Syftet med projektet var att undersöka de komplexa förändringar som följt i kölvattnet av den så kallade SSRI-revolutionen. Studien grundade sig i feministisk intersektionalitetsteori och "multi-sited" etnografi. Projektet har särskilt fokuserat på uppfattningar om jaget, och på erfarenheter, praktiker och biomedicinsk kunskapsproduktion. Övergripande har projektet också undersökt diskursiva konstruktioner av depression och anti-depressiva läkemedel.

Projektet förhöll sig genomgående till sitt ursprungliga syfte, även om ett par av delstudierna förändrade sitt teoretiska och empiriska fokus. Den mest tydliga skillnaden är att riktlinjer för diagnos och behandling kom att få store betydelse för undersökningen än vad som hade förutsetts i ansökan. Vi har till exempel undersökt hur kulturella förståelser influerar diagnossättning och förståelser av depression, med ett särskilt intresse för hur ras och etnicitet genomsyrar dessa processer (Bredström 2015).

Primära resultat
En central frågeställning för delprojektet om biomedicinsk kunskapsproduktion har varit hur medicinsk kunskap om antidepressiv medicin och depression sprids och förmedlas, där läkemedelsindustrins marknadsföring och dess reglering är av särskilt intresse. Vi har exempelvis analyserat EU:s lagförslag om hur patientinformation ska utformas när det gäller receptbelagda läkemedel (Mulinari 2013b). Lagförslaget speglar samma grundprinciper som de som gäller i Sverige, men vår studie visar att detta förhållningssätt inte lyckas skydda patienter från kommersiella intressen och dess syn på depressionens orsak och antidepressiva läkemedels effektivitet (se även Mulinari 2011; Mulinari 2012b). Vi har också genomfört systematiska undersökningar av hur kommersiell marknadsföring regleras i syfte att identifiera mekanismer som kan förklara varför det svenska systemet inte lyckas hålla stånd mot kommersiella bolag och förse läkare och patienter med pålitlig information om antidepressiva läkemedel (Zetterqvist & Mulinari 2013). Mot projektets slutfas har vi vidgat frågeställningen till att inkludera ytterligare läkemedel och länder (Zetterqvist et al. 2015; Vilhelmsson et al. kommande; Mulinari kommande, a och b; se även, Mulinari 2015b; 2015c; 2015d).

Ett huvudsakligt tema från delprojektet om patienter och användare av antidepressiv medicin är att patienter tenderar att fokusera det egna ansvaret - både när det gäller tankar om varför de blev sjuka, och i deras förhållningssätt till att leva med depression. Några av informanterna bytte till exempel till ett arbete som var både mindre kvalificerat och sämre betalt för att hantera sin situation, vilket alltså innebar att psykisk ohälsa ledde till en 'nedåtgående klassresa'. Dessa informanters strategier skedde trots att de samtidigt vittnade om att sämre arbetsvillkor också innebar ökad stress. De var också medvetna om den press att prestera och vara framgångsrik som det nyliberala samhället kännetecknas av. Vi menar att i denna kontext, där läkarens roll är att diagnostisera och behandla individuellt lidande för att få människor att fungera, så får medicinen en central roll i att avpolitisera psykiskt lidande och utestänga möjligheten att social förändring skulle kunna leda till minskad mental ohälsa i samhället (Sandell och Bornäs 2015; Sandell UP 2016).

I den delstudie som fokuserade policynivå har den svenska kontexten jämförts med det internationella forskningsfältet. Där framhålls ofta att en nyliberal regim har ersatt välfärdsstaten, som nu istället kännetecknas av individuellt ansvarstagande och valfrihet. I relation till hälso- och sjukvård så framställs den ideala relationen mellan behandlare och vårdsökande som jämlik och i dialog, snarare än hierarkisk, vilket avspeglar sig i ett patientcentrerat förhållningssätt där den vårdsökande ses som en kompetent medaktör. Vår granskning av nationella riktlinjer för behandling av depression ger dock en mer mångsidig bild. Även om patienten som självbestämmande aktör finns framskriven i policymaterialet så betonas samtidigt andra aspekter över vilka patienten inte har inflytande. När det gäller vilka behandlingsmetoder som patienten kan välja mellan är det till exempel tydligt att metoder med stöd i evidensbaserad medicin prioriteras. Hälso- och sjukvård är också i hög grad formad av politiska, snarare än individuella, beslutsmodeller (Winther Jørgensen 2015).

I delstudien om diagnos och behandling i primärvårdskontexter är ett betydande resultat hur patientens sociala bakgrund, ålder och könsidentitet formar läkarens förståelse av både sjukdomens orsak och behandling. Delprojektet har också granskat den inflytelserika diagnosmanualen för psykisk ohälsa, DSM-5, med fokus just på den sociala kontextens betydelse. I sin tidigare version blev manualen kritiserad för att vara etnocentrisk och vila på en statisk och essentialistisk syn på kultur. Vår granskning visar att den nya manualen har inkorporerat och reviderat stora delar av sin så kallade kulturformulering mot en mer dynamisk kulturförståelse som betonar heterogenitet och förändring. Samtidigt, menar vi, så präglas andra delar av manualen fortfarande av det kritiserade synsättet. Det gäller särskilt när de avsnitt där kopplingen mellan kultur och specifika diagnoskriterier står i fokus, det vill säga de avsnitt som förmodligen används mest i klinisk praktik (Bredström 2015; Bredström inskickad).

Nya forskningsfrågor
Projektet har vunnit på att de fyra forskarna har arbetat med relaterade forskningsfrågor men täckt olika empiriska fält. Till viss del har även olika teoretiska ingångar använts. Det här har gett projektet en bild av hur depression och antidepressiv medicin uppfattas i samhället i stort. En central poäng som projektet fått fram är att det finns ingen hegemonisk förståelse av vad depression är, snarare råder en betydande vaghet kring depression, inte minst i naturvetenskapliga och medicinska sammanhang. Återkommande i de olika delstudierna är också att sökandet efter biomarkörer verkar ha misslyckats och att effektiviteten och verkan av antidepressiv medicin är omtvistad. Däremot dominerar evidensbaserad medicin som fakta i kliniska riktlinjer, medan diagnosen i sig vilar helt och hållet på symptomuttryck. Sammantaget blir bilden den att det inte finns någon gemensam samhällelig syn på depression, och inte heller några tydliga kopplingar mellan orsak och behandling, eller grund för varför vissa behandlingar fungerar eller inte fungerar. Medan olika synsätt dominerar olika forskningsfält så finns det en tendens inom de forskningsfält som befinner sig utanför medicinen att behandla medicinska och naturvetenskaplig kunskap som mer faktabaserad och enhetlig än vad som kanske är fallet. En viktig framtida forskningsfråga skulle kunna vara att kartlägga dessa olika förståelser och se på vilka sätt de återfinns eller inte återfinns i andra forskningsfält, samt att undersöka vilka konsekvenser olika förståelser och tolkningar får. Våra diskussioner har framförallt kretsat kring huruvida Nikolas Rose begrepp 'det neurokemiska jaget' fångar det vi sett i våra empiriska studier. En central poäng från projektet sida är att Rose teori behöver granskas ur både ett institutionellt och ett intersektionellt perspektiv. Vår forskning visar också hur teorier om medikalisering och biomedikalisering kan utvecklas vidare om de sammanfogas med teorier om olika maktordningar (Bredström under arbete c; Bredström och Jørgensen under arbete; Mulinari 2012a).

En annat centralt bidrag som skulle kunna utforskas vidare är hur diagnosverktyg är ett resultat av långtgående förhandlingar mellan olika forskningsfält och skolbildningar. Jämför till exempel en medicinsk (västerländsk) förståelse av sjukdom med en mer antropologiska förståelse av kultur och hälsa. Hur olika tankestilar formar bedömning av behandlingars effektivitet skulle också kunna utforskas utifrån en liknande ansats. Detta öppnar upp för bredare frågeställningar kring kultur och kunskap, samt frågor kring hur olika modeller översätts och tolkas i andra fält (Jørgensen 2015; Mulinari under publicering; Bredström under arbete a).

Projektet har också lett till nya teoretiska frågeställningar, främst genom att delta i pågående teoretiska debatter bland feministiska och STS-forskare. Dessa samlas under rubriken 'ny-materialism' och hänvisar till hur forskning inom det så kallade livsvetenskapliga fältet allt oftare utgår från teoretiska modeller som betonar interaktion mellan natur och kultur. Naturliga processer ses inte längre som ödesbestämda, utan som formbara av sociala och kulturella krafter, och vice versa. Parallellt och i dialog med dessa, har den samhälls- och kulturvetenskapliga ny-materialismen vuxit fram. Den vilar också på en mer relationell ontologi och ersätter modernistiska binära konstruktioner som kultur/natur och människa/icke-människa med mer dynamiska och plastiska förståelser. Genom att länka samman dessa forskningsfält uppkommer både nya frågeställningar och nya samarbeten, till exempel mellan genusvetare och naturvetare. För vårt projekt är två huvudsakliga spår under arbete. Det ena är om, och i så fall hur, sociala förändringar kan länkas till mental hälsa och till biologiska kroppsliga processer (Sandell kommande). Det andra är en teoretisk intervention där ny-materialistiska tankegångar länkas till feministisk intersektionalitetsteori (Bredström och Jørgensen, under arbete).


Internationella samarbeten
Under projektets gång har Mulinari etablerat nära kontakt med Department of Social Science, Health & Medicine, King's College, London.
Sandell har etablerat kontakter med genusvetenskapliga forskningsmiljöer samt Science and Technology (STS)- forskare i Buenos Aires.
Genom att delta på internationella konferenser har vi vidgat våra nätverk, särskilt inom sociologisk hälsoforskning, feministisk forskning och STS- forskning.
Projektet hade en central roll för att genomföra gemensamma två-dagars seminarier mellan centrum för genusvetenskap i Lund och Centre for Gender Studies, Helsinki University, 2010; The Center for Transdisciplinary Gender Studies, Humboldt University, Berlin 2011, samt med foskningsgruppen Kjønn, etnisitet og likestilling University of Nordland, Bodö Norge, 2013.


Informationsspridning utanför akademin

Anna Bredström och Marianne Winther Jørgensen:
Lisa Jutman: "Höga krav ger ohälsa. Forskare söker svar om användningen av antidepressiva läkemedel". Folkbladet 20130603.

Shai Mulinari.
Internationell media (urval):
Evan Winchester: "Unethical Ads Launched Antidepressants: Drug Industry Failed To Self-Regulate, Study Finds". Medical Daily. 2013-05-02
Zosia Kmietowicz: "Ethical codes on drug promotion in UK and Sweden are too weak, say researchers". The British Medical Journal 2015-02-18
Phil Taylor: "Pharma firms violate marketing regulations every week, claims study". PM Live. 2015-02-18
Ed Silverman: "Drug Makers Violate Voluntary Marketing Codes Regularly: Study". The Wall Street Journal. 2015-02-19
MedicalResearch.com: "Illicit Marketing Practices of UK, Swedish Pharmaceutical Companies Outlined. Interview with: Shai Mulinari" MedicalResearch. 2015-02-19
Nick Paul Taylor: "European Regulatory Roundup: EU Pharma's Promotional Practices Under Fire" Regulatory Affairs Professionals Society 2015-02-19
Bernard Murphy: "Pharmaceutical companies often violate drug advertising codes, study finds" The Pharmaceutical Journal, 2015-02-23
Helga Blasius: "Versagt die Selbstregulierung der Industrie?" Daz Online. 2015-02-24
Ken Harvey: "Code breaches" The Medical Journal of Australia Insights. 2015-03-02
Chris Lo: "Drug promotion: does self-regulation work?" Pharmaceutical Technology 2015-06-19

Nationell media (urval):
Moa Lundgren: Vilseledande reklam bakom läkemedel. 2013-05-01 Göteborgsposten
Petra Hedbom: Vilseledande annonser för antidepressiva. Läkemedelsvärlden. 2013-05-02.
Lotta Bergström: Forskare: Företagen ljuger. Sydsvenskan. 2013-05-03.
Michael Lövtrup: Annonser för antidepressiva bröt mot god marknadsföring. Läkartidningen. 2013-05-29
Forskning och Framsteg: 34 procent ...Forskning och Framsteg. 2013-08-01
Pharma Industry: Läkemedelsföretag bryter mot det egna regelverket. Pharma Industry. 2015-02-18
TT. Läkemedelsbransch bryter egna regler. Publicerad b.la. i SVT, SVD, Sydsvenskan, Aftonbladet, Helsingborgs Dagblad, Dagens Medicin, Folkbladet, Norrbottens-Kuriren, Södermanlands Tidning, MSN, Dagens Apotek, Borås Tidning. 2015-02-18
Jonas Sandstedt. För billigt att bryta mot regler för marknadsföring, Läkemedelsvärlden. 2015-02-18
Erika Lindbom Sierakowiak. Många fuskar med marknadsföringen. Life Science Sweden. 2015-02-19

Kerstin Sandell
Föredrag: psykisk hälsa i det neoliberala samhället, tjejjouren Malmö 9 mars 2013
Föredrag: depression i det neoliberala samhället, psykologistudenternas jämställdhetsutskott 16 april 2013

Två viktigaste publikationer
Mulinari S (2014) The Specificity Triad: notions of disease and therapeutic specificity in biomedical reasoning. Philosophy, Ethics and Humanities in Medicine. 9:14.

I denna mer konceptuella studie så undersökte vi föreställningen om sjukdom och terapeutisk specificitet inom psykiatrin, det vill säga idén om skräddarsydda behandlingar för en specifik sjukdom, som i sin tur förväntas vara länkad till en specifik patologi. I artikeln föreslås en modell - specificitetstriaden - som utgår från filosofen Ludwig Fleck's begrepp 'tankestil'. Modellen kan användas för att undersöka den process där sjukdomar, biologiska mekanismer och behandlingar länkas samman i biomedicinska, inklusive psykiatriska, diskurser.

Sandell, Kerstin och Hanna Bornäs (2015) "Functioning numbness instead of feelings as direction: Young adults experiencing antidepressant use in the Neoliberal" Sociology E-pub Aug 3, 2015. DOI 10.1177/0038038515591947

I denna artikel utforskar vi, genom djupintervjuer, unga vuxnas erfarenheter av depression och att använda antidepressiva läkemedel i det samtida nyliberala samhället. Vi visar att medicineringen initialt innebär en känsla av lättnad och en förmåga att fungera. I ett längre perspektiv blir den övergripande erfarenheten en känsla av avtrubbning. Vi föreslår att detta fungerande men avtrubbade subjekt passar väl ihop med nyliberala krav, vilka informanterna svarar mot utan att utmana dem. Inspirerad av Chantal Mouffe föreslår vi att depression som diagnos är avpolitiserad, vilket förklarar svårigheterna som informanterna har att länka depressionen till sina levnadsvillkor och möjligheten till samhällsförändring. En möjlig motståndsstrategi kan dock skönjas i informanternas sätt att artikulera hur känslor ger dem 'riktning', vilket ibland motiverar dem att avsluta medicineringen.

Publikationsstrategi och open access
Vi har främst satsat på att publicera våra resultat i vetenskapliga tidskrifter (peer-reviewed). Dessvärre är detta inte alltid kompatibelt med open access. Fem artiklar av Mulinari (Zetterqvist et al 2015, Zetterqvist and Mulinari 2013, Mulinari 2014, Hagen et al. 2013; Mulinari, 2015a) är dock publicerade open access, den sistnämnda med ekonomiskt stöd av RJ. Vi har också publicerat ett antal icke-granskade kommentarer open access (t.ex. Mulinari 2011; 2012; 2015b-d).

Publikationer

Websites
Kerstin Sandell www.gender.lu.se/kerstin-sandell
Shai Mulinari www.soc.lu.se/en/shai-mulinari
Anna Bredström www.isv.liu.se/medarbetare-vid-isv/bredstrom-anna?l=en&sc=true
Marianne Winther Jørgensen www.isak.liu.se/ksm/presentation-marianne?l=sv
Publications
Published, peer review
Bredström, Anna (2015) “Sociokulturellt sammanhang som etnisk skiljelinje i psykiatrisk diagnostik: kulturbegreppet i DSM-5”, Socialmedicinsk Tidskrift, No. 1, 2015.
Hagen N, Hedlund M, Lundin S, Mulinari S, Kristoffersson U (2013) Genetics and democracy—what is the issue? Journal of Community Genetics 4(2):181-188.
Mulinari S (2012a) Monoamine theories of depression: historical impact on biomedical research. Journal of the History of the Neurosciences 21(4), 366-92.
Mulinari S (2013) Regulating drug information in Europe: a pyrrhic victory for pharmaceutical industry critics? Sociology of Health & Illness 35(5):761-77
Mulinari S (2014) The Specificity Triad: notions of disease and therapeutic specificity in biomedical reasoning. Philosophy, Ethics and Humanities in Medicine. 9:14.
Mulinari S (2015a) Divergence and convergence of commercial and scientific priorities in drug development: the case of Zelmid, the first SSRI antidepressant. Social Science & Medicine. doi.10.1016/j.socscimed.2015.06.020
Mulinari S (in press) Let the drugs lead the way! On the unfolding of a research program in psychiatry. Philosophy, Psychiatry & Psychology
Sandell, Kerstin* and Hanna Bornäs (2015) “Functioning numbness instead of feelings as direction: Young adults experiencing antidepressant use in the Neoliberal” Sociology E-pub Aug 3, 2015. DOI 10.1177/0038038515591947
Winther Jørgensen, Marianne (2015) “Patient-centered decision-making? Biocitizens between evidence-based medicine and self-determination”. Evidence and Policy 11(3).
Zetterqvist AV, Merlo J, Mulinari S* (2015) Complaints, Complainants, and Rulings Regarding Drug Promotion in the United Kingdom and Sweden 2004–2012: A Quantitative and Qualitative Study of Pharmaceutical Industry Self-regulation. PLoS Medicine 12(2):e1001785.
Zetterqvist AV, Mulinari S* (2013) Misleading antidepressant advertising in Sweden: a failure of pharmaceutical industry self-regulation. PLoS ONE 8(5): e62609.
Published non peer review
Mulinari S (2011) Varför fara med osanningar om depressioners orsaker? Läkartidningen 108(38), 1839-40.
Mulinari S (2012b) Slapp hantering av läkemedelsindustrin skadar läkemedelsverkets trovärdighet. Läkartidningen 46(109), 2107.
Mulinari S (2015b) Många allvarliga regelbrott när läkemedel marknadsförs. Läkartidningen  14-15(112), 703.
Mulinari S (2015c) Replik, etik och marknadsföring: Inte för sent för reformer. Läkartidningen 112:DF3C
Mulinari S (2015d) Etik och marknadsföring: skäl till självkritik? Pharma Industry 2(15), 28-30.   
Sandell, Kerstin, Sager Maja and Nora Rätzhel (eds) (2014) Kritiska gemenskaper: att skriva feministisk och postkolonial vetenskap (Critical communitites: writing feminist and post-colonial science) Genusvetenskapliga institutionen, Lund.
Submitted and under publication
Bornäs, Hanna and Kerstin Sandell* (submitted) “Taking it out on the body? A phenomenological study of young adults’ gendered experiences of antidepressant use” Qulitative Sociology
Bredström, Anna (submitted) “Culture and Context in Mental Health Diagnosing: Scrutinizing the DSM-5 Revision” Philosophy, Psychiatry & Psychology
Mulinari S (Forthcoming, b) “Regulating Pharmaceutical Industry Marketing: Development, Enforcement and Outcome of Marketing Rules” Sociology Compass
Sandell K. (UP 2015) Donna Haraway: Världen kunde vara annorlunda, men det är den inte: att skapa kunskap för en mer levbar värld (Donna Haraway: The world could have been different – but it is not: creating knowledge for a more livable world). In Jonsson, Stefan (Ed) Nutida politisk filosofi (Contemporary political philosophy). Tankekraft.
Sandell K (2016 UP) Tillståndet som förlorade sitt namn men fick en behandling: erfarenheter av depression och antidepressiva läkemedel i en nyliberal kontext (The condition that lost its name but gained a treatment: experiences of depression and antidpessants in a neoliberal context. In Siv Fahlgren, Diana Mulinari and Angelika Sjöstedt Landén (eds) Feministiska läsningar av nyliberalism: begrepp och grepp om samtiden. Makadam förlag.
Sandell, Kerstin (submitted) “Living the neurochemical self? Experiences after the success of the SSRIs” Distinktion Scandinavian Journal of Social Theory
Vilhelmsson A, Davis C, Mulinari S* (submitted) Pharmaceutical industry off-label promotion and self-regulation: a document analysis of off-label promotion rulings by the United Kingdom Prescription Medicines Code of Practice Authority 2003-2012.  PLoS Medicine 
 
In progress
Bredström, Anna (in progress a) Differences that Matter: Conceptualizations of Culture and Depression in three research fields
Bredström, Anna (in progress b) “Culture and Psychiatric Diagnoses: A content analysis of section II in DSM-5”
Bredström, Anna (in progress c) Contextualising the ‘Neurochemichal Self’: Race and Biomedicalization Theory
Bredström, Anna (in progress d) “What’s Transcultural in Transcultural Psychiatry?
Bredström, Anna and Marianne Winther Jørgensen (in progress) “Intersectionality and Poststructuralist Theory”.
Mulinari S (Forthcoming, a) Unhealthy Marketing of Pharmaceutical Products – A Public Health Concern
Sandell, K (in progress) New materialism, depression and antidepressants: engaging in feminist dialogues about the body and biology
Winther Jørgensen, Marianne (in progress) “New materialism and political agency: Reading Karen Barad in search the political”.

* Corresponding author
Workshops
We have organized one workshop funded by RJ.
Broar och brott mellan biologi och det sociala – nya utmaningar och empiriska nedslag med fokus på kropp, (o)hälsa och medicin. March 7-8, 2011. 15 participants.

We have organized three ”in progress workshops” within the project, lunch to lunch, 2013, 2014 and 2015. We have invited 3-5 researchers, and we have read and commented on each others’ texts. Participants throughout the years, in addition to the project participants: Cecilia Åsberg, Mark Elam, Francis Lee, Isabelle Dussauge, Katherine Harrison, Alexandra Bogren, Ericka Johnsson, Ruth Müller.

Konferensbidrag

Anna Bredström
2011 “Vad är transkulturellt i transkulturell medicin? Reflektioner kring svensk primärvård”. Paper presented (with Sabine Gruber) at the Conference Motstånd och särskiljandets praktik: rasism och antirasism då och nu, Norrköping, November 17-18, 2011.
2012 ’Intersectionality and Dicourse Theory’. Paper presented at the Conference Intersectionality: assembling the routes, organized by department of Gender Studies and the Institute for Research on Migration, Ethnicity and Society, Linköping University, September 6, 2012.
2012 “Ethnicity and Antidepressants: Racializing the Neurochemical Self”. Paper presented at 4S/EASST: Design and displacement – social studies of science and technology Copenhagen 2012.
2013 ”Culture and Biological Psychiatry: Racialising the ’Neurochemical Self’”, Paper presented at Race. Migration. Citizenship: Postcolonial and Decolonial Perspectives, Birmingham 4-5 July, 2013.

Shai Mulinari
2011. Swedish Science and Technology Studies (STS) Meeting. Linköping. March 23-24. “The depression triad and the style of thought of biomedicine”,
2012. Second International Sociology Association (ISA) forum of Sociology. Buenos Aires, Argentina. August 1-4. “Regulating drug information in Europe: a pyrrhic victory for pharmaceutical industry critics?”
2015. Nordic Sociological Association (NSA) Conference. Lund. August 13-16. “Rules and deviance: a quantitative and qualitative study of pharmaceutical industry self-regulation of drug promotion in the UK and Sweden 2004-2012”
2015. Symposium on Healthcare Innovation: Regulation and Society. Sheffield, UK. June 29-30. “Self-regulation of pharmaceutical industry promotion in Europe: new insights into the mechanisms of pharmaceuticalization?”

Kerstin Sandell
2012 “What do the SSRI pills do? Users experiences of antidepressants at the crossroads of bodies, minds and medicine” The Second ISA Forum of Sociology, Buenos Aires, Argentina, August 1-4, 2012
2012 What do the antidepressants do? Users experiences at the crossroads of bodies, minds and medicine”. G12 Nationell genuskonferens i Göteborg, 28-30 nov
2015 “Is depression as biology shifting the nature/culture divide?” at the 2nd Nordic STS Conference, Aalborg University Copenhagen, May 27–29, 2015
2015 “New materialism, depression and antidepressants: engaging in feminist dialogues about the body and biology” at the 9th European Feminist Research Conference, Sex & Capital, 3-6 June, 2015, University of Lapland, Rovaniemi, Finland
2015 “The condition that lost its name but gained a treatment: experiences of depression and antidepressant use in a neoliberal context” at the 9th European Feminist Research Conference, Sex & Capital, 3-6 June, 2015, University of Lapland, Rovaniemi, Finland

Marianne Winther Jørgensen
2010 “What’s new in new theories of materiality? Performativity and agency revisited”. Paper presented at the 4th Christina Conference on Gender Studies: Gender, Nature and Culture. University of Helsinki, Finland 2010.
2012 “But the pills keep rolling: Bleak ontology and anti-depressive medicine”. Paper presented at 4S/EASST: Design and displacement – social studies of science and technology Copenhagen 2012.

Konferenspaneler
Anna Bredström  and Marianne Winther Jørgensen:
“The politics of techno-embodiment in the age of pharma commerce - I and II”. 4S/EASST: Design and displacement – social studies of science and technology in the session: “The politics of techno-embodiment in the age of pharma commerce”. Copenhagen 2012.
Seminarier och föredrag
Samtidiga projektmedlemmar
2011. Nätverken Genetik och demokrati (Lund) samt LETStudio (Göteborg), Göteborgs Universitet. Dec 2. “Making sense of depression”

Anna Bredström
2011 “What’s ‘Transcultural’ in Trancultural Health Care? – Critical Perspectives on Ethnicity and Swedish Primary Health Care”, presentation at the Symposium: ”Cultural Diversity in Medicine”, organized by the international research network ‘Gender and Health’, Linköping University, November 24, 2011.
2014 ”Psykiatrisk diagnostik: från Freud till neurovetenskap”, Open Lecture (”Öppet Campus”), Linköping University, 29 September 2014.
2015 ”Samspelet mellan genus, etnicitet och klass”, lecture at the course Hälsans sociala bestämningsfaktorer och transkulturella perspektiv, organised by Transkulturellt Centrum, Stockholms Läns Landsting, 7 may 2015.
2015 “Intersectionality and poststructuralism”. Seminar at the Department of Thematic Studies - Technology and Social Change, Linköping University, 26 February 2015., with Marianne Winther Jørgensen.

Shai Mulinari
2010. Forskningspolitiska Institutet, Lunds Universitet. December 7. “Depression: Epistemic Crisis in Psychiatry and the Rise of the Neurosciences”
2013. Londres Psychology & Therapy Practice. London, UK. 9 November. “Antidepressants: a history of science and deception”
2013. Dept. of Social Science, Medicines and Health, King’s College, London, UK.  20 November. ”Misleading drug promotion - A failure of pharmaceutical industry self-regulation?”
2015. Unit of Social Epidemiology, Malmö, Lund University. 5 February. “Pharmaceutical industry self-regulation of drug promotion”. 

Kerstin Sandell
2012 Forskningsseminarium sociologen Halmstad högskola Antidepressiva - piller som funkar?! 15 maj
2013 14 mars, doktorandkurs Linköpings universitet:  Genusperspektiv på medicinsk forskning:  Introduktion till genusteorier och genusforskning,
2013 Los cuerpos en los que se trazan los límites de la medicina. Algunas reflexiones feministas (på engelska) vid Interdisciplinary Institute of Gender Studies (IIEGE), at the School of Philosophy and Literature, University of Buenos Aires, 14 November

Marianne Winther Jørgensen
2011 ”Ny materialism och politisk handling: Karen Barad och nyttan av att sätta punkt”. [New materialism and political action: Karen Barad and the utility of full stops]. Seminar at Umeå Centre for Gender Studies (UCGS), Umeå University 2011.
2013 “Patient-Centred Decision-Making? Biocitizens between Evidence-Based Medicine and Self-Determination”. Seminar at the Department of Thematic Studies - Technology and Social Change, Linköping University 2013.
2015 “Intersectionality and poststructuralism”. Seminar at the Department of Thematic Studies - Technology and Social Change, Linköping University 2015. With Anna Bredström.