Eva Silvén, Nordiska museet'

2008-2013

Från decennierna runt andra världskriget finns ett omfattande material rörande samer i Nordiska museet, skapat av intendenten och forskaren Ernst Manker (1893-1972) i avsikt att upprätta "ett centralmuseum för den lapska kulturen". Det var en period av fortsatt industrialisering och modernisering, som påverkade även det samiska samhället. Manker motsatte sig inte förändringen men ville genom forskning, dokumentation och insamling "rädda" det han såg som en försvinnande traditionell samekultur, för framtida forskare och för samerna själva. Syftet med projektet har varit att undersöka vilken roll Mankers verksamhet spelade i sin samtid. Bidrog han till att möjliggöra samisk emancipation, strävan efter moderna levnadssätt och nya rättigheter, genom att pietetsfullt göra kulturarv av övergivna livsformer och bruksföremål? Eller kom den huvudsakligen historieinriktade museirepresentationen att låsa bilden av samtidens samer vid ett essentialiserat och homogent förflutet? Frågorna utgår från att museerna spelar en roll i samhället genom att bidra till föreställningar om etnisk identitet och social position.

Det främsta källmaterialet har utgjorts av Mankers samlingar av föremål, fotografier, uppteckningar, fältstudier, tidningsklipp, korrespondens, publikationer och utställningsdokumentation i Nordiska museet. Relevant material i privat ägo och andra arkiv har också undersökts. Eget material har skapats genom samtal, intervjuer och studieresor. Fyra nyckelord har från början genomsyrat projektet: representation, nätverk, materialitet och autenticitet. Teoretiskt är det framför allt begreppet materialitet som har breddats jämfört med ansökan. Vissa etiska och politiska aspekter har även tillkommit.

Projektet tre viktigaste resultat

1. Det främsta resultatet är ny kunskap om Mankers verksamhet i sin samtida politiska och vetenskapliga kontext. Trots hans på sin tid tongivande roll har han inte tidigare varit föremål för forskning, det som finns är främst en handfull minnesord i samband med hans bortgång. Inom projektet har olika aspekter av hans arbete presenterats i delstudier och är på väg att publiceras i en mer övergripande monografi, i ett delvis komparativt perspektiv.

Monografin har formen av en kritisk och kontextualiserad forskarbiografi, med Manker och hans tid i fokus, som en metod för att problematisera museernas forskning och insamling i ett samhällsperspektiv. En slutsats med särskild relevans för de två inledande frågorna handlar om effekten av olika slags representationer. Mankers historiskt inriktade samiska basutställning, som kom att visas under trettio år, gav tillsammans med föremålssamlingen och hans mest kända och reproducerade fotografier en traditionell bild av samer och samiskt liv, med renskötseln i fokus. Hans reseberättelser, däremot, gav i både ord och bild en levande skildring av förändring och hybriditet. Bland Mankers parallella framställningar fungerade följaktligen vissa stereotypiserande och essentialiserande, medan andra förefaller ha haft en mer emanciperande effekt.

2. Det andra viktigaste resultatet handlar om etiska och politiska aspekter på Mankers verksamhet, som tidigare vanligen har ansetts oproblematisk och välvillig. Här har projektet avtäckt nya dimensioner, baserade på tidigare okända fakta och nya förhållningssätt till forskning om urfolk och minoriteter, vilket också ligger bakom valet av monografins huvudtitel: Friktion.

Manker var verksam parallellt med utvecklingen av rasbiologin och använde ibland dess terminologi i sina beskrivningar av samer, även om han inte drog samma nedvärderande slutsatser. Sannolikt var det rasbiologins essentialiserande anspråk som överensstämde med hans intresse för det "autentiska" och "genuint" samiska. Men uppenbarligen hyste han liksom andra etnografer blandade känslor när de vetenskapliga kategorierna mötte de egna erfarenheterna. En annan komplikation i bilden av Manker är att han under andra världskriget i viss privat korrespondens uttryckte pronazistiska sympatier, men utöver ett fåtal brev finns inga explicita spår av denna hållning. Liksom frågan om rasbiologin aktualiserar detta dock behovet av forskning om dessa ideologiers relation till discipliner som etnologi och etnografi.

Till de etiska och politiska aspekterna hör också den förändrade synen på mänskliga kvarlevor. Efter att Manker hade börjat fältarbeta med arkeologer deltog han i utgrävningar av offerplatser och gravar. En direkt koppling mellan dåtid och nutid finns i ett fall där kvarlevor som Manker förde till Stockholm 1950 blev ceremoniellt återbegravda 2002.

3. Det tredje viktigaste resultatet är den fördjupning av temat materialitet som gjorts i programmet Museisamlingarnas sociomateriella dynamik, ett samarbete med arkeologen Fredrik Svanberg, Historiska museet, och etnologen Lotten Gustafsson Reinius, Etnografiska museet. Syftet är att skapa ny kunskap om samlingarnas och samlandets gemensamma roller vid de tre centralmuseerna, där min delstudie handlar bland annat om de samiska föremålens förflyttningar. Genom att verka för (men inte helt lyckas) att överföra de samiska samlingarna till Nordiska museet bidrog Manker till att institutionellt och materiellt manifestera samerna som tillhörande den svenska kulturhistorien och inte arkeologin eller etnografin. Programmets fokus på aktör-nätverksteori har vidare gjort det möjligt att betrakta samlingar som ett långtidsverkande sociomateriellt arv, som kan utsträcka projektets syfte till att inte bara omfatta vilken effekt Mankers verksamhet fick i sin samtid, utan även idag (jfr ovan).

Nya frågor

Resultat 2 och 3 kan ses som frågor som vuxit fram under arbetets gång, de är givetvis inkluderade i monografin men kommer också att utvecklas i andra sammanhang.

En annan fråga som projektet har väckt är hur renen blivit ett signaturobjekt för samisk kultur och identitet, trots att det samiska samhället både historiskt och idag är komplext med en mångfald av livsformer. Flera faktorer ligger bakom detta, men på vilket sätt kan just museernas - i detta fall Mankers och Nordiska museets - framställningar ha bidragit?

På senare tid har urfolkens representation i museer blivit en växande internationell forskningsfråga, med "urfolksmetodologi" ("decolonizing/indigenous methodology") som både ett museologiskt delfält och ett forskarperspektiv. Hur en sådan metodologi kan tillämpas i den samerelaterade forskningen är ännu en fråga som har aktualiserats inom projektet.

Viktiga publikationer

Den viktigaste publikationen är den nämnda monografin, på svenska med en utförlig engelsk sammanfattning: "Friktion. Ernst Manker, Nordiska museet och det samiska kulturarvet" (Nordiska museets förlag, hösten 2013, ca 220 sidor, ill). Den är disponerad i sju kapitel: Inledning, Vem var Ernst Manker?, Människor, platser och berättelser, Trummor och andra ting, Utställningar och föreställningar, Lappologer och samevänner samt Att gestalta det samiska. Avsikten är också att sammanfatta projektets resultat i en engelskspråkig artikel för en internationell tidskrift.

Den andra viktigaste publiceringen utgörs av ett antal texter som främst berör tematiken Museisamlingarnas sociomateriella dynamik. Hit hör två konferenspapers, "Nomadising Sami collections" (2011) och "Contested Sami heritage: drums and sieidis on the move" (2013), en programbeskrivning i Nordisk Museologi (2012) samt kapitlet "Constructing a Sami cultural heritage: essentialism or emancipation" (u u 2013). En fortsättning är tänkt att följa.

Annan förmedling

Preliminära resultat har fortlöpande presenterats vid konferenser och seminarier, nationellt och internationellt, inom forskarsamhället och i mer populärvetenskapliga sammanhang.

Internationella forskarkonferenser:
- Rivers to cross/Älvar att korsa: Bygga broar eller vada? Traditionell och akademisk kunskap i samisk forskning. Centrum för samisk forskning, Umeå univ, 2009.
- Substances/Byggstenar. 31. Nordiska etnolog- och folkloristkongressen. Helsingfors univ 2009.
- Sources to Sami culture and history: New challenges. 4. International Sami research seminar. Religionshistoria/Sthlms univ, Nordiska museet, Ájtte 2009.
- Forskning om museer og arkiv. Norsk kulturråd, Oslo 2011.
- Current issues in European cultural studies. Acsis (Advanced cultural studies in Sweden), Linköpings univ 2011.
- National museums and the negotiation of difficult pasts. Eunamus (European national museums: Identity politics, the uses of the past and the European citizen), Bryssel 2012.
- Dynamics of cultural differences/Ulikheters kulturelle dynamikk, 32. Nordiska etnolog- och folkloristkongressen. Univ i Bergen 2012.

Svenska vetenskapliga och populärvetenskapliga sammanhang:
Fredagsseminarier, Nordiska museet 2009, 2011; Nationell etnologisk ämneskonferens, Sthlms univ 2009; Föreläsning i museivetenskap, Sthlms univ 2010; Högre seminarium i etnologi, Sthlms univ 2010; Konferens om dokumentärfotografi, Västerbottens museum, Umeå 2011; Seminarium om samisk kultur mm., Sameföreningen i Sthlm/ABF 2012; Internationella curatorutbildningen, Sthlms univ 2012; Forskningsarkivet, Umeå univ bibliotek 2013.

Som framgår ovan samt av papers och publikationer har jag genom projektet knutit an till olika forskarmiljöer. Projektet har även legat till grund för förfrågningar om refereegranskningar, recensioner, nätverk samt uppdraget som medopponent på Cathrine Baglos doktorsavhandling "På ville veger? Levende utstillinger av samer i Europa og Amerika" vid universitetet i Tromsø 2011. Tillsammans med kolleger vid universitetet i Oslo planerar jag till våren 2014 konferensen "Representing and collecting Sami cultures in museums".

Publikationer

Friktion. Ernst Manker, Nordiska museet och det samiska kulturarvet. Stockholm: Nordiska museet 2013. Ca 220 sid, ill. (Kommande; manus under arbete.)

”Ernst Manker som fotograf.” I Andersson, Kajsa, red. Sápmi – i ord och bild. Ort: Förlag 2013, ca 20 sid. (Kommande.)

”Constructing a Sami cultural heritage: essentialism or emancipation.” I Bertell, Maths, red. On sources to Sami culture and history: New perspectives. Ort: Mittuniversitetet 2013, ca 20 sid. (Under utgivning, peer reviewed.)

”Contested Sami heritage: drums and sieidis on the move.” I Poulot, Dominique, Lanzarote Guiral, José María & Bodenstein, Felicity, red. National museums and the negotiation of difficult pasts. Conference proceedings from EuNaMus, Brussels, January 26–27, 2012. Linköping University Electronic Press 2013, s. 173–186. (Linköping Electronic Conference Proceedings 82.) (EuNaMus Report 8.) http://www.ep.liu.se/ecp_home/index.en.aspx?issue=082

”Museisamlingarnas sociomateriella dynamik.” Tillsammans med Lotten Gustafsson Reinius & Fredrik Svanberg. Nordisk Museologi 2012:2, s. 97–106. Engelsk version: The sociomaterial dynamics of museum collections: http://nordiskmuseologi.org/English/Svanberg.pdf

”Konstruktionen av ett samiskt kulturarv: Ernst Manker och den lapska ombudskåren.” I Sköld, Peter & Stoor, Krister, red. Långa perspektiv. Samisk forskning och traditionell kunskap. Umeå: Umeå universitet/Vaartoe – Centrum för samisk forskning 2012, s. 121–132. (Skrifter från Centrum för samisk forskning 17.)

”Nomadising Sami collections.” I Fredriksson, Martin, red. Current issues in European cultural studies. Conference proceedings. Linköping: ACSIS, Advanced Cultural Studies Institute of Sweden/Linköping University Press 2011, s. 271–275. (Linköping Electronic Conference Proceedings 62.) http://www.ep.liu.se/ecp/062/029/ecp11062029.pdf

”Utställningar och föreställningar. Om samerna, Nordiska museet och Skansen.” I Mundal, Else & Rydving, Håkan, red. Samer som ”de andra”, samer om ”de andra”. Identitet och etnicitet i nordiska kulturmöten. Umeå: Umeå universitetet/Samiska studier 2010, s. 195–207. (Samiska studier 6.)

”Ernst Manker 1893–1972.” I Hellspong, Mats & Skott, Fredrik, red. Svenska etnologer och folklorister. Uppsala: Kungl Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur 2010, s. 135–141. (Acta Academie Regiae Gustavi Adolphi 109.)

”Lapps and Sami – narrative and display at the Nordiska Museet.” I Andersson, Kajsa, red. L’Image du Sápmi. Études comparées. Örebro: Örebro universitet, Humanistiska institutionen 2009, s. 74–91.  (Humanistica Oerebroensia. Artes et linguae 15.)

Papers mm

”Vem berättar vems historia för vem? Ernst Manker, Nordiska museet och det samiska kulturarvet.” Föreläsningsserien Mötesplats Arkivet. Forskningsarkivet vid Umeå universitetsbibliotek, 6 mars 2013.

”Samiskt kulturarv – en dynamisk resurs.” Paper vid Dynamics of cultural differences, 32. Nordiska etnolog- och folkloristkongressen. Universitetet i Bergen, 18–20 juni 2012. (Sessionen: Museer og ulikheters kulturelle dynamik.)

”Sami exhibitions at the Nordiska Museet.” Föredrag i anslutning till I samernas rike 002: Souvenir, utställning av Anna Linder och Lara Szabo Greisman. Internationella Curatorutbildningen, Stockholms universitet, 9 maj 2012.

”Ernst Manker – sameforskare och fotograf.” Föredrag vid Samerna – kultur, språk och näringsverksamhet. Sameföreningen i Stockholm, ABF m. fl., 10 mars 2012.

”Contested Sami heritage: drums and sieidis on the move.” Paper vid National museums and the negotiation of difficult pasts. International conference, European National Museums project (Eunamus), Bryssel, 26–27 januari 2012.

”Ernst Manker, sameforskare och fotograf.” Fredagsseminarium, Nordiska museet, 16 september 2011.

”Nomadising objects and collections: defining the Sami.” Paper vid Current issues in European cultural studies. ACSIS conference, Linköpings universitet, 15–17 juni 2011. (Session: Current trends and issues in museum research.)
 
”Ernst Manker, sameforskare och fotograf.” Föreläsning vid seminariet Bilden av den andre. Västerbottens museum, Umeå, 7–8 april 2011.

”Från cold case till hot stuff – forskning om museer och arkiv.” Föredrag vid seminarium/workshop Forskning om museer og arkiv. Norsk kulturråd, Oslo, 16–17 mars 2011.

”Konstruktionen av ett samiskt kulturarv: Ernst Manker och Nordiska museet.” Högre seminarium, Etnologiska avdelningen, Stockholms universitet, 19 maj 2010.

”Nordiska museets roll i konstruktionen av ett samiskt kulturarv.” Föreläsning i Museivetenskap. Stockholms universitet, 2 mars 2010.

”Konstruktionen av ett samiskt kulturarv: essentialism eller emancipation.” Paper till Sources to Sami culture and history: New challenges. 4. International Sami Research Seminar. Religionshistoria/Stockholms universitet, Nordiska museet, Ájtte, 30 november–1 december 2009.

Projektpresentation: ”Konstruktionen av ett samiskt kulturarv: Ernst Manker och Nordiska museet”. Etnologisk ämneskonferens, Stockholms universitet, 20 november 2009.

”The construction of a Sami cultural heritage: essentialism or emancipation.” Paper vid Substances/Byggstenar. 31. Nordiska etnolog- och folkloristkongressen. Institutionen för kulturforskning, Helsingfors universitet, 18–21 aug 2009. (Session: Ideas and ideologies in the search of knowledge.)

”Konstruktionen av ett samiskt kulturarv: Ernst Manker och Nordiska museet.” Fredagsseminarium, Nordiska museet, 3 april 2009.

”Konstruktionen av ett samiskt kulturarv: Ernst Manker och Nordiska museet.” Paper till konferensen Rivers to cross/Älvar att korsa: Bygga broar eller vada? Traditionell och akademisk kunskap i samisk forskning. Vaartoe – Centrum för samisk forskning, Umeå universitet, 4–6 mars 2009.