Projektet resulterade bl.a. i monografin "Berättelser om det förbjudna. Begär mellan kvinnor i svensk litteratur 1900-1935"
Av Eva Borgström, Institutionen för Litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet

2009-2016

Projektets syfte:
1) Att med hjälp av queerteori frilägga nya estetiska dimensioner i redan genomforskade litterära texter. 2) Att undersöka litterära skildringar av samkönad kärlek, se hur olika skildringar, litterära och andra, samspelar med varandra och undersöka hur motivet förändras över tid. 3) Att undersöka kontinuitet och förändring i litteraturens skildringar av samkönat begär mellan kvinnor över en förhållande lång historisk tidsperiod. 4) Att i förlängningen också bidra till den historiska förståelsen av och den teoretiska diskussionen omkring inte bara den samkönade kärleken utan också den olikkönade. Denna syftesbeskrivning har följts i stort sett.

Ett par förändringar var dels att jag kom att bli mer kritisk till queerteorin under arbetets gång, bland annat av historiska skäl, dels att jag insåg att det skulle föra för långt att mer i detalj skriva fram den fjärde komponenten i syftesbeskrivningen.

Resultat:
1) Samkönad kärlek är ett långt viktigare motiv i svensk litteratur än vad som tidigare har framkommit. Många av våra mest framstående författare har skildrat det på ett eller annat vis. CJL Almqvist, Fredrika Bremer, August Strindberg, Ellen Key, Edith Södergran, Karin Boye, Agnes von Krusenstjerna och proletärförfattaren Maria Sandel för att nu nämna några. Andra som skildrade motivet var ledande kvinnorörelsekvinnor som Lydia Wahlström och Frida Stéenhoff och mindre kända författare som Gertrud Almqvist, Margareta Suber och pseudonymen Elsa Gille. (Min forskning handlar om kärlek mellan kvinnor - inkluderar man relationer mellan män skulle listan bli mycket längre.) Samkönad sexualitet var förbjuden under hela undersökningsperioden och tabuerad i kulturen, men inte desto mindre ett återkommande motiv. Den blev ett allt vanligare motiv i litteraturen från dekadensen och symbolismen och inom de medicinska och psykologiska vetenskaperna kan man tala om en verklig hausse för dessa frågor på 1910-talet. Trafiken mellan litteraturens skildringar av könsöverskridande och samkönat begär och de vetenskapliga beskrivningar som forskarna skapade var intensiv. Forskarna lånade exempel från författarna, som sedan lånade från forskarna, som sedan lånade från författarna. Bokens avslutande kapitel handlar om just detta.

2) Föreställningarna om det som så småningom skulle komma att kallas för "homosexualitet" var mångskiftande och djupt motsägelsefulla, vilket bl.a. avspeglar sig i de många termer som användes. Läkare/psykologer lanserade begrepp som "homo-", "hetero-" och "bisexualitet" men också mängder av ord som ingen längre använder: exempelvis "dioning" och "urning" (hetero- respektive homosexuell person). Andra vanliga ord var "konträr", "inverterad", "det tredje könet", "det mellanliggande könet" och "psykisk hermafroditism", som alla förbinder samkönat begär med olika former av könsöverskridande. Ord som bet sig fast är däremot "dekadent", "depraverad", "urartad" och "pervers". Den obsoleta termen "sodomi", som förbinder homosexualitet med sex med djur, hängde kvar länge trots att det hade konstruerats mer adekvata ord. Människor utanför akademin kunde kalla en kvinnoälskande kvinna för "lesbisk", "sapfisk", "tribad", "sån", "urspårad", "manshatare", "mankvinna", "maninna", "förmanligad", "gynander", "androgyn" eller "hermafrodit". Bland annat, för det fanns fler ord och då ska man ändå komma ihåg att ordbruket inom de lesbiska kretsarna själva ännu inte är utforskat i Sverige.

3) En tredje övergripande iakttagelse är att föreställningarna om kärlek mellan kvinnor förändrades dramatiskt från tidigt 1800-tal och ett århundrade framåt. Länge gav idén om "romantisk vänskap" ett kulturellt frirum för kärlek mellan kvinnor. Kvinnor kunde ha svärmiska och livslånga relationer med varandra, med den outtalade förutsättningen att de inte handlade om sexualitet. I det moderna samhället och den modernistiska kulturen skapades nya bilder. Läkare och psykologer kom med sina vetenskapliga teorier och kvinnorörelsen bidrog till att skapa förutsättningar för kvinnor att forma sina egna liv. Samtidigt med alla dessa omvälvande förändringar levde medeltida föreställningar kvar. På så sätt levde gamla och nya idéer om samkönad kärlek sida vida sida, djupt homofientliga bilder varvades med nytänkande. Åren kring 1930 hände något radikalt nytt: Karin Boye, Gertrud Almqvist och Margareta Suber analyserade de senaste decenniernas diskurser om samkönad kärlek, kritiserade dem och öppnade dörren på glänt för nya sätt att tänka.

Nya forskningsfrågor som har genererats genom projektet:
Under projektets gång blev jag mer och mer intresserad av att veta mer om hur kvinnor som levde i samkönade relationer själva såg på samkönad kärlek, något som i stort sett är outforskat i Sverige. Många kvinnorörelsekvinnor och författare som stod rörelsen nära levde i samkönade relationer. De talade som regel tyst om detta utåt, men ändå på ett sätt som ibland är avläsbart än i dag. Denna undran ledde fram till antologiprojektet "Kvinnopar i kvinnorörelsen" som jag leder tillsammans med historikern Hanna Markusson Winqvist och där ett tiotal författare deltar. Vi har haft ett första seminarium våren 2016 och planerar ett nytt våren 2017. Projektet ingår som en del i det större projektet "Vote 2021".

Projektets internationella förankring:
"Berättelser om det förbjudna. Begär mellan kvinnor i svensk litteratur 1900-1935" är tillsammans med min bok "Kärlekshistoria. Begär mellan kvinnor i 1800-talets litteratur", 2008, det största arbete som gjorts om kärlek mellan kvinnor i Norden och har få motsvarigheter även sett i ett internationellt perspektiv.

Forskningsinformativa insatser utanför forskarsamhället:
Under arbetets gång har jag hållit mängder av föreläsningar på bibliotek, pridefestivaler, folkhögskolor, vetenskapsfestivaler, Bokmässan mm. I samband med lanseringen av boken har jag gjort ett stort antal intervjuer i för tv, radio och tidningar av olika slag.

Publikationer:
Projektet har resulterat i monografin "Berättelser om det förbjudna. Begär mellan kvinnor i svensk litteratur 1900-935" och artikeln "Unveiling the forbidden. On the fictional and autobiographical works of Lydia Wahlström", Nora, (kommande) och en del andra artiklar.

Publiceringsstrategi:
Boken är granskad av Kriterium och kommer att finnas fritt tillgänglig på nätet samtidigt som den saluförs i bokhandeln. (Om Kriterium: "Kriterium är en portal för granskning, publicering och spridning av högkvalitativa vetenskapliga böcker i linje med etablerade open access-principer. Kriterium är ett nytt sätt att kvalitetsmärka den vetenskapliga svenska boken. Det är en certifiering som ska säkerställa och visa att en vetenskaplig bok genomgått en kontrollerad peer review-process enligt ett antal förutbestämda riktlinjer. Kriterium-märkningen innebär också att boken ska finnas fritt digitalt tillgänglig, open access.") Projektet har presenterats på flera vetenskapliga konferenser.

Publikationer

Berättelser om det förbjudna. Begär mellan kvinnor i svensk litteratur 1900-1935, Makadam förlag, 2016.
”Unveiling the forbidden. On the fictional and autobiographical works of Lydia Wahlström”, Nora, (Accepted. Ca 21 s.).
”Romaner, memoarer och kulturens mysterium tremendum”, i Personligt talat, 2014, red Maria Sjöberg. (19 s.)
”Frida Stéenhoff, Ellen Key och den samkönade kärleken”, Tidskrift för genusvetenskap, 2012:3. (25 s.)
”Emancipation och evolution. Ellen Key och den villkorade kärleken”, i Kvinnovetenskaplig tidskrift, 2004:3. (15 s.)
”Drottning Kristina och hermafroditens tankefigur”, Lambda Nordica, 1998:1.
(24 s.)
”Med ironin som vapen”. Om Klara Johanson, Könspolitiska nyckeltexter, red. Klara Arnberg, Fia Sundevall, David Tjeder. Makadam 2012. (6 s.)