Annika Öhrner, Konstvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet

2010-2011

Projektet utgick från två personarkiv, de efter konstnären Siri Derkert (1888-1973), och hennes son, konstvetaren och konstpedagogen Carlo Derkert (1915-1994), som nyligen kommit i Kungliga Bibliotekets ägo (KB acc. 2009_93 resp. acc. 2009_94). Enligt den övergripande syftesformuleringen i projektansökan skall projektet "säkerställa arkiven, informera om och göra dem tillgängliga för forskarsamhället." Detta syfte har bibehållit genom projektperioden.

Projektets viktigaste resultat

Säkerställande av arkiven.

Arkiven har uppordnats, attribuerats, katalogiserats, genomgått bevarandeinsatser och, till delar, digitaliserats.
Arbetet med ordnande och attribuering av arkivmaterial på papper, har kunnat genomföras med gott resultat. Breven från Siri Derkert har inte sällan innehållit teckningar, och i de fall de bedömts ha verkshöjd, har de återgått till donator. Dessutom har brev och anteckningar på papper fått konservatorisk vård, dokument som varit ihopklistrade och isärtagits, gem och andra skadliga inslag har tagits bort. Vissa dokument var motspänstiga med exempelvis svårlästa handstilar och orubricerade anteckningar. Att många handanteckningar av Siri Derkert är odaterade och ibland fragmentariska, får betecknas som egenskaper hos dokumenten som inte löses på arkivalisk nivå. Dokument kopplade till en rad föreningar och institutioner ingår i arkivet, till exempel Fogelstads kvinnliga medborgarskola, Fredshögskolan, Svenska Kvinnors Vänsterförbund och Konstnärernas Riksorganisation.

Carlo och Siri Derkerts dokument är ibland överlappande, deras anteckningar finns på samma dokument och är svåra att särskilja, eller så har sonen renskrivit moderns manuskript. Man har då i varje enskilt fall fått bedöma arkivplacering. Arkivet rymmer också en del samlingar rörande personer i arkivbildarnas närmaste familj. Vissa dokument efter Siri Derkerts ungdomskärlek, den finlandssvenske konstnären Valle Rosenberg (1891-1919), konstnären Bertil Lybeck (1887-1945, Siri Derkerts make 1921-24), samt Bertil Lybecks och Siri Derkerts döttrar Liv (1918-38) och Sara (1920-2006) ingår i Siri Derkerts samling. De har lagts i särskilda kapslar medan huvudarkivbildarnas beteckning har applicerats.

Därutöver finns ytterligare dokumentation som i samband med studier och utställningar om Siri Derkert genom åren, har samlats in av Carlo Derkert till arkivet och delvis blivit kvar där. En samling efter en person som inte ingår i familjen men tillhörde Siri Derkerts närmaste vänkrets, Ninnan Santesson (1891-1969), fanns inbäddad i arkivet. KB kunde då detta konstaterats förvärva breven av Santessons efterlevande och infoga även dessa i samlingarna. Detta innebär att detaljerade beskrivningar av parisiskt och svenskt konst- och konstnärsliv har säkrats (KB acc. 2010_25). Se ytterligare i Annika Öhrner, "Ett konstnärsarkiv", Rohdin & Öhrner (red.), 2011.

Ett omfattande arbete har genomförts med att ordna, attribuera och digitalisera delar av den omfattande samlingen av fotografier. Tidigt togs beslutet att särskilja fotografier av konstverk från sådana med personbilder, och låta arbetet fokusera på de senare. Bilderna från Siri Derkerts tidiga konstnärsliv har ofta ingått i flera kopior, troligen härrörda från olika kollegor och släktingar, vilket skapat gynnsamma tillfällen till korsreferenser. Genom komparationer har huvuddelen av de oattribuerade personbilderna kunna identifieras. Det återstår en rest, i huvudsak av äldre släktfotografier.

Ett viktigt delresultat av projektet har varit att det tjänat som testbänk för identifikation av bilder i personarkiv. Tidigare har fotografier i personarkiv inte varit sökbara, de har legat utan individuell identifikation under personarkivets signum. För att underlätta tillgängligheten för forskare av bilder ur personarkiv, hade en första modell tagits fram som både innehåller samlingens signum i Ediffah (katalogen för personarkiv) och ett individuellt nummer för det enskilda dokumentet.

Genom att digitaliseringen av den aktuella samlingens stora mängd fotografier gjordes i ett svep, istället för att som tidigare brukligt i samband med beställning av enskilda bilder, gavs möjlighet att testa denna modell. Testet utföll väl, och i en framtid kommer också fotografier som tidigare endast varit sökbara via Ediffah under arkivbildarens namn via denna identifikation också kunna sökas via Libris. Det är ett viktigt steg i arbetet med att göra arkivmaterial tillgängligt för forskare. KBs Avdelning för audiovisuella medier har uppordnat och attribuerat den lite mindre mängd rullband, kassettband och videokasetter som ingår i samlingarna, som nu också de är tillgängliga för forskning.

Tillgängliggörande av arkiven för forskningssamhället och ett utvecklande av projektet i forskningshänseende.

- Förteckningar
Efter ordnandet och attribueringen, har förteckningar lagts ut i databaser, tillgängliga för forskningssamhället och allmänheten. Databasen Effifah förmedlar arkivförteckningar över personarkiv. Ljudband, video och film är sökbart via Svensk Mediedatabas (SMDB).

- Information om arkiven till forskningssamhället.
I projektet togs ett initiativ utöver det som låg i forskningsplanen för att arkivet skulle exponeras för forskningssamhället. Sju forskare inbjöds av KB och projektet att studera arkiven och medverka i en forskningsantologi (Mats Rohdin & Annika Öhrner, (red.) "Att alltid göra och tänka det olika. Siri Derkert i 1900-talet", Kungliga Biblioteket, Stockholm, 2011) och ett seminarium (KB 2010-11-19). Detta samspelade väl med researchen inför utställningen vid Moderna Museet (2011-05-28 - 2011-09-04) och katalogen till denna (Annika Öhrner (red.) Siri Derkert, Stockholm: Moderna Museet, 2011) och ett seminarium (Perspektiv på Siri Derkert, 2011-06-01).

Ett forskarseminarium om Carlo Derkert ägde rum på KB (2011-11-03), och ett urval av presentationerna kommer publiceras i tidskriften Biblis 57. Se förteckning av forskningsartiklarna i separat bibliografi.

Oförutsedda tekniska och metodiska problem

Projektet har avlöpt väl, utan stora tekniska eller metodiska problem. I analysfasen uppstod frågor kring hur forskarnas tillgång till bild- och brevmaterial kunde underlättas, då delning av materialet aktualiserar upphovsrättsliga frågor. Bildmaterialet kunde exempelvis endast tillgängliggöras digitalt på plats i KBs specialläsesalen via en hårddisk utan uppkoppling till internet.

I slutfasen av publikationsarbetet uppstod frågor kring upphovsrätt vad avser viss publicering i trycksaker och webb. På inrådan av myndighetens jurister lades omfattande arbete ned av tjänstemännen bland annat på att söka upphovsrättinnehavares skriftliga medgivande i varje enskilt fall. Kravet på ett sådant medgivande vad avser historiskt material med anonyma upphovsmän, kunde resultera i tidskrävande undersökningar och begränsade också i någon vilka objekt som kunde publiceras. Fotografier där upphovsrättsinnehavaren inte kan återfinnas, borde kunna publiceras på webben med ett förbehåll, som ett alternativ till att de inte publiceras alls och därmed undanhålles avnämarna.

Ur ett forskarperspektiv efterfrågas ett klargörande kring dessa frågor. Ett alltför rigoröst säkerställande av upphovrätten även i själva researchfasen, kan inverka menligt på effektiviteten i forskningen och upptar mycket kostsam arbetstid för tjänstemännen, och borde ersättas med fokus på upphovsrättssäkring först vid publicering.

Arbetets integrering i myndigheten/organisationen

Arbetet av uppordnandet av Arkiv Derkert har inbegripit flera avdelningar och enheter vid KB. Ordnandet har huvudsakligen utförts av arkivarie Karin Sterky, anställd för projektet, med hjälp av Katinka Ahlbom (Enheten för handskrifter, kartor och bilder), särskilt vad avser hanteringen av det fotografiska materialet. Arbetet har följts av övriga enheter och avdelningar på KB. Identifieringsmodellen av fotografier kommer användas i kommande uppordningar av personarkiv.

Projektets forskningsanalys integrerades väl i myndigheten, bland annat tack vare att FD Mats Rohdin, anställd vid KB (Forskningavdelningen), knöts till projektet. Forskningsgruppen nyttjade i hög grad utöver dokument i traditionella medier, även film- och ljudinspelningar vilket i hög grad berikade analyserna (Avdelningen för audiovisuella medier).

Nya forskningsfrågor som har genererats genom projektet

Forskningsprojektet har rest frågor bland de medverkande forskarna och institutionerna (KB och MM) om hur man kan tillvarata moderna och samtida personarkiv, liksom insamla muntliga vittnesbörd av centrala aktörer, och bevara dem. Samtal pågår rörande eventuella framamtida samarbeten kring strukturella säkerställanden av sådana arkiv.

Förmedling av projektets resultat

Ovan har de forskningsinformeranade insatser beskrivits, och separat bifogas en detaljerad publikationslista över forskningsartiklarna. De seminarier som beskrivits, har även varit öppna för och marknadsförts mot allmänheten. Projektet har kontinuerligt demonstrerats vid studiebesök vid KB av forskare, studenter och arkivarier/bibliotekarier. KB har visat dokument i monterutställningar i dess foajé, där en stor mängd besökare passerat. Dessutom har en webbpublikation legat ute på KBs hemsida.

Moderna Museets utställning med Siri Derkert, där dokument ur arkiven ingick bland exponenterna och ett omfattande bildmaterial ur arkivet publicerades i katalogen, sågs av 85000 personer.

En film om Siri Derkert, redigerad av Per Forsgren för SVTs K-Special, är under produktion och kommer färdigställas under 2012. Den presenterar en rad dokument ur arkiven.

I nationell dagspress har en mängd artiklar publicerats i samband med utställningen, där Siri Derkerts konstnärskaps berörs samt i flera fall också projektet som sådant.

En utställning vid Skissernas Museum i Lund (2011-10-30 - 2012-02-19), visar en mindre version av MMs Siri Derkert retrospektiv. I samband med den, har projektets forskare hållit separata föreläsningar för allmänheten.