2008-2016

1. Programmets syfte samt eventuella ändringar i syftet under verksamhetsperioden.

Programmet har utgått från åtta teoretiskt preciserade utmaningar inom forskning om politisk socialisation, formulerade med utgångspunkt i utvecklingspsykologi, medie- och kommunikationsvetenskap samt statsvetenskap. Det var på denna flervetenskapliga bas som vi ville utveckla de begrepp och mätinstrument som skulle användas för att bygga upp en internationellt unik longitudinell databas.

I allt väsentligt har syftet nu uppnåtts. Databasen finns på plats. Den håller mycket hög kvalitet, som en följd av ett omfattande och rigoröst arbete under åtta års tid. I ett stort antal studier som spänner över flera akademiska discipliner har vi utfört analyser som på olika sätt bidrar till ny kunskap i relation till de åtta utmaningarna. Genom studier publicerade i ledande internationella tidskrifter har vår forskning fått ett genomslag i flera pågående diskussioner om hur unga människors samhällsengagemang utvecklas över tid.

2. Programmets viktigaste resultat och ett resonemang om dessa
I en mening utgör utan tvekan den databas vi utvecklat vårt främsta resultat. Den blir mer och mer uppmärksammad och använd av externa forskare. Av flera skäl betraktas den som internationellt sett unik:

a) Den har utvecklats på en flervetenskaplig teoretisk bas och innehåller en osedvanligt rik variation av frågor av central betydelse för politisk socialisation;
b) Den omfattar fem kohorter som täcker ett åldersspann från 13 till 30 år;
c) Respondenterna följs under sex år;
d) Kamrater och föräldrar inkluderas;
e) Svarsfrekvensen är i ett jämförande perspektiv ovanligt hög (Bilaga).

Vad gäller de innehållsligt viktigaste resultaten vill vi framhålla flera som på olika sätt knyter an till våra ovan refererade teoretiska utgångspunkter:

a) Begreppsligöra unga människor som aktiva agenter
Till skillnad från den traditionella forskningen om den politiska socialisationen har vi visat att ungdomar genom egeninitierade aktiviteter och kommunikationer i hem, skola och på Internet är aktiva och i betydande utsträckning driver sin egen politiska utveckling,

b) Integrera vardagslivets olika kontexter
Våra studier har gett viktiga bidrag till forskning om kommunikationens och de politiska samtalens betydelse för utveckling av demokratiska värderingar, medborgerliga identiteter och politisk deltagande, detta genom att studera kommunikation i olika kontexter; familj, skola, kamrater och i olika medier. Exempelvis visar studierna att samtalen i kamratgrupperna har en stark självständig betydelse för den politiska socialisationen.

c) Ta förändringarna ifråga om bland annat medier och kommunikationsteknologi på allvar
Databasens rikedom avseende olika former för medieanvändning har gjort det möjligt att bidra i centrala diskussioner i aktuell forskning, t.ex.:
- Nyhetskonsumtion ökar ungdomars politiskt deltagande inte minst indirekt via positiva effekter på diskussioner såväl offline som online;
-Internet och social medier skapar nya förutsättningar för expressiva, kreativa och nätverksbaserade aktiviteter som bland annat främjar ett mer aktionsorienterat politiskt deltagande, vilket emellertid kompletterar snarare än ersätter traditionella former och tenderar att förstärka snarare än förändra skillnader mellan de som deltar och de som inte deltar.
- Plattformarna på Internet skapar i vissa avseenden lägre trösklar till ett politiskt engagemang, men av de ungdomar som är aktiva i sociala medier är det ändå en mycket liten grupp som deltar i politiska aktiviteter på nätet.

d) Förstå politiskt deltagande i bred bemärkelse
I flera studier har vi visat på det politiska intressets stora förklaringskraft. En av våra hittills mest citerade artiklar lade grunden för en ny typologisering av olika former för politiskt deltagande. Den inkluderade från den mest radikala (och ovanliga) anti-politiska handlingen till det mest konventionella (och vanliga) valdeltagandet. I enlighet med typologins logik argumenterade vi för att även en till synes politisk passivitet kan betraktas som ett potentiellt politiskt deltagande. Många står vad vi kallat i standby-läge; de rapporterar ett stort politiskt intresserade utan att vara konstant deltagande.

e) Anlägga ett longitudinellt perspektiv
Tillgången till longitudinella data har i anslutning till den föregående punkten gjort det möjligt för oss att se hur deltagandet varierar och utvecklas över tid, vilket utgör ett viktigt bidrag till forskningen om det politiska deltagandet. Genom de longitudinella analyserna har vi också med väsentligt bättre empiriskt underlag än i tvärsnittsstudier kunnat dra slutsatser om kausala effekter i de studier som genomförts.

f) Fokusera mekanismer och processer i stället för bara korrelationer
Under utvecklingen från unga ungdomsår till vuxen ålder påverkas ungdomar av media och kommunikationer med andra. Vi frågade ungdomar i olika åldrar om de varit med om händelser som ökat deras samhällsintresse. Vi har kunnat visa att dessa händelser över tid faktiskt leder till ett ökat politiskt intresse. Vi var förvånade att finna att många av dessa händelser var "negativa" i meningen att de beskrev samhällsfenomen som upplevdes som hotfulla. Men de fungerade som ögonöppnare för ungdomarna. I ljuset av programmets fokus på ungdomars agentskap har vi visat att de ungdomar som upplevde sådana ögonöppnande händelser skilde sig flera år innan från andra ungdomar. De var mer politiskt intresserade, initierade politiska diskussioner med andra och upplevde sig ha hög politisk kompetens. De var flera år tidigare mer "förberedda" på att uppmärksamma händelser som ökade deras samhällsintresse.

g) Särskilja allmän socialisation och specific politisk socialisation
I en pågående studie tillbakavisar vi till stora delar föreställningen om att den politiska socialisationen främst skulle utgöra en dimension av den allmänna mognaden under ungdomsåren. Vi visar att det inte är ett gott allmänt familjeklimat med öppna samtal i varjehanda frågor som är av betydelse för utvecklingen av ett politiskt intresse. Det är i stället det uttryckliga politiska diskussionerna som stimulerar det politiska intresset. Med andra ord kan inte den politiska socialisationen betraktas som endast en variant eller en aspekt av den allmänna socialisationen utan följer en egen 'politisk' logik.

h) Bidra till teoriutveckling om den politiska socialisationen
Våra studier har bidragit till teoriutvecklingen på väsentligen X områden:
- Teorier om mediernas betydelse i utvecklingen av olika normer för medborgarskap och former för politisk deltagande. Vi har bidragit med empiriska analyser som ger stöd för men också vidareutvecklar teorin om "Actualizing citizens" och "Dutiful citizens" (AC/DC), ursprungligen formulerade av Lance Bennett och hans kollegor.
- Teorier om implikationerna av förändrade former för kollektivt handlande, porösa gränser mellan privata och offentliga sfärer, i digitala nätverksmedier. Vi har bidragit till denna teoriutveckling genom kritiska analyser och empiriska studier av ungdomars medieanvändning.
- Teorier om kommunikationens centrala roll i politisk socialisation.
- Teorier om de specifika mekanismer genom vilka olika mediebaserade aktiviteter kan påverka värderingar och former för politiskt deltagande.

Det antas ofta att det är i ungdomsåren som unga personer mest ofta pratar politik med sina föräldrar. Man lever under samma tak och har möjlighet till dagliga kommunikationer. Vi har visat att det är ett felaktigt antagande. Unga vuxna diskutera oftare med sina föräldrar om politiska frågor än vad ungdomar gör. Händelser som att flytta hemifrån, att gifta sig, eller att få barn, har ringa effekt på det politiska samtalet med föräldrarna. Från ett agentskapsperspektiv finner vi en ökning av ungdomarnas intresse för politik från ungdomsåren till vuxen ålder och detta intresse leder till att man i allt högre grad diskuterar politiska frågor med sina föräldrar.

3. Nya forskningsfrågor som har genererats genom programmet
a. Vad är det som gör att så många unga medborgare standby?
b. Vilka är förklaringarna till att så relativt få ungdomar engagerar sig i politiska aktiviteter på Internet och i sociala medier trots att trösklarna har beskrivits som låga och gränserna porösa? Vi har föreslagit olika förklaringar men detta återstår delvis att studera närmare.
c. På vilka sätt påverkar den sociala ojämlikheten ungas former för samhällsengagemang och politiskt deltagande?

4. Programmets internationella förankring
Programmet initierades i samråd med ett Advisory Board, som också under hela programtiden bistått oss och som dessutom förmedlat viktiga kontakter och rekommendationer om forskningsnätverk och -konferenser. Vi har haft gemensamma möten möte men framför allt har samarbetet kommit att bistå av bilaterala kontakter. Flera av dem medverkade 2011 i vår internationella konferens "Changing styles of citizenship: Communication, media and youth engagement" liksom i den workshop vi 2014 vi inbjöd till om 'political interest'.

Vi har kommunicerat vår forskning genom posters och paper svid vetenskapliga konferenser arrangerade av European Consortium for Political Research, Midwestern Political Science Association, American Political Science Association, International Society for Political Psychology (ISPP), Society for Research on Adolescence (SRA), Processes Influencing Democratic Ownership and Participation (EU PROJECT PIDOP), International Society for the Study of Behavioural Development (ISSBD),The European Association for Research on Adolescence (EARA), International Communication Association (ICA), Lunds universitet ("Media and Participation"), ECREA Communication and Democracy conference, Aarhus Universitet (International workshop "Modes of Communication, Deliberation and Democratic values").

Vi har också inbjudits att ge keynotes vid utländska universitet (Odense, UCL London, Amsterdam Royal Holloway London, Santiago de Chile och Aten). Med forskargrupperna LLAKES vid UCL och AMCIS i Amsterdam arrangerar vi i juni 2016 konferensen Education for Tolerance" vid Örebro universitet.

Utländska forskare har gästat oss för att ge föreläsningar och bekanta sig med vår forskning och databasen: Jennifer L. Fitzgerald (Colorado/Boulder), Frank Wanders (Amsterdam), Illaria Pitti (Bologna), Behzad Fallazadeh (Heidelberg), Ariadne Vromen (Sydney), Mike Xenos (Wisconsin) Adelina Franca (São Paulo).

Vi har utvecklat forskningsansökningar till EU tillsammans med andra europeiska forskargrupper. Tre av dem har beviljats: FP 7: PIDOP (koordinerat av Surrey), Horizon 2020: Catch-EyoU (koordinerat av Bologna) och Marie Sk?odowska-Curie: YOUTHBLOCKS (koordinerat av oss). Vi avvaktar besked om ytterligare två inom ramen för Horizon 2020: PLEDGE (koordinerat av Roehampton) och iNDY (koordinerat av York).


5. Forskningsinformativa insatser utanför vetenskapssamhället
Vid framträdanden i konferenser och medier har vi haft tillfälle att bedriva folkbildningsverksamhet kring vår forskning. Genom uppdrag statliga och kommunala myndigheter, offentliga utredningar och organisationer har vi också haft tillfälle att nå ut med våra forskningsresultat och få impulser till nya studier. Det gäller bland annat Riksdagen, 2014 års demokratiutredning, Utredningen för ett stärkt civilsamhälle, Forum för levande historia, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor, Sveriges Ungdomsorganisationer, Riksidrottsförbundet, Almedalen, Axfoundation, Sveriges Radio, SVT, Aftonbladet, Expressen och DN. Genom vårt nyhetsbrev liksom i särskilda offentliga föreläsningar har vi gett deltagande lärare och elever samt politiker feed back på deras medverkan i form av översiktliga presentationer av resultat. Vår forskning har också presenterats inom ramen för Daniel Sachs Stiftelse och särskilt dess satsning på Politikerskolan Höj Rösten (www.hojrosten.se) Vi har också varit medlemmar i EUs och Europarådets gemensamma European Pool of Youth Researchers.

Vi har också inbjudits att presentera vår forskning vid konferenser arrangerade av utbildningsdepartementet i Slovenien, EU och Europarådets konferens om ungdomars engagemang för demokrati i Rabat och vid ett seminarium om den nordiska modellen i Tunis.

6. Programmets viktigaste publikationer och ett resonemang om dessa
Ekström and Östman (2013) utgör ett centralt bidrag till forskning om hur ungdomars användning av Internet påverkar deras demokratiska engagemang. Studien särskiljer kvalitativt olika aktiviteter på Internet och ett antal specifika mekanismer kopplade till dessa.

Shehata, Ekström and Olsson (in press) är den första studie som empirisk prövar den så inflytelserika teorin om "Actualizing Citizens" på en studie av hur ungdomars samhällsengagemang utvecklas över tid.

Ungdomars intresse för politik fluktuerar över tid (Russo och Stattin 2016). Men redan i åldrarna 16 till 18 år återfinner vi en tydlig stabilisering och från tjugo års ålder finner vi mycket små förändringar. Det betyder att unga vuxna som är ointresserade av politiska frågor i mycket hög utsträckning vidmakthåller detta ointresse, medan de som är mycket intresserade vidmakthåller detta intresse över tid. Det är sällsynt att finna unga vuxna personer som är ointresserade i en viss ålder en eller två år senare har ett stort intresse för politiska frågor. Våra studier visar entydigt att "fönstret för förändring" är i unga ungdomsår.

Tidigt i projekt utvecklade vi en typologi för samhällsengagemang och politiskt deltagande (Ekman och Amnå 2012) där vi genom att kombinera de statsvetenskapliga begreppen politiskt deltagande och politiskt intresse gjorde en distinktion mellan latent och manifest deltagande. Publikation har fått stort internationellt genomslag. Vi har också gjort en empirisk studie (Amnå och Ekman 2014) som visat att andelen standby citizens är mycket hög och arbetar nu på dels en longitudinell, dels en länderkomparativ analys för att se hur rörligt själva deltagandet är men också förklara vad det är som temporärt får intresse att övergå till deltagande,

7. Programmets publiceringsstrategi samt kommentarer till denna.
Vi har huvudsakligen publicerat i internationellt ledande tidskrifter. Ju mer omfattande databasen blivit och ju fler vågor den kommit att innefatta, desto mer inflytelserika tidskrifter har vi valt att lämna våra manuskript till. Doktoranderna har skrivit artikelbaserade sammanläggningsavhandlingar. Vi har tackat ja till att medverka två, sannolikt viktiga handbooks.

8. Hemsida
https://www.oru.se/forskning/forskningsmiljoer/hs/yes/

Publikationer

2016 (incl. forthcoming)
Amnå, Erik. (2016). ”Tidlösa dygder”, i Amnå, E. (red.) För det allmänna bästa. Ett kungligt sällskap mellan stat och marknad under 250 år. Stockholm: Atlantis.
Dahl, Viktor., & Stattin, Håkan. (2016). Beyond the limits: involvement in illegal political activities. European Political Science Review, 8(01), 125-145.
Ekström, Mats. (2016). Young people’s everyday political talk: a social achievement of democratic engagement. Journal of Youth Studies, 19(1), 1-19.
Glatz, Terese., & Dahl, Viktor. (2016). The role of family experiences for adolescents’ readiness to use and participate in illegal political activity. International Journal of Behavioral Development, 40(1), 11-20.
Kim, YunHwan., Russo, Silvia., and Amnå, Erik. (2016): The longitudinal relation between online and offline political participation among youth at two different developmental stages. New Media & Society.
Kruikemeier, Sanne. & Shehata, Adam. (forthcoming) “News Media Use and Political Engagement Among Adolescents: An Analysis of Virtuous Circles Using Panel Data”, Political Communication.
Miklikowska, Marta. (forthcoming) Av samma skrot och korn? In E. Lundberg (Ed.) Antologi om tolerans. Forum för  levande historia.
Russo, Silvia, and Håkan Stattin. "Stability and Change in Youths’ Political Interest." Social Indicators Research (2016): 1-16.
Wölfer, Ralf. & Van Zalk, Maarten H.W., Schmid, K., & Hewstone, M. (in press-b). Developmental Dynamics of Intergroup Contact and Intergroup Attitudes: Long-Term Effects in Adolescence and Early Adulthood. Child Development.

2015
Abdelzadeh, Ali & Dahl, Viktor (2015). En utvärdering av Skolval 2010. I Öva och ta ställning: En utvärdering av arbetet med skolvalen 2014. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. http://www.mucf.se/sites/default/files/publikationer_uploads/ova-och-ta-stallning.pdf
Abdelzadeh, Ali (forthcoming). Den missnöjda demokraten: ungas politiska missnöje och politiska engagemang i en förändrad era. 2014 års Demokratiutredning, Justitiedepartementet.
Abdelzadeh, Ali., Özdemir, Metin & Van Zalk, Maarten (2015). Dissatisfied Citizens: An Asset to or a Liability on the Democratic Functioning of Society? Scandinavian Political Studies, Volume 38, Issue 4, pp. 410-436.
Amnå, Erik & Ekman, Joakim (2015). Standby Citizens: Understanding Non-Participation in Contemporary Democracies, in Barrett, M. & Zani, B (Eds.) Political and Civic Engagement: Multidisciplinary Perspectives (pp. 96-108)Abingdon: Routledge.
Dahl, Viktor (forthcoming). The Origins of Adolescents' Involvement in Illegal Political Activities: a Function of Demographic Background, Political Dissatisfaction, Affective Commitment, or Political Communication? Politics, Culture and Socialization.
Ekström, Mats & Östman, Johan (2015). Information, Interaction, and Creative Production: The Effects of Three Forms of Internet Use on Youth Democratic Engagement. Communication Research, 42:796-818.
Kim, YunHwan & Amnå, Erik (2015). Civic engagement among minority immigrant youth groups in Sweden: Civic engagement among migrant youths in Sweden: Do parental norms or immigration generation matter? In: M. Barrett & B. Zani (Ed.), Political and Civic Engagement: Multidisciplinary Perspectives (pp. 248-267)London: Routledge.
Kim, YunHwan & Amnå, Erik (2015). Internet use and political engagement in youth, in Coleman, J. & Freelon, D. (Eds): Handbook of Digital Politics. Cheltenham: Edward Elgar
Miklikowska, Marta (2015). Like parent, like child? Development of prejudice and tolerance towards immigrants. British Journal of Psychology. doi: 10.1111/bjop.1212
Ojala, Maria (2015). Climate change skepticism among adolescents. Journal of Youth Studies. In press.
Russo, Silvia. & Amnå, Erik (forthcoming): The personality divide: Do personality traits differentially predict online political engagement? Social Science Computer Review.
Russo, Silvia & Amnå, Erik (forthcoming): When political talks translate into political action: The role of personality traits. Personality and Individual Differences.
Shehata, Adam., Ekström, Mats., Olsson, Tobias. Developing Self-Actualizing and Dutiful Citizens: Testing the AC-DC Model Using Panel Data Among Adolescents. Communication Research. DOI:10.1080/17512786.2015.1071675

2014
Abdelzadeh, Ali (2014). The Impact of Political Conviction on the Relation Between Winning or Losing and Political Dissatisfaction: Findings From Sweden.  Sage Open, 4(2) DOI: 10.1177/2158244014535787.
Abdelzadeh, Ali (2014). Transcending Dichotomies: The Many Faces of Youth Dissatisfaction in Democracy. Örebro: Örebro Studies in Political Science 35.
Abdelzadeh, Ali., Zetterberg, Per., & Ekman, Joakim. (2014). Procedural fairness and political trust among young people: Evidence from a panel study on Swedish high school students. Acta Politica nr 8. DOI10.1057//ap.2014.2
Amnå, Erik & Ekman, Joakim (2014). Standby Citizens. Faces of Political Passivity. European Political Science Review, volume 6, issue 02, pp. 261-281. http://journals.cambridge.org/repo_A92hyT61
Dahl, Viktor & van Zalk, Maarten (2014). Peer Networks and the Development of Illegal Political Behavior Among Adolescents. Journal of Research on Adolescence. doi: 10.1111/jora.1207
Dahl, Viktor (2014). Breaking the Law: Adolescents' Involvement in Illegal Political Activity. Örebro: Örebro Studies in Political Science 34
Dahl, Viktor (2014). The Origins of Adolescents' Involvement in Illegal Political Activities: a Function of Demographic Background, Political Dissatisfaction, Affective Commitments, or Political Communication? Politics, Culture and Socialization, 4(2), 201-225.
Ekström, Mats., Olsson, Tobias., & Shehata, Adam (2014). Spaces for public orientation?: Longitudinal effects of Internet use in adolescence. In B. D. Loader, A. Vromer, & M. A. Xenos (Eds.), The networked young citizen : Social media, political participation and civic engagement. (Vol. 17, pp. 39-59 ). Routledge. (Information, Communication and Society). 10.1080/1369118X.2013.862288
Ekström, Mats., Olsson, Tobias., & Shehata, Adam. (2014). Spaces for public orientation? Longitudinal effects of Internet use in adolescence. Information, Communication & Society, 17(2), 168-183
Sohl, Sofia & Arensmeier, Cecilia (2014). The school's role in youths' political efficacy: can school provide a compensatory boost to students' political efficacy?. Research Papers in Education, (ahead-of-print), 1-31.
Sohl, Sofia (2014): Youths' Political Efficacy: Sources, Effects and Potentials for Political Equality. Örebro: Örebro University, Örebro Studies in Political Science 37
Van Zalk, Maarten H.W. & Kerr, Margaret (2014). Developmental trajectories of prejudice and tolerance toward immigrants from early to late adolescence. Journal of Youth and Adolescence, 43, 1658-1671.
Östman, Johan (2014). The influence of media use on environmental engagement: A political socialization approach. Environmental Communication, 8(1), 92-109

2013
Ekström, Mats & Östman, Johan (2013). Family talk, peer talk and young people's civic orientation. European Journal of Communication. 28(3) 294-308.
Ojala, Maria (2013). Coping with climate change among adolescents: Implications for subjective well-being and environmental engagement. Sustainability. Special issue on Psychological and Behavioral Aspects of Sustainability, 5(5): 2191-2209.
2012
Abdelzadeh, Ali & Ekman, Joakim (2012). Understanding Critical Citizenship and Other Forms of Public Dissatisfaction: An Alternative Framework. Politics, Culture and Socialization, 3. Vol., No. 1-2/2012, pp. 177-194
Abdelzadeh, Ali & Ekman, Joakim (2012). Understanding Critical Citizenship and Other Forms of Public Dissatisfaction: An Alternative Framework. Politics, Culture and Socialization, 3. Vol., No. 1-2/2012, pp. 177-194 http://www.politicalsocialization.org/jtoc12012ab.php
Amnå, Erik (2012). Active, passive and standby citizens. Oslo: The European Wergeland Centre Statement Series. http://www.theewc.org/content/ewc.statement.series
Amnå, Erik, (2012). How is civic engagement developed over time? Emerging answers from a multidisciplinary field. Journal of Adolescence Volume 35, Issue 3, Pages 611–627.
Arensmeier, Cecilia (2012). Medborgarkunskaper i sikte. Nordisk jämförelse och fördjupad analys av svenska elevers svårigheter i ICCS 2009. Stockholm: Skolverket
Ekman, Joakim & Amnå, Erik (2012). Political participation and civic engagement: towards a new typology. Human Affairs, vol 22, no 3, pp. 283-300.
Ojala, Maria (2012). How do children cope with global climate change? Coping strategies, engagement, and well-being. Journal of Environmental Psychology, 32(3), pp. 225-233.
Ojala, Maria (2012). Regulating worry, promoting hope: How do children, adolescents, and young adults cope with climate change? International Journal of Environmental and Science Education, 7(4), Forthcoming.
Östman, Johan (2012). "When private talk becomes public political expression: Examining a practice-field hypothesis of youth political development". Political Communication (London: Taylor & Francis / Routledge).
Östman, Johan (2012). Information, expression, participation: How involvement in user-generated content relates to democratic engagement among young people. New Media & Society, Vol. 14.

2011
Ekman, Joakim & Zetterberg, Pär (2011). Democratic Socialization: Assessing the Impact of Different Educational Settings on Swedish 14-Year Olds' Political Citizenship. Politics, Culture & Socialization, 2(2)
Ekman, Joakim (2011). Skolan och medborgarskapandet. En kunskapsöversikt (pdf). Stockholm: Skolverket
Ojala, Maria (2011). Hope and climate change: the importance of hope for environmental engagement among young people (pdf), Environmental Education Research, DOl: 10.1080/13504622.2011.637157
Ojala, Maria (2011). Ungas känslor inför klimatet. Miljöforskning, 3.
Ojala, Maria, & Lidskog, Rolf (2011). What lies beneath the surface? A case study of citizens' moral reasoning with regard to biodiversity. Environmental Values, 20, 2, 217-237.
Sohl, Sofia (2011). Pathways to political efficacy - Theoretical considerations and empirical illustrations on youths' acquisition of political efficacy, Politics, Culture and Socialization, Vol. 2, No. 4, 2011, pp. 389-414.

2010
Amnå, Erik & Zetterberg, Pär (2010). A Political Science Perspective on Socialization Research : Young Nordic Citizens in a Comparative Light. In Sherrod, Flanagan & Torney-Purta (Eds.) Handbook of Research on Civic Engagement in Youth . - New York: Wileys.
Amnå, Erik (2010). Active, Passive, or Standby Citizens? Latent and manifest political participation. In Erik Amnå (Ed.) New Forms of Citizen Participation: Normative Implications (pdf). Baden-Baden: Nomos. Pp. 191-203.
Amnå, Erik., Arensmeier, Cecilia., Ekman, Joakim., Englund, Tomas & Ljunggren, Carsten (2010). Skolornas institutionella karaktär och elevernas medborgarkompetens: en jämförelse av olika kommunala och fristående skolor över tid och rum (pdf). Statsvetenskaplig Tidskrift 112 (1).
Amnå, Erik., Ekman, Joakim., Englund, Tomas., Ljunggren, Carsten., Unemar Öst, Ingrid., Zetterberg, Pär (2010). Skolor som politiska arenor. Medborgarkompetens och kontrovershantering. Stockholm: Skolverket
Arensmeier, Cecilia (2010). The democratic common sense: Young Swedes' understanding of democracy — theoretical features and educational incentives. Young 18 (2) 197-222.
Ekman, Joakim & Amnå, Erik (2010). "Politiskt deltagande och andra former av samhällsengagemang: en typologi", i Joakim Ekman & Jonas Linde, red. Politik, protest, populism - deltagande på nya villkor. Stockholm: Liber.
Ojala, Maria & Rikner, Amanda (2010). Att hantera det ambivalenta. Unga vuxnas attityder och beteende gällande energieffektivisering i hemmet. Report No. 66. Örebro, Örebro University: Centre for Urban and Regional Studies
Ojala, Maria (2010). A climate of hope? Exploring how young people cope psychologically with global climate change. In R. Zukauskiene (Ed.), Proceedings of the 12th Biennial Conference of the European Association for Research on Adolescence (pp. 15-20). Medimond International Proceedings.
Ojala, Maria (2010). Barns känslor och tankar om klimatproblematiken. Energimyndighetens rapportserie. ER 2010:31
Persson, Stefan (2010). Familjedemokrati, i /Fokus 10 - om ungas inflytande (pdf). /Stockholm: Ungdomsstyrelsen, sid. 52-75.

2009
Amnå, Erik., Ekström, Mats., Kerr, Margaret & Stattin, Håkan (2009). Political socialization and human agency. The development of civic engagement from adolescence to adulthood (pdf). Statsvetenskaplig Tidskrift 2009, Volume 111 No. 1, s. 27-40