post-genomiska metoder som biocompution, systems biology och computation chemistry i vilken man använder sig av matematisk analys och algoritmer för att se samband mellan gener, proteiner och indikatorer på sjukdomar alltmer använda.

Inom bioteknikindustrin har stamcellsforskningen resulterat i ett behov av nya forskningsmetoder i vilka traditionella in vivo och in vitro metoder har kombinerats med biocompution-metoder. Generellt sett föreligger det en diskussion inom läkemedels- och bioteknologiindustrierna om att den traditionella linjära forskningsmodeller strukturerad runt sekvensen molekyl-target-sjukdom vilket varit mycket framgångsrik inom bl.a kardiovaskulär och mage-tarm forskning är mindre relevant när exempelvis neurodegenerative sjukdomar som Parkin's disease och Alzheimer's disease studeras. I denna forskning förefaller den aktiva molekylen bästa påverka ett integrerat system genom ett flertal mekanismer snarare än genom en target som en receptor i ett protein. Om detta visar sig vara fallet kan vad som kan benämnas unidirectional reearch models bli ersatta av mer komplexa analytiska modeller som på ett bättre sätt hanteras de den emergens som föreligger i vissa biologisla system som det centrala nervsystemet. Sammanfattningsvis utvecklas life science i många olika håll i syfte att formulera nya forskningsmodeller som kan leda till nya terapier och produkter.

3. Starka professionella ideologier och institutionella logiker inom life science-fältet.
Forskningsprojektet har samlat in empiriskt material från fem specifika fält inom life science och i alla fält har det funnits starka professionella ideologier och normer med avseende på life science bidrag och möjligheter. Till skillnad från lite mer offensiva förespråkare (såsom vetenskapsjournalister och populärförfattare) så vare sig underskattar forskare de vetenskapliga svårigheter som de möter eller den tid det tar att producera säkra och effektiva terapier. Å andra sidan är dessa utmaningar inte omöjliga att hantera utan det finns goda möjligheter att life science kommer att ge betydande bidrag. Forskare inom såväl akademi som näringsliv är tillfreds med sina sociala roller och uppskattar det arbete som kollektivt bedrivs. Å andra sidan, i Göteborgsregionen och Sverige mer generellt så finns det ett upplevt relativt marginellt politiskt intresse för life science då relativt få personer är verksamma inom fältet och andra industrier spelar en mer framträdande roll som arbetsgivare och med avseende på bidrag till BNP.

Nya forskningsfrågor som har genererats genom projektet

Forskningsprojektet startade med läkemedels- och bioteknologiindustrin samt akademiska forskargrupper som "kärnan" för life science för att undersöka hur detta vetenskapliga fält kan spela en central roll i den samtida ekonomin. Under den senare hälften av forsknignsprojektet (fr.o.m hösten 2010) har biomaterial och assisterad befruktning studerats. Biomaterial är mer inriktad mot ingenjörsvetenskaperna och designvetenskaper och assisterad befruktning är starkare kopplad till medicin och sjukvård men båda områdena är ett bra exempel på hur life science kan kommersialiseras.

Några forskningsfrågor baserade på projektet kan formuleras enligt följande: 1: Hur kan läkemedels- och bioteknikföretag hantera övergången till den "post-genomic era"?; 2: hur blir life science "utkanter" (såsom biomaterial, assisterad befruktning, kosmetisk kirurgi, etc.) kommerisaliserad utifrån framsteg inom det vetenskapliga hurudfältet?; 3: vilken roll spelar statliga och regionala myndigheter i arbetet att stödja en kommersialisering av life science?; har start-up offices och science parks någon betydelse? Vilken roll spelar riskkapital för kommersialiseringen av life science?

Projektets två viktigaste publikationer

De tre volymer som publiceras av Palgrave Macmillan and Routledge ger en integrerad och teoretiskt välgrundad genomgång av det empiriska materialet.

• Styhre, Alexander & Mats Sundgren, (2011) Venturing into the bioeconomy: Professional Ideologies, Identity and Innovation, Palgrave Macmillan (ISBN 978-0230238367
• Styhre, Alexander, (2012), Organizations and the Bioeconomy: The Management and Commodification of the Life Sciences, New York and London: Routledge [Forthcoming].
• Styhre, Alexander and Arman, Rebecka (2013), Reproductive Medicine and the Life Sciences in the Contemporary Economy, Forthcoming, Aldershot: Gower.

Förutom att forskningsresultat har förmedlats vid undervisning på Master och doktorandnivå vid Göteborgs universitet och Chalmers Tekniska Högskola så har forskningsresultat presenterats vid följande konferens:

"Institutionalizing technoscience: Post-genomic technologies and the case of systems biology," Seminar co-chaired with Mats Sundgren at the Conference, Chemometrics' Epistemology in Systems Biology: 10 Years of Systems Biology Research - Current Knowledge and Future Expectations, May 9-11 2011, Skanör-Falsterbo, Sweden.

Studier har även presenterats vid följande universitet
Seminar, "Institutional work and assisted fertilization: Turning reproductive medicine into clinical practice," University of Innsbruck, April 28, 2012.
Seminar, "Institutional work and assisted fertilization: Turning reproductive medicine into clinical practice," Norwegian School of Business, May 30, 2012.