Revitalisering mot alla odds? Sydsamiska i Sverige
Projektet fokuserar på ett intressant område inom revitaliseringsforskning: ett hotat urbefolkningsspråk i ett modernt välfärdssamhälle.
Syftet är att belysa sydsamiskans situation och de revitaliseringssträvanden som ägde rum åren före och efter den minoritetspolitiska vändningen i Sverige 2000. Projektet består av en språksociologisk och en litteratursociologisk delstudie.
Den språksociologiska undersökningen fokuseras på språkval och förhållningssätt till sydsamiska i hemmet och skolan. Inom den litteratursociologiska undersökningen analyseras det sydsamiska kulturella fältet i ett helhetsperspektiv, med fokus på språkets symboliska roll i olika kulturinstitutioner och för identitetsbildning.
I båda delstudierna består materialet av intervjuer, enkäter och olika slags skriftliga dokument. Projektet tillämpar en kombination av revitaliseringsforskning och maktanalys enligt en intersektionell analysmodell.
Projektet förväntas ge ny empirisk kunskap och bidra till och vidga den internationella teoribildningen om revitaliseringsforskning.
Leena Huss, Hugo Valentin-cetrum, Uppsala
2008-2013
Syftet med projektet Revitalisering mot alla odds? Sydsamiska i Sverige har varit att belysa situationen för sydsamiska och sydsamisk kultur före och efter år 2000 då den nationella nminoritetspolitiken kom till stånd i Sverige, och att studera om och i så fall hur denna politik påverkat läget för sydsamiskan när det gäller språklig och kulturell revitalisering. Även intersektionell maktnalys har tillämpats i undersökningen.
För att belysa situationen för sydsamiska och sydsamisk kultur igår och i dag har vi velat lyfta fram och analysera fakta men också upplevelser och stämningar hos lärare, föräldrar, ungdomar, kulturarbetare och organisationer - allt detta mot bakgrund av den nya nationella minoritetspolitiken från 2000 (prop. 1998/99:143) och den minoritetspolitiska reformen 2010 (prop. 2008/09:158).
Materialinsamlingen förlängdes till tiden efter den senare reformen eftersom den åstadkom att även sydsamiska kommuner anslöt sig till det samiska förvaltningsområdet, vilket i sin tur väckte mycket uppmärksamhet bland sydsamerna. För projektet har det varit viktigt att dokumentera stämningarna och utvecklingen när sydsamiskan nu fått samma status som de övriga samiska språken i Sverige.
RESULTAT FRÅN DEN SPRÅKSOCIOLOGISKA DELUNDERSÖKNINGEN
Den språksociologiska delen av projektet har fokuserat på språkval och förhållningssätt till sydsamiska i hem och skola. Intervjuer har genomförts med olika generationer i två sydsamiska släkter. Genom språkliga biografier har man kartlagt de intervjuades personliga erfarenheter av och tankar kring olika språk, inklusive sydsamiskan. Enkätsvar har också samlats in i Storuman och Vilhelmina från drygt 60 lärare och föräldrar till skolbarn som läser sydsamiska eller går i sameskola.
Resultaten visar att trots att språket av de flesta ses som en oumbärlig beståndsdel, ett core value, för den sydsamiska identiteten, anser en mycket stor majoritet att man inte behöver kunna samiska för att betraktas som same. Det verkar finnas en förståelse bland (syd)samerna för att många tidigare förlorat eller aldrig fått lära sig samiska, samtidigt som behovet av språkrevitalisering anses vara stort.
Oavsett hur enskilda människor eller lokala samhällen definierar målsättningen för sina revitaliseringssträvanden, hur de ser på sina möjligheter att lyckas eller hur de försöker klara hindren på vägen framstår det som klart att det inte är en enkel uppgift att återta ett språk. Resultaten tyder också på att revitalisering i många människors tankar inte enbart gäller återtagande av just språket utan också intimt hänger ihop med ett etniskt uppvaknande och frågor kring egenmakt och dekolonisering. Många upplever att man måste göra upp med sin egen, sin släkts och hela det samiska folkets historia och uppvärdera ett språk och en identitet som under lång tid varit starkt stigmatiserade. Många känner ett ansvar för språket och kulturen som tidvis kan vara tungt att bära, medan andra vittnar om glädje, stolthet och ett nytt hopp inför framtiden. Här verkar åldern och könet spela en roll: unga och kvinnor tenderar att vara mer positiva än äldre och män.
Generellt kan man konstatera att de flesta informanter ser den nya minoritetspolitiken som en garant för språket utan vilken sydsamiskan mycket snart hade gått förlorat. Nya möjligheter finns men många anser också att implementeringen av minoritetspolitiken varit bristfällig vilket riskerar att hindra den revitalisering som annars vore möjlig. Andra hinder på vägen som identifieras bland många är ifrågasättande eller negativa attityder gentemot samiskan och samiskhet från det omgivande samhället men även ett språkklimat inom den egna gruppen som ibland kan vara alltför puristiskt och exkluderande. Det så kallade historiska klargörandet vars vikt betonas i revitaliseringsforskningen finns där, samtidigt som det finns en medvetenhet om att hindren är många.
RESULTAT FRÅN DEN LITTERATURSOCIOLOGISKA DELUNDERSÖKNINGEN
Den litteratursociologiska delundersökningen har fokuserat på kartläggningen av kulturverksamheten på sydsamiskt område samt språkets roll i denna verksamhet och i den (syd)samiska identiteten. Intervjuer har gjorts med ett flertal kulturarbetare (författare, konstnärer mm) och representanter för sydsamiska organisationer. Vid samtliga intervjuer och kartläggningar av organisationernas verksamhet har det framkommit att informanterna upplever att sydsamiskans situation har förbättrats och att de i dag har bättre möjligheter att driva sin verksamhet än tidigare.
Gemensamt för intervjuerna tycks framför allt vara tron på och planeringen av framtida verksamhet, även om alla informanter nämner resursbristen som det viktigaste hindret för utvecklingen. I vissa organisationer sker det dagliga arbetet nästan helt på (syd)samiska, medan språket i andra har en mer symbolisk betydelse.
Hos alla organisationer finns en medvetenhet kring genus- och jämställdhetsfrågor; likaså betonas olika åldersgruppers möjligheter till att delta i verksamheten. Man kan tala om ett dubbelt perspektiv som utgår både från majoritetssamhällets offentliga jämställdhetsdiskurs och vad som kan ses som en specifik (syd)samisk diskurs i sammanhanget. De intervjuade betonade att man vid planering av verksamheten och utbudet följer jämställdhetsprincipen, samtidigt som det finns en tydlig medvetenhet om att både utbudet och deltagandet i praktiken ändå är eller kan bli starkt könssegregerat.
De oftast nämnda markörerna för (syd)samiskhet var enligt undersökningsmaterialet det samiska språket, renen, slöjden, jojken, samekläder, film, musik, mat och natur. Vid en kontextualiserad och intersektionell analys visade sig dock att markörerna förmedlade olika betydelser för olika informanter och att användningen av dem återspeglade gruppens köns-, genus- och klassmässiga konstituering och de inbäddade maktstrukturerna vid gruppens organisering.
Generellt kan man säga att både intervjumaterialet och de skriftliga källorna visar tre olika positioneringar vid formulering av gruppidentitet: identiteten som främst baserad på 1) rennäring och det (syd)samiska språket; 2) det (syd)samiska språket och andra kulturella uttryck; och 3) en bred samisk samhörighet och samisk värdegrund.
Dessa positioneringar återspeglar även placeringen av "samiskhet" i tid och rum: medan informanter som bodde i det (syd)samiska området och hade ett nära förhållande till rennäringen betonade vikten av rennäring och kompetensen i samiska som viktigaste markörer, tenderade språkligt assimilerade (syd)samer i urbana miljöer att ha en betydligt vidare definition av samiskhet. Alla informanter nämnde språket som en viktig markör, men förhållningssättet till kompetensen i (syd)samiska varierade och för många var inte språkkunskaper en grundläggande förutsättning för samisk identitet.
Den reformerade minoritetspolitiken och de stärkta rättigheterna uppfattades av de allra flesta informanter i båda delstudierna som en viktig del i stödjandet av revitaliseringen. Forskare inom multikulturell och postkolonial feminism har dock påpekat att man i stället för att tala i termer av tilldelade rättigheter - så som västerländska och 'vita' feminister ofta gör - borde låta minoritetsgrupperna själva fokusera på individernas skyldigheter och ansvar gentemot sitt kollektiv, såsom flera av informanterna också gjorde. Detta kan ha sin grund i den tidigare upplevda assimileringspolitiken och bristen på tron på myndigheternas vilja och förmåga att genomföra en reformistisk politik som kräver långsiktig planering och förändringar i arbetssätt vid myndighetsutövning.
FRAMTIDA FORSKNING
Beträffande framtida forskning om den (syd)samiska kulturen torde en fördjupad analys av kön och genus, i kombination med kategorin etnicitet, ge viktiga resultat. Debatten om köns- och queeruttryck i samisk etnicitet som förts under senare år i det samiska kollektivet erbjuder nya möjligheter för positionering av den samiska identiteten. Därtill råder brist på forskning om bl.a. den "samiskhet" som formuleras i urbana miljöer och bland ungdomar. Även jämförelser med andra urfolks situation vore av stort forskningsvärde.
INTERNATIONELL FÖRANKRING
Projektet har framför allt stärkt våra forskningskontakter med Norge, vilket är naturligt inte minst eftersom sydsamiska också talas i Norge. S. Gröndahl blev inbjuden att vara professor II vid Samiska högskolan i Kautokeino under tiden 2012-08-01----2014-09-30. L. Huss har inbjudits att tala om projektet vid konferenser i Trondheim och Snåsa och har dessutom varit lärare i språklig revitalisering för en doktorandkurs vid Samiska högskolan i Kautokeino. Tromsö universitets humanistiska fakultet har ansökt om att få utnämna henne till professor II och ärendet är under utredning. När det gäller Finland har samarbetet stärkts med de finska projekten Northern Multilingualism och Peripheral multilingualism, båda ledda från Jyväskylä universitet. S. Gröndahl har inbjudits att delta i två antologiprojekt tillsammans med nordiska och österrikiska kollegor. Hon tillhörde initiativtagarna till nätverket Sáfir - Sámi Literature Researchers' Network, och projektet har bidragit till initiering av en litteraturvetenskaplig konferens i Kautokeino 2014.
Kollegor från Georgetown University, Washington D.C. och University of Pennsylvania har bjudits in till två revitaliseringskonferenser i Uppsala (oktober 2010, oktober 2013). Projektets resultat har redovisats på konferenser i Trondheim, Snåsa, Uleåborg, Helsingfors och även på flera konferenser och seminarier i Sverige.
SPRIDNING AV RESULTATEN
Projektresultaten kommer att redovisas i slutrapporten Samiskan är som en superkraft! Upplevelser av sydsamisk revitalisering i Sverige som beräknas komma ut i början av 2014. En populärt hållen skrift, Giele geehpes guedtedh - Språket är lätt att bära, publiceras i november 2013.
PUBLIKATIONER
PUBLIKATIONER
Bibliografi:
Lundqvist, Björn: Svensk syd- och umesamisk bibliografi 1990-2008. The Hugo Valentin Centre. Uppsala. 2011
Artiklar och kapitel i böcker:
Gröndahl, Satu: Multicultural or Multilingual Literature: A Swedish Dilemma?" I: Literature for Europe? Eds Theo D'Haen & Jannis Goerlandt. Studies in Comparative Literature 61. European Science Foundation & Lindköping University. Rodopi. Amsterdam - New York. 2009
Gröndahl, Satu: Ruotsin monikulttuurinen kirjallisuus ja sen paikantaminen kirjallisessa kentässä". [Den mångkulturella litteraturen i Sverige och dess placering i det litterära fältet]. I: Uutelo, Nr 25. Department of Literature and the Arts. Tampere University. 2010
Gröndahl, Satu: "Forest and Fell". Books from Finland. Finnish Literary Society, Helsinki. Review of Veli-Pekka Lehtola: Saamelaiset suomalaiset: Kohtaamisia 1896–1953 [Sámi, Finns: encounters 1896–1953], Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, 2012; and Leena Valkeapää Luonnossa: Vuoropuhelua Nils-Aslak Valkeapään tuotannon kanssa [In nature, a dialogue with the works of Nils-Aslak Valkeapää]. Helsinki: Maahenki, 2011
Gröndahl, Satu & Huss, Leena: "Nationell minoritetspolitik och Europarådets konventioner" i (Gröndahl, Satu & Huss, Leena red.) Kunskap för egenmakt. Minoritetskvinnor och folkbildningen. NAMIS-Serien nr 4, 13-28. Uppsala: Hugo Valentin-centrum (2010)
Huss, Leena: Minorities and Language: The Situation in Sweden after the Year 2000, i Peter Karpf, Peter, Platzer, Werner & Pusching, Udo (red.): Volksgruppen im Spannungsfeld von Globalisierung und Regionalisierung. Klagenfurt:Volksgruppenbüro. (2009)
[Huss, Leena: "Mitt modersmål - ser du, det lärde jag mig aldrig!" Om begreppet modersmål och människors rätt till eget språk, i Müssener, Helmut & Jegebäck, Per (red.): Språket, makten och härligheten: Five lectures. Uppsala: Hugo Valentin-centrum (2011)
[Huss, Leena & Lindgren, Anna-Riitta] ”Scandinavia”, in Fishman, Joshua & García, Ofelia (eds.): Handbook of Language and Ethnic Identity. Disciplinary and regional perspectives, Volume 1, 2 nd edition, 255-268. Oxford University Press. (2010)
[Huss, Leena & Csató Johanson, Éva] Hotade språk och forskarens ansvar, i Bockgård, Gustav & Tunón, Håkan: Gäller vanligt folkvett också för akademiker. Rapport från ett seminarium om makt och etik, 53-59. Uppsala: Centrum för biologisk mångfald. (2010)
Lindgren, Anna-Riitta & Huss, Leena] ”Defining language emancipation”, in Huss, Leena & J. Shaun Nolan (eds.): “Language Emancipation” (Special Issue of the International Journal of the Sociology of Language No. 209) (2011)
Pietikainen, Sari, Huss, Leena, Laihiala-Kankainen, Sirkka, Aikio-Puoskari, Ulla och Lane, Pia: Regulating Multilingualism in the North Calotte: The Case of Kven, Meankieli and Sami Languages, Acta Borealia 27/2010, 1-23. (2010)
Pietikäinen, Sari, Laihiala-Kankainen, Sirkka, Huss, Leena & Salo, Hanni] Kieli ja kokemus: Vähemmistökieli kolmen sukupolven kielielämäkerroissa [[Språk och erfarenhet: Minoritetsspråket i tre generationers språkliga biografier], i Puhe ja kieli [Speech and Language], Vol. 31/2, 67-88 (2011)