Det går att med 9/11-attackerna som startskott spåra ett ökat intresse för prevention vad gäller allvarliga brott (inkluderat olika former av terrorisaktiviteter). Ett sådant exempel är de ökade säkerhetsåtgärderna på flygplatser. Kärnan i brottsprevention är förmågan och möjligheten att avgöra en persons intentioner. Det är därför anmärkningsvärt att rättspsykologiska forskare först under senare år kommit att ägna sig åt frågan hur att diskriminera mellan äkta och falska intentioner. I korthet, forskning om äkta och falska intentioner fokuserar på utsagor om framtiden. En sann intention refererar till en hävdad framtida handling som personen i fråga avser utföra, en falsk intention refererar till en hävdad framtida handling som personen i fråga inte avser utföra. Målet med det här avrapporterade projektet var att empiriskt testa en modell som predicerar hur utsagor om äkta intentioner skiljer sig från falska. Modellen (DEtecting False Intent, DEFI) är inbäddad i ett ramverk byggt på psykologiska begrepp och principer från fälten (a) Episodic Future Thought (EFT), (b) forskning om social kognition, (c) forskning om självreglering (self-regulation), (d) rättspsykologisk forskning kring misstänktas mot-strategier. Projektets huvudsakliga mål var guidande under hela projektperioden.

Vi vill speciellt uppmärksamma tre viktiga resultat. För det första, våra studier visade att mentala bilder av framtiden (vilket är en central komponent i EFT) var (a) klart mer vanliga i rapporter om äkta intentioner jämfört med falska intentioner, och att (b) rapporter om EFT var klart starkare (mer detaljerade) i sanna intentioner jämfört med falska. Detta resultat skänkte empiriskt stöd till DEFI-modellen. För det andra fann vi att personer som uttryckte äkta intentioner hade utverkat klart bättre (mer detaljerade och elaborerade) planer för deras framtida aktiviteter, jämfört med de som uttryckte falska intentioner. Detta resultat visar värdet av att under en intervjusituation ställa frågor om planeringsfasen. För det tredje, i linje med tidigare forskning kring social kognition, fann vi att utsagor om sanna intentioner innehöll fler yttrande av typen 'hur' ("Jag skall ta mig från plats X till plats Y, genom att..."), och att utsagor om falska intentioner innehöll fler yttrande av typen 'varför' ("Jag måste besöka butik X, därför att.."). Detta fynd ger en fingervisning om hur man lämpligast bör analysera det verbala innehållet i misstänktas utsagor.

Det genomförda projektet har genererat flera nya och viktiga frågeställningar. Nedan ger vi två exempel på detta. För det första, det ovan nämnda resultatet att utsagor om sanna och falska intentioner skiljer sig åt vad gäller information om 'hur' och 'varför' har öppnat upp en ny forskningsstrimma. Nämligen hur att lämpligast bedöma hot. Vi har initierat ett nytt forskningsprojekt (finansierat av ett Erasmus Mundus program) där vi studerar verbala skillnader mellan äkta och falska hot. Ett äkta hot är ett hot som en person avser fullfölja, och ett falsk hot är ett hot som personen i fråga inte avser fullfölja (en bluff). Vi har kopplat en doktorand till detta projekt (Renate Guerts) och hon har precis sänt in sitt första vetenskapliga arbete för bedömning (Journal of Threat Assessment and Management). Hela detta nya projekt roterar kring den output vi erhöll från det här rapporterade projektet. För det andra, under arbetet med projektet blev vi klara över det potentiella värde som låg i att koppla våra resultat/frågeställningar till den så kallade Construal Level Theory. CLT predicerar att psykologisk distans påverkar vår representation av framtida händelser. I korthet, ju längre psykologisk distans, desto mer abstrakt representation. Den grad i vilken en händelse är 'hypotetisk' (hypotheticallity) utgör en specifik form av psykologisk distans, en distans som kan antas ha speciell bäring för äkta/falska intentioner. Förenklat rör det sig om hur sannolikt det är att den framtida händelsen kommer att äga rum (genomföras). Händelser som har låg sannolikhet för att genomföras ses som mer abstrakta jämfört med händelser som har hög sannolikhet för att genomföras. Översatt till den aktuella kontexten, falska intentioner är kopplade till en låg sannolikhet (en sannolikhet på noll), medan äkta intentioner är kopplade till en hög sannolikhet. Det är dessutom så att forskning på CLT visat att handlingar som representeras i mer abstrakta termer är kopplade till 'varför' handlingen ska/måste äga rum ("Jag måste sluta röka, för det är farligt för min hälsa"). I kontrast, handlingar som är mer konkret representerade är kopplade till 'hur' handlingen faktiskt skall genomföras ("Jag måste sluta röka, och här är det fyrstegsprogram som skall hjälpa mig"). Vårt initiativ att koppla projektets utfall till CLT ledde fram till en forskningsansökan som sändes till Vetenskapsrådet under våren 2015. Ansökan beviljades i November 2015. Projektet kommer löpa under 2016, 2017 och 2018 och dess titel är Äkta och falsk intention: Skillnader i psykologisk distans och mental representation (Huvudsökande: P.A. Granhag). Detta är ett konkret exempel på hur det här redovisade projektet genererat nya värdefulla forskningsuppslag.

Det genomförda projektet har internationell koppling på flera olika nivåer: (a) vi har internationella medarbetare (Professor Aldert Vrij, University of Portsmouth är medförfattare på tre arbeten), (b) vi har spridit våra resultat internationellt (tidskrifter, konferenser), (c) projektet vilar på internationellt etablerade forskningsresultat. Vi vill också nämna att bjudits in av FBI för att presentera våra resultat (se publikationer).

Vi har presenterat valda delar av projektets utfall på de många seminerar vi har genomfört för polisens utredare (i Sverige och Norge), för säkerhetspolisen (SÄPO), för Migrationsverket (i både Sverige och Norge). Våra resultat har dessutom uppmärksammats av både nationell och internationell press.

Om vi skulle rikta sökljuset mot två av våra publicerade arbeten så skulle vi välja följande:
Mac Giolla, E., Granhag, P.A., & Liu-Jönsson, M. (2013). Markers of good planning behavior as a cue for separating true and false intent. PsyCH Journal, 2, 183-189.
Detta arbete gav stöd till tanken att personer som uttrycker äkta intentioner har mer kvalificerade planer för sina intentioner jämfört med personer som ljuger om sina intentioner. En implikation av detta fynd är att intervjuprotokoll som har som mål att generera ledtrådar för att avgöra sanningshalten i en uttryckt intention bör skjuta in sig på planeringsfasen, och inte bara på själva intentionen.
Knieps, M., Granhag, P.A., & Vrij, A. (2014). 'Been there before?' Examining 'familiarity' as a moderator for discriminating between true and false intentions. Frontiers in Psychology, 5, 1-9.
Detta arbete gav stöd till tanken att EFT är ett koncept som kastar ett klargörande ljus över skillnaderna mellan äkta och falska intentioner. Även detta fynd kan ge värdefulla bidrag till utvecklandet av intervjuprotokoll, men ger också ett viktigt teoretisk bidrag till den diskussion som pågår om kopplingen mellan EFT och intention.

Avslutningsvis vill vi redogöra för projektets publiceringsstrategi. Projektet har resulterat i sex forskningsrapporter; 4 av dessa är publicerade i internationella vetenskapliga tidskrifter, en rapport har formen av ett bokkapitel, och i nuläget är en rapport under bedömning hos en vetenskaplig tidskrift. Tre av de fyra publicerade artiklarna är publicerade i Open Access tidskrifter. Bokkapitlet finns tillgängligt i sin helhet och utan kostnad på vår forskargrupps hemsida(http://psy.gu.se/forskning/forskargrupper/rattspsykologi/publikationer/vetenskapliga-originalarbeten).

Publikationer:

(1) Mac Giolla, E., Granhag, P.A. & Ask, K. (2015). Task-related spontaneous thought: A novel direction in the study of true and false intentions. Manuscript submitted for publication.

(2) Mac Giolla, E. & Granhag, P.A. (2015). Detecting false intent among small cells of suspects: Single vs. repeated interviews. Journal of Investigative Psychology and Offender Profiling, 12, 142-157.

(3) Mac Giolla, E., Granhag, P.A., & Vrij, A. (2015). Discriminating between true and false intentions. In P.A. Granhag,  A. Vrij, & B. Verschuere (Eds). Deception detection: New challenges and cognitive approaches (pp. 155-174). Chichester: Wiley Blackwell.

(4) Knieps, M., Granhag, P.A., & Vrij, A. (2014). ‘Been there before?’ Examining ’familiarity’ as a moderator for discriminating between true and false intentions. Frontiers in Psychology, 5, 1-9.Open Access: http://journal.frontiersin.org/article/10.3389/fpsyg.2014.00677/abstract

(5) Granhag, P.A., & Vrij, A. (2013). Repeated visits to the future: Asking about mental images to discriminate between true and false intentions. International Journal of Advances in Psychology, 2, 93-102.Open Access: http://www.ij-psychol.org/paperInfo.aspx?ID=1967

(6) Mac Giolla, E., Granhag, P.A., & Liu-Jönsson, M. (2013). Markers of good planning behavior as a cue for separating true and false intent. PsyCH Journal, 2, 183-189.Open Access: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/pchj.36/epdf


POSTER AND ORAL PRESENTATIONS
Mac Giolla, E., Granhag, P. A., & Ask, K. (2013, October). Intention related spontaneous thought as a cue to distinguish truth tellers from liars. Paper presented at the 9th Meeting of the Nordic Network for Research on Psychology and Law, Aarhus, Denmark.

Mac Giolla, E., & Granhag, P. A. (2013, October). Detecting false intent among small cells of suspects: Single versus repeated interviews. Poster presented at the 3rd Annual High-Value Detainee Interrogation Group (HIG, FBI) Research Symposium, Washington, DC.