Tillhörighetens och utanförskapets politik: Landrättigheter, medborgarskap och civilsamhälle i Kenya och Uganda
Studien syftar till att undersöka hur olika grupper i civilsamhället organiserar sig kring tillgång till land i Kenya och Uganda, och hur detta är relaterat till formella och reella medborgerliga rättigheter och demokratisering av staten.
Problemet studeras genom pågående reformer av markpolitiken och konstitutionella förändringar, samt politiska konflikter med etniska förtecken.
Forskningsproblemet utforskas empiriskt dels genom en bredare genomgång av den nationella politiken kring markrelaterade frågor i både Kenya och Uganda, dels genom en historiskt förankrad lokal studie i respektive nation av hur etnicitets-, klass- och könsbaserade organiseringsformer i civilsamhället och anspråk på ägande, kontroll och användning av land har samspelat med statlig policy i att utforma landregimer - de system av lagar, normer och praktiker som reglerar tillgång till landresurser.
Studien analyserar kopplingarna mellan civilsamhällesorganisering, markkonflikter, utformningen av medborgarskap samt statsformering utifrån ett teoretiskt perspektiv som betonar att utrymmet för olika civilsamhällesorganisationer att påverka formaliseringen av och innehållet i medborgerliga rättigheter och politiska institutioner starkt präglas av maktrelationer i både stat och samhälle.
Studien syftar till att beskriva och förklara likheter och skillnader mellan Kenya och Uganda i utformandet av landregimer och deras koppling till formella och reella rättigheter.
Anders Sjögren, statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet
2008-2012
Syftet har förblivit detsamma genom hela projektet - däremot har jag inte hunnit färdigställa alla delar av undersökningen. Detta gäller de lokala studierna i Kenya, samt de nationella aspekterna. Dessa delar av studien är påbörjade. Materialinsamling är gjord, men textförfattande återstår.
Vad gäller projektets tre viktigaste resultat vill jag lyfta två teoretiska och ett empiriskt. Det första teoretiska resultatet är att antagandet om betydelsen av markfrågan och samspelet mellan tillgång till mark och politisk representation och inflytande har kunnat bekräftas. Tillgång till eller avsaknad av materiella resurser korresponderar tydligt med tillgång till eller avsaknad av medborgerliga och politiska rättigheter.
Det andra teoretiska resultatet är bekräftandet av det sammansatta och motsägelsefulla i relationerna mellan stat och civilsamhälle. I samtliga de fall som studerats har motsättningarna inom civilsamhället varit påfallande och betydelsefulla, och kan kopplas till en fragmentering av politiska identiteter i bredare mening.
Det empiriska resultatet handlar om de lokala studierna i Acholiregionen, norra Uganda. Medierapporteringen om konflikter kring mark där har varit omfattande, men väldigt lite akademisk forskning har publicerats. Därför är denna del av projektet ett empiriskt bidrag som jag vill framhålla.
Projektet har genererat en rad nya forskningsfrågor som vore spännande att få ta uti med. En är kopplingarna mellan resurser, territoriell-administrativ indelning, politiska identiteter och politisk auktoritet. I många afrikanska länder är relationen mellan centralmakt och regioner/lokalsamhälle omstridd och under omstöpning. I Uganda mångfaldigas distrikten, och Kenyas nya grundlag har introducerat relativt långtgående decentralisering. Detta gäller även regleringen av mark.
Ytterligare en angelägen fråga i anslutning till ovanstående problemkomplex är hur det påverkas av skilda och ibland dramatiskt olika kollektiva minnen och tolkningar av historien, och hur detta påverkar samtida och framtida anspråk. Mark är en central resurs och referenspunkt i alla dessa processer.
De två viktigaste texterna som projektet har avsatt är en publicerad artikel ("Figli della terra, signori del territorio? Politica della terra, etnicit e cittadinanza nel Bunyoro, Uganda occidentale" [Sons of the soil, masters of territory? The politics of land, ethnicity and citizenship in Bunyoro, Western Uganda] i Afriche e orienti, anno XII, n. 3-4/2011, pp. 90-106), och en artikel inskickad för bedömning ("Scrambling for the promised land. Land acquisitions and the politics of representation in post-war Acholi, northern Uganda". African Identities).
Texten i Afriche e orienti analyserar, som framgår av titeln, de politiskt laddade kopplingarna mellan mark, etnicitet och medborgarskap i Bunyoro, en region i västra Uganda. Inflyttning till Bunyoro av folk från andra delar av landet, med annan etnisk tillhörighet, har väckt debatter och skapat konflikter kring grundvalarna för tillgång till mark och för rätten till politisk representation. Konflikterna skapas och upprätthålls av flera samverkande faktorer, såsom fattigdom och jordbrist, skapandet av nya politiska och administrativa enheter, och politiska ideologier som förstärker föreställningar om att territorier och politiska enheter bör vara etniskt homogena, eller åtminstone skiktade med avseende på privilegierat tillträde. De här frågorna är både vanliga och kontroversiella, inte bara runt om i Uganda, utan i många länder i Afrika. Den teoretiska relevansen av det enskilda fallet har därför stor räckvidd.
Texten som skickats till African Identities analyserar liknande frågor i Acholiregionen, norra Uganda, men från en lite annan ingång, och knyter an till debatten om storskaliga förvärv av mark, så kallad "land grabbing". Acholiregionen plågades av krig under 20 år. Efter 2006 har vapenstillestånd rått, och befolkningen har börjat återvända hem från internflyktingläger till sina jordbruk. Under tiden har både lokala eliter och resursstarka grupper från andra delar av landet i snabb takt börjat förvärva den bördiga och oljerika marken i regionen. Artikeln analyserar de politiska strider om detta som förs inom olika politiska arenor, med särskild uppmärksamhet riktad mot den mångfald anspråk på legitim och relevant politisk representation genom både politiska partier och grupper i civilsamhället som uppkommit i ett sammanhang präglat av juridisk och institutionell mångfald och oklarhet.
Under arbetet med projektet har jag varit knuten till två forskningsinstitut: Institute for Development Studies, University of Nairobi, Kenya, samt Makerere Institute of Social Research, Makerere University, Kampala, Uganda. Under inledningsskedet höll jag seminarier vid respektive institut för att diskutera min forskningsplan. Jag kommer också att rapportera resultaten från projektet till dessa båda institut. Under projektets gång har jag presenterat preliminära resultat vid konferenser i Uppsala (ECAS - European Conference on African Studies, juni 2011), Southampton (konferens om medborgarskap, oktober 2011), Stockholm (konferens om civilsamhället, samorganiserat av RJ/VR, februari 2012) samt Cambridge (mars 2012).
Tack vare anslaget fick jag också en deltidsanställning som forskare vid Nordiska Afrikainstitutet - http://www.nai.uu.se/research/researchers/anders-sjogren/ - där jag till och med mars 2014 kommer att fortsätta med projektet på halvtid, vilket bland annat medför möjlighet att färdigställa flera påbörjade artiklar.
Publikationer
2011 a, "Constitutional Reform in Kenya: Towards a New order?" in Annual Report 2010: The Rise of Africa: Miracle or Mirage? Nordiska Afrikainstitutet, 2011.
2011 b, with Frederick Golooba-Mutebi, Going to the Bush: Urban-rural Links and Violent Conflicts in Uganda. African Programme Report. Swedish National Defence College, 2011.
2011 c, "Figli della terra, signori del territorio? Politica della terra, etnicit e cittadinanza nel Bunyoro, Uganda occidentale" [Sons of the soil, masters of territory? The politics of land, ethnicity and citizenship in Bunyoro, Western Uganda] in Afriche e orienti, anno XII, n. 3-4/2011, pp. 90-106.
2011 d, New Routes 4/2011 “Uganda. Land disputes in the wake of civil war”
(2013 forthcoming, under review) ”Scrambling for the promised land. Land acquisitions and the politics of representation in post-war Acholi, northern Uganda”. African Identities.