2008-2014
Projektets ursprungliga syfte var att genom ett fältexperiment studera hur chefers användning av ekonomistyrsystem för individuell prestationsuppföljning påverkar psykosocial och biologisk stress hos medarbetare i ett tillverkande företag. En tanke var och är fortfarande att därigenom introducera neurobiologi i företagsekonomisk forskning. Den ekonomiska krisen 2009 gjorde att det tilltänkta studieobjektet upphörde med stora delar av sin verksamhet. Rekrytering av ett nytt studieobjekt inleddes därför, varpå projektstarten sköts upp och syftet förändrades i någon mån.

Det nya studieobjektet kom att utgöras av två regionkontor på en statlig myndighet. Således har projektet utfört två randomiserade fältexperiment i tjänsteorganisationer. Det är positivt eftersom det möjliggör studier av både jämförande och replikerande karaktär. Projektet startade 2010-07-01. Mätningar i fält har utförts med hjälp av enkäter, blodprover och intervjuer. Dessa avslutades i mars 2012. De sista proverna, som avser immunologiska markörer, analyserades färdigt av laboratoriet i april 2013. Av den anledningen är det i skrivande stund en begränsad del av det insamlade datamaterialet som har bearbetats och analyserats.

En sista förändring av syftet innebär en utvidgning just mot immunologiska effekter; sådana effekter studeras sällan även inom traditionell arbetsrelaterad stressforskning. Projektet har därför mynnat ut i ett samarbete med professor Mats Lekander, verksam vid Karolinska Institutet och Stockholms universitet, som forskar om samband mellan psykosociala faktorer och neuroimmunologi.

PROJEKTETS TRE VIKTIGASTE RESULTAT

1. Ett första resultat visar att prestationsuppföljningens förutsägbarhet kan ha positiva, signifikanta hälsoeffekter på anabola stressmarkörer (DHEA-S och testosteron) samtidigt som psykosociala stressmarkörer (mental energi och arbetsrelaterad utmattning) har signifikant negativa hälsoeffekter. Resultaten bygger på jämförelser av värden före och efter införandet av i förväg schemalagd prestationsuppföljning. Schemaläggningen skapade en ökad förutsägbarhet genom att producera en gemensam förståelse för när uppföljningsmötena skulle äga rum. Förutsägbarhet är en känd faktor som i studier på både människor och djur uppvisat ett positivt samband med anabola markörer. Likaså är stressorfrekvens en känd faktor. Vi testade men fann ingen påverkan av uppföljningsfrekvens på de anabola effekterna; medarbetare som följdes upp 2-4 gånger under studieåret uppvisade närmast identisk ökning i koncentration av anabola stressmarkörer som de som följdes upp 6-8 gånger eller 10-12 gånger. Detta är, vad vi känner till, första gången som någon visar att användning av ekonomiska styrsystem i fält kan ha neurobiologiska effekter. Tidigare forskning har uteslutande handlat om självskattade effekter som t.ex. rollkonflikt eller rollosäkerhet.

2. Ett andra resultat visar att prestationsuppföljningens frekvens kan ha en kausal effekt på den katabola stressmarkören TSH som utsöndras i hjärnan. Medarbetare som randomiserades till en 50-procentig reduktion av uppföljningsfrekvensen (från 9 till 4,5 under ett år) uppvisade en 20-procentig ökning i TSH koncentration jämfört med kontrollgruppen som uppvisade en icke-signifikant minskning. Skillnaden mellan grupperna var signifikant redan efter 6 månader och även efter 12 månader. Denna biologiska responsprofil matchades av profilen för självskattad mental energi men inte av profilen för arbetsrelaterade utmattning som var likartad negativ för båda grupperna. Dessa resultat är viktiga därför att det centrala nervsystemet (CNS), genom stimulering av HPA-axeln, i huvudsak ansvarar för regleringen av utsöndringen av TSH i hypofysen. Detta innebär att experimentgruppen hade en kontinuerligt högre aktiveringsnivå i CNS, trots att dessa medarbetare var exponerade för samma arbetsbelastning. Kausala effekter på CNS som beror på användning av ekonomiska styrsystem har inte publicerats tidigare. Vi använder här stressorfrekvens som argument för att bidra till företagsekonomisk forskning.

3. Ett tredje resultat visar att prestationsuppföljning av chefer kan utgöra ett slags socialt hot som påverkar immunsystemet. Den s.k. "social-evaluative threat" (SET) teorin stipulerar att individer som exponeras för akuta sociala hot (d.v.s. omedelbara hot mot individens sociala självkänsla, tillhörighet eller status) stimulerar produktion av pro-inflammatoriska produkter, s.k. cytokiner. Typstressorn som används inom detta forskningsområde utgörs av att relativt oförberedd hålla en föreläsning inför publik jämfört med utan publik. Tidigare SET-forskning bygger uteslutande på akuta hot och laboratorieexperiment. Resultaten från vårt fältexperiment visar att SET-teorin tycks hålla även för mer utdragna sociala hot utanför laboratoriet. Vi använder här prestationsuppföljning som modell för en hotfull situation. Medarbetare som under ett år exponerades för 50 procent färre sociala hot uppvisade signifikant lägre koncentration av cytokinet interleukin 6 jämfört med kontroller. Våra resultat utvecklar också kunskapsläget inom SET-forskningen genom att visa att produktion av pro-inflammatoriska produkter kan påverkas av en reduktion av frekvensen i social hot.

NYA FORSKNINGSFRÅGOR

Det är intressant att notera att neurobiologiska effekter inte verkar vara entydiga i förhållande till prestationsuppföljningsfrekvens. Resultat 2 visar att TSH ökade (vilket förenklat kan sägas vara biologiskt negativt) medan resultat 3 visar att interleukin 6 minskade (biologiskt positivt). Även om dessa två resultat bygger på delvis olika urval tyder de på att uppföljningsfrekvensens påverkan på neurobiologiska effekter regleras genom olika mellanliggande mekanismer. Det är en mycket intressant fråga för framtida forskning. Vilka mekanismer gör att en till synes mycket likartade intervention i den ekonomiska styrningen resulterar i diametralt skilda biologiska responser? En hypotes är att cytokiner såsom interleukin 6 i större utsträckning är kopplad till sociala hot än andra biologiska stressmarkörer. Andra frågor som bör ställas handlar om hur fler än ett styrsystem påverkar stress. Vi har studerat enskilda styrsystem men i praktiken påverkas individer av flera styrsystem samtidigt. Det kan därför vara intressant att studera stresseffekter av olika kombinationer av styrsystem. Likaså är det intressant att studera hur styrsystem kopplat till organisatorisk förändring - sedan länge en känd stressor - påverkar stress vid t.ex. organisatoriska förvärv och sammanslagningar. En litteraturgenomgång har genomförts därvidlag.

PROJEKTETS INTERNATIONELLA FÖRANKRING OCH UTVECKLING

Flera internationella kontakter har initierats för att förankra och utveckla detta nya forskningsområde som efter projektstarten har kommit att kallas "neuroaccounting". Professor Rob Grey på Centra for Social and Environmental Accounting Research, University of St Andrews, liksom professor David Brown, School of Accounting, University of Technology, Sydney har besökts. Professor Brown har nu visat intresse för att börja med "neuroaccounting" och bjudit in oss för att diskutera möjliga vägar framåt, bl.a. tillsammans med professor Sue Llwellyn vid University of Manchester. Professor Frank Hartmann, Erasmus University Rotterdam, är den inom området som kommit längst. Han har besökt Uppsala flera gånger för att diskutera forskning och utbyta idéer om samarbete. Det förefaller således finnas goda förutsättningar för att ytterligare utveckla den internationella förankringen.

PUBLIKATIONER OCH ANNAN RESULTATFÖRMEDLING

Frimanson, L. & Anderzén, I. (2014). The impact of performance evaluation on psychosocial and neurobiological energy mobilization: an intervention study. Under review for Work & Stress.

Frimanson, L., Anderzén, I. & Lekander, M. (work in progress). Frequency of prolonged social-evaluative threat and cytokine activity: a field experiment

Grant, M., Frimanson, L. & Nilsson, F. (2014). Merger & acquisition processes: a review of qualitative research. Accepted for publication in a Routledge Companion.

Projektet har även renderat följande uppsatser:
Berglund, M. & Johansson, S. (2012). Ekonomiska styrsystem och dess påverkan på stressorerna krav, kontroll och socialt stöd. Kandidatuppsats, Uppsala universitet.
Eriksson, B. & Fernholm, C. (2011). Ekonomiska styrsystem och stress: En explorativ studie i hur budget, nyckeltal och incitamentsystem kan påverka stressorerna krav, kontroll och support
Fridlund, E. & Vilhelmsson, L.-E. (2012). Management Control Systems and Job Stressors: Identifying the mechanisms by which budget and KPI controls influence job stressors. Masteruppsats, Uppsala universitet.
Palm, C. (2012). Management Control Systems and Perceived Stress in a Public Service Organization. Masteruppsats, Uppsala universitet.
Svensson, B. & Öhlund, F. (2012). Styrning och stressorer inom offentlig verksamhet: En undersökning av styrsystems påverkan på krav, kontroll och stöd inom Uppsala kommun. Kandidatuppsats, Uppsala universitet.

Forskningen har presenterats på följande konferenser och workshops:

Spring Conference of the Swedish Research School of Management & IT, Umeå, mars 2014.

Nordisk workshop i ekonomi- och verksamhetsstyrning, Göteborg, februari 2014.

Uppsala-Stockholm workshop i redovisning, Uppsala, januari 2014.

Uppsala seminar in accounting, oktober, 2013.

20th PsychoNeuroImmunological Research Society Congress, Stockholm, juni 2013.

Workshop, återkoppling till studerad organisation, Stockholm, april 2014.

Stressforskningskongressen, Göteborg, maj 2013.

Stressforskningskongressen, Linköping, maj 2012.

Research seminar in accounting, University of Technology, Sydney, november 2011.

European Accounting Association Congress, Rome, april 2011.

Workshops, planering med studerad organisation, Stockholm, september och december 2010.

Workshop, Arbets- och organisationspsykologinätverket, Lund, oktober 2010.

Stressforskningskongressen, Stockholm, maj 2010.

Research seminar, School of Management, University of St Andrews, februari 2010.

Nordisk workshop i ekonomi- och verksamhetsstyrning, Stockholm, februari 2009.