Jonas Gerdin, Handelshögskolan, Örebro Universitet

2009-2013

Syftet med projektet har varit att adressera bristen på kunskap om hur redovisningspraktiker vävs in i, och blir en del av, samspelet mellan aktörers dagliga meningsskapande å ena sidan och organisatoriska och institutionella arrangemang som vägleder detta meningsskapande å andra sidan. I projektet har vi närmat oss detta syfte på två olika sätt. För det första har vi genomfört ingående granskningar och utvärderingar av den redovisningslitteratur som utgår från ett så kallat 'dualitetsperspektiv', dvs. där forskaren explicit intresserar sig för samspelet mellan individens aktörskap och de strukturella/ institutionella arrangemang inom vilket detta aktörskap utövas. För det andra har vi genomfört en longitudinell fallstudie, utifrån vilken vi teoretiserar olika aspekter av hur en existerande redovisningspraktik vävs in i och bidrar till strukturell förändring.

Projektets tre viktigaste resultat

Ett första viktigt resultat har sin grund i de litteraturstudier som genomförts, där vi identifierat ett antal problem med hur redovisningsforskare hittills har begreppsliggjort och modellerat samspelet mellan det individuella aktörskapet och de bredare strukturella/institutionella arrangemangen (se Englund & Gerdin, 2011a, b; Englund, Gerdin & Burns, 2011). Exempelvis har vi visat att det är oklart hur begreppen 'institutionella arrangemang' och 'sociala strukturer' används i delar av den litteratur som utgår från ett dualitetsperspektiv (se Englund & Gerdin, 2011a; Englund, Gerdin & Burns, 2011). Vi har även identifierat delvis motsägelsefulla sätt att se på hur de strukturella arrangemangen och individers meningsskapande samspelar (Englund & Gerdin, 2011; Englund, Gerdin & Burns, 2011), samt att det saknas en ingående diskussion om hur ett sådant samspel kan/bör studeras (Englund & Gerdin, 2012b). Mot bakgrund av dessa insikter har vi föreslagit ett antal viktiga områden som framtida forskning bör ägnas åt, så som att mer forskning bör utgå från vad vi kallar ett 'platt och lokalt' dualitetsperspektiv (se Englund & Gerdin, 2011b), och att redovisningsforskare uttryckligen bör diskutera hur redovisning som ett fenomen kan begreppsliggöras och modelleras som en form av institutionellt arrangemang i sig (se Englund & Gerdin, 2012b; se även Englund, Gerdin & Burns, 2011).

Ett andra viktigt resultat har sin grund i en empirisk studie som visar hur och varför en redovisningspraktik kan komma att vävas in i förändringen av en särskild form av organisatoriskt och institutionellt arrangemang, nämligen en organisations identitet (Abrahamsson, Englund & Gerdin, 2011a). Resultaten visar här att de diskrepanser som kan finnas mellan en upplevd identitet (dvs. hur man betraktar sig organisation) och en upplevd/önskad extern image (dvs. hur man tror att andra uppfattar, eller vill att andra ska uppfatta organisationen) såväl påverkar som påverkas av en framväxande redovisningspraktik. Vi har också visat att ett sådant samspel mellan en redovisningspraktik och de så kallade identitetsdiskrepanserna tenderar att uppträda på grund av att redovisningen utgör ett viktigt instrument varigenom organisationens självbild kan (de)legitimeras. Även om tidigare forskning har pekat på att just redovisningen kan utgöra ett viktigt medel för, såväl som ett resultat av, identitetsskapande processer i en organisation så visar våra resultat att samspelet mellan dessa är betydligt mer komplext än vad tidigare litteratur påtalat. Exempelvis visar vår studie att identiteten i en organisation under långa perioder kan fungera som ett slags förgivettaget imperativ som stakar ut gränserna för vad man får och inte får göra i organisationen. Men, den visar också att organisationens redovisningspraktik kan bidra till att aktörer successivt frigör sig från och förändrar en sådan identitet, antingen genom att den förser organisationens medlemmar med återkommande 'bevis' på att den existerande identiteten inte fungerar, eller genom att redovisningsdata används på ett framåtsyftande sätt för att hantera eventuella identitetsdiskrepanser (se även Englund & Gerdin, 2012a för en utvidgad diskussion om identitetsförändringsprocesser).

Ett tredje huvudsakligt resultat har sin grund i en empirisk studie som visar hur användning av redovisningsmått och siffror i en organisation kan generera strukturell förändring (se Englund, Gerdin & Abrahamsson, 2012). Mer specifikt har vi kunnat visa att människor, i takt med att de speglar sina kognitiva föreställningsramar i siffror som fångar vissa tids- och rumsbundna fenomen i en organisation, upplever olika former av tvetydighet. En första form av tvetydighet handlar om definitionsmässig tvetydighet, vilken bygger på att en existerande förståelseram inte fullt ut kan förklara en siffra eller ett mått. En andra form avser representativ tvetydighet, som handlar om att aktörerna upplever att det är oklart vad en specifik siffra speglar för underliggande verklighet. En tredje och avslutande tvetydighet avser operativ tvetydighet, som handlar om att aktörerna upplever orsakerna till en viss siffra som oklara. I en framväxande modell visar vi hur dessa tre former av tvetydighet utgör viktiga källor till kritisk och kollektiv reflexivitet, vilka följs av förändringar i såväl den redovisningsmässiga praktiken som i de organisatoriska och institutionella arrangemangen.

Nya forskningsfrågor

Även om samspelet mellan praktiker och institutionella arrangemang utgjorde en viktig utgångspunkt för det genomförda projektet så visar resultaten att det finns ett stort behov av ytterligare forskning på området. Faktum är att såväl våra litteraturgenomgångar som de empiriska studierna pekar på att det vore fruktbart för framtida forskning att mer uttryckligen utforska hur redovisningspraktiker kan vävas in i, och bli en viktig del av, vad som ibland kallas det 'inbäddade aktörskapets paradox'. Denna paradox formuleras ofta enligt följande; om aktörer är inbäddade i en institutionell kontext som i stor utsträckning villkorar deras (inter)aktioner, intentioner och rationaliteter, hur kan de då föreställa sig nya praktiker och genomdriva institutionell förändring? I linje med denna paradox, och med utgångspunkt från de resultat vi genererat inom ramen för projektet, föreslår vi att framtida redovisningsforskning bör ägna mer utrymme åt hur det kan komma sig att de förändringar av första ordningen som existerande redovisningspraktiker tenderar att generera (dvs. förändringar inom ramen för existerande tänkesätt) ibland utvecklas till andra ordningens förändringar (dvs. att aktörer börjar ifrågasätta de existerande tänkesätten som sådana). Andra frågor som bör ställas handlar om hur och under vilka villkor redovisningen kan användas som en politisk resurs för att mobilisera stöd för och acceptans av nya tänkesätt, eller vilken roll som variationer i olika redovisningspraktiker över tid och rum har för den pågående förändringen av redovisningsmässiga institutioner.

Projektets två viktigaste publikationer

Resultaten från projektet har publicerats i en stor mängd artiklar i internationella tidskrifter. Även om det är svårt att lyfta fram två av dessa publikationer så bedömer vi den artikel som publicerats i den topprankade tidskriften 'Accounting Organizations and Society' (se Englund, Gerdin & Burns, 2011) och den som accepterats för publicering i 'Accounting, Auditing and Accountability Journal' (se Englund, Gerdin & Abrahamsson, 2012) som två av de viktigaste.

Den förstnämnda, som bygger på litteraturgenomgången enligt avsnitt 2, är viktig eftersom vi (och ansvarig redaktör för tidskriften) bedömer att vår kritiska granskning av den existerande litteraturen kommer att påverka hur forskare som utgår från ett så kallat dualitetsperspektiv kommer att begreppsliggöra och modellera redovisning som ett strukturellt fenomen i framtiden.

Den senare artikeln är viktig eftersom den lägger till ett viktigt och tidigare relativt outforskat svar på det inbäddade aktörskapets paradox (dvs. hur det kan komma sig att aktörer kan förändra existerande institutionella arrangemang när deras tolkningar och handlingar i stor utsträckning formas av dessa arrangemang). Mer specifikt visar vår studie att det inte nödvändigtvis är redovisningens innehåll som sådant som triggar kritiskt reflektion och förändring, vilket tidigare betonats i litteraturen, utan att det också handlar om den upplevelse av tvetydighet som användningen av en sådan information tenderar att generera.

Andra typer av förmedling av projektets resultat

De forskare som varit involverade i projektet presenterat resultat från projektet vid ett antal nationella och internationella sammankomster. Hans Englund och Jonas Gerdin var inbjudna för att presentera artikeln 'Twenty-five years of Giddens' structuration theory in management accounting research: achievements, limitations and the future' vid ett forskningsseminarium på HEC (Paris) i maj 2010. De presenterade också pappret 'On the (re)construction of numbers and operational reality: a study of face-to-face interactions' vid en workshop på Stockholms Universitet i mars 2011 och vid konferensen 'New Directions in Management Accounting' i Bryssel i december 2012. Samma forskare var inbjudna till Södertörns högskola i mars 2012 och till University of Exeter Business School i maj 2012, för att presentera pappret 'On the interplay between accounting numbers and cognitive frames: Ambiguity and structural change'. Samma papper presenterades även vid 'Nordisk workshop XVII i ekonomi- och verksamhetsstyrning' vid Uppsala Universitet i februari 2012. Slutligen deltog John Burns som inbjuden huvudtalare vid den åttonde 'European Network for Research in Organisational and Accounting Change (ENROAC) Conference', i Juni 2011 i Lissabon.

Publikationer

Abrahamsson, G., Englund, H. & Gerdin, J. (2011a). Organizational identity and management accounting change, Accounting, Auditing & Accountability Journal, 24(3), 345-376.

Abrahamsson, Gun, Englund, Hans & Gerdin, Jonas (2011b), On the (re)construction of numbers and operational reality: a study of face-to-face interactions, Under review for European Accounting Review.

Englund, Hans, Gerdin, Jonas & Abrahamsson, Gun, (2012), Accounting ambiguity and structural change, Accepted for publication in Accounting, Auditing and Accountability Journal.

Englund, Hans & Gerdin, Jonas & Burns, John (2011), Twenty-five years of Giddens’ structuration theory in management accounting research: achievements, limitations and the future, Accounting, Organizations and Society, 36:8, 494-513.

Burns, John, Quinn, Martin. (2011). The routinisation of management controls on software, Journal of Management Control, 22(1), 5-24.

Englund, H. and Gerdin, J. (2011). Agency and structure in management accounting research: reflections and extensions of Kilfoyle and Richardson. Critical Perspectives on Accounting, 22(6), 581-592.

Englund, Hans & Gerdin, Jonas (2012a), Micro-dynamics of emergent organizational identity changes, Corporate Reputation Review, 15:4, 240-262.

Englund, Hans & Gerdin, Jonas (2012b), Structuration theory in accounting research: applications and applicability, Accepted for publication in Critical Perspectives on Accounting.

None of the publications have been published ‘open access’ since the journals did not—at the time of publishing—allow parallel publishing.