Inger Larsson, institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet

2008-2012

Syftet med projektet Ny fornsvensk bibliografi var att skapa en bibliografi fritt tillgänglig på Internet över all forskning med anknytning till svensk medeltida text. Dels har en helt ny bibliografi över forskning publicerad efter 1945 sammanställts, dels har det material som redan fanns tryckt i Fornsvensk bibliografi av Robert Geete och Isak Collijn (utgiven av Svenska fornskriftsällskapet) införlivats med den nya bibliografin.
Under projektperioden har bibliografins omfång vidgats något i förhållande till de ursprungliga planerna, så att även publikationer med förhållandevis svag anknytning till svensk medeltida text har införts i bibliografin, som därmed blivit en något vidare bibliografi över forskning om svensk medeltid. Detta motiveras främst av att nya forskningsinriktningar kräver en vidgad kunskap om hela forskningsområdet svensk medeltid. Att antalet publikationer i bibliografin överstiger det förväntade beror också på att det utan en bibliografi av det slag som vi nu har skapat är svårt att överskåda forskningsfältet och därmed uppskatta antalet publikationer.

Resultat

Tre typer av data har registrerats: a) källmaterial i form av fornsvenska handskrifter, b) publicerade utgåvor av fornsvenska texter och c) forskning om dessa texter i form av monografier, artiklar, recensioner o.d. Vid projekttidens slut ingick sammalagt ca 18 500 publikationer i bibliografin. Närmare 13 000 av dessa ingår i bibliografins sektion för sekundärlitteratur, d.v.s. publikationer som i vid mening anknyter till de fornsvenska texterna. De fornsvenska texternas andel i bibliografin uppgår till drygt 5 500 poster fördelat på 2 734 poster över fornsvenska texter bevarade i handskrifter, och 2 863 poster över utgåvor av dessa fornsvenska texter.
För att Fornsvensk bibliografi ska kunna användas som ett hjälpmedel som ger både forskare och studenter inom en mängd olika discipliner och med många olika forskningsinriktningar överblick över det vida forskningsfältet och dess olika delar har samtliga ingående poster klassificerats utifrån därtill speciellt utformade kategorier. Dessa kategorier har huvudsakligen övertagits från Geete & Collijns tryckta Fornsvensk bibliografi, som alltså inkluderats i databasen, vilket ger en kontinuitet som möjliggör sökningar bland publikationer från 1800-talet och framåt. Några nya kategorier har lagts till. Sökkategorierna, som nås under sökrubriken "Ämnessökning" på bibliografins webbplats, är uppdelade så att de är speciellt utformade för bibliografins olika delar Fornsvenska texter (d.v.s. handskrifter och utgåvor) respektive Litterära hjälpmedel (d.v.s. sekundärlitteratur).
Speciellt för Fornsvensk bibliografi har ett fält kallat "verktitel" angivits för samtliga poster över fornsvenska texter (d.v.s. handskrifter och utgåvor), samt ett mindre antal poster över litterära hjälpmedel (d.v.s. sekundärlitteratur). "Verktitel" anger en sammanhållande, av eftervärlden konstruerad, benämning på olika medeltida varianter av vad forskningen betraktat som ett verk. Exempel på detta kan vara "Ivan Lejonriddaren" eller "Västmannalagen". Sökning på verktitel genererar träffar över de medeltida handskrifter verket återfinns i, de utgåvor som finns av verket, och i viss mån den sekundärlitteratur som publicerats om verket. Det är också möjligt att söka på en specifik handskrift, t. ex. B 3 och få en träfflista över de fornsvenska verk handskriften innehåller.
Utöver de ämnessökningar som "Ämnessökning" möjliggör kan databasen givetvis även sökas på sedvanliga bibliografiska uppgifter om författare, utgivare, titel o.d.
Fornsvensk bibliografi finns fritt tillgänglig på Internet (http://x-ref.nordiska.su.se/pub/Default.aspx?item=18). Bibliografin är sökbar på svenska och engelska, och webbplatsen innehåller även information, både på svenska och engelska, om olika sökmöjligheter, klassificering, verktitlar, handskrifter och arkiv m.m.

Nya forskningsfrågor som har genererats genom projektet

Fornsvensk bibliografi behandlar således fornsvenska texter i handskrifter och utgåvor samt i vid mening litteratur som anknyter till dessa texter. Bibliografin blir ett kraftfullt hjälpmedel för alla som forskar om svensk medeltid och fyller ett behov av en specialbibliografi inom forskningsområdet.
Det framgångsrika arbetet med Fornsvensk bibliografi har aktualiserat frågan om att behandla de svenska runinskrifterna, som i tid, rum och språk nära anknyter till, och i viss mån överlappar, Fornsvensk bibliografis avgränsningar. Detta skedde också i ett projekt huvudsakligen finansierat av Riksantikvarieämbetets FOU-medel under 2012. Svensk runbibliografi, med drygt 4 000 poster, har inkluderats i databasen med egna sökvägar och gemensamma och egna kategorier. Arbetet med Svensk runbibliografi kunde dra nytta av erfarenheterna från arbetet med Fornsvensk bibliografi och den aktiva arbetstiden i projektet kunde därigenom nedbringas till ett minimum. Projektet Svensk runbibliografi presenteras här http://www.raa.se/om-riksantikvarieambetet/fou-forskning-utveckling/pagaende-fou-projekt/kulturarvsinformation/
Projektet Fornsvensk bibliografi har också aktualiserat önskemål om en utökad specialbibliografi som inkluderar de övriga nordiska länderna. Med erfarenheterna av inkluderingen av Svensk runbibliografi som modell skulle det vara möjligt att i framtiden även sammanställa och sammanföra motsvarande bibliografier för våra grannländer.

Resultatspridning

Fornsvensk bibliografi är fritt tillgänglig på internet. (http://x-ref.nordiska.su.se/pub/Default.aspx?item=18).
Bibliografin och arbetet med den har presenterats vid Svenska fornskriftsällskapets årsmöten i Uppsala, konferensen Svenska språkets historia 12 (Stockholm april 2012) och Centrum för medeltidsstudier (Stockholms universitet februari 2013). Bibliografin ligger som en egen post i Libris och den presenteras på Wikipedia.
Arbetets integrering i myndigheten/organisationen samt hur arbetet kommer att vidareföras.
Institutionen för svenska och flerspråkighet (f.d. Institutionen för nordiska språk), Stockholms universitet, har åtagit sig att finansiera bibliografins uppdatering och placering i ytterligare fem år. Parallellt diskuteras andra och bättre lösningar för lokaliseringen men ingenting är ännu bestämt.