Feminism och modernitet i Carmen de Burgos reseskildringar av Europa och Norden under tidigt 1900-tal
Under 1900-talets början gjorde den spanska författarinnan, journalisten och kvinnorättsaktivisten Carmen de Burgos ett flertal resor genom Europa, vilka återges i tre reseskildringar samt i hennes krönikor i samtida spansk dagspress. Forskningen kring Burgos författarskap har hittills inte nämnvärt uppmärksammat hennes reseskildringar, utan främst hennes skönlitterära och politiska skrifter. Inom forskningen om spansk-nordiska kulturkontakter vid sekelskiftet 1900 har hennes skildring av resan till Norden förbisetts helt. Med tanke på den betydelse Burgos hade i Spanien i den samtida politiska debatten kring landets modernisering och kvinnors rättigheter, är det en angelägen uppgift att undersöka hur dessa frågor framställs i texter där författarinnan skildrar sina resor genom Europa och där hennes ideologiska ställningstaganden kan betraktas i ett vidare geografiskt och ideologiskt sammanhang.
Syftet med projektet är att undersöka det resande subjekt som skildras i texterna och hur ställningstaganden kring spansk feminism och modernitet återges i en europeisk sekelskiftesgeografi. Särskilt fokus kommer att sättas på skildringen av Norden.
Projektet sätter in Burgos resetexter i ett ramverk som utgörs av hennes övriga litterära och journalistiska produktion, tillsammans med arkivmaterial och andra samtida spanska författares texter inom resegenren
Elena Lindholm Narvaez, institutionen för språkstudier, Umeå universitet
2009-2014
Syftet med projektet har varit att synliggöra diskurser om genus, feminism och modernitet i den spanska journalisten och författaren Carmen de Burgos skildringar av resor i Europa under tidigt 1900-tal, med särskilt fokus på Norden. Från ett generellt fokus på Europa har projektet kommit att avgränsas till skildringar av Norden, på grund av det omfattande kontextuella material som funnits att tillgå, utöver reseskildringarna.
Projektets viktigaste resultat gäller dels den kunskap om hur Norden fungerade som imaginär plats i spanska debatter om modernitet under tidigt 1900-tal, och dels insikter i villkoren för den litterära gestaltningen av kvinnors resande under en tid av stora samhälleliga förändringar i Spanien, vilka hade betydande inverkan på kvinnors livsvillkor.
I Burgos journalistiska skrivande hade Norden en särställning som en imaginär plats där olika progressiva diskurser om feminism och modernitet prövades och sattes i relation till spanska förhållanden. Sådana utopiska föreställningar av Norden återfinns även hos andra progressiva spanska intellektuella från samma tid. Bland dessa har Burgos visat sig vara en av Spaniens främsta förmedlare av bilder av nordisk kultur och modernitet till en spansk allmänhet vid 1900-talets början.
Två av projektets viktigaste publikationer, "La modernidad en otra parte" och "Perspectivismo republicano", visar komplexiteten i kvinnligt reseskrivande och särskilt i en spansk kvinnas skildring av nordisk modernitet under det tidiga 1900-talet. Resandet i sig och särskilt resan till Nordkap som gestaltas i Carmen de Burgos reseskildring av Norden, var en del av författarinnans iscensättning av en offentlig personlighet under pseudonymen "Colombine". I sina texter och i den offentliga identitet som hon skapade i media förkroppsligade hon på många sätt idealet om "den nya kvinnan". Att resa ensam till Nordkap var en del av detta identitetsskapande. Den komplexa balansgång som var nödvändig för att upprätthålla en sådan offentlig identitet i en till stora delar mycket konservativ offentlighet visar sig Carmen de Burgos reseskrivande. Projektet belyser hur denna balansgång gestaltas i kontrasten mellan det resande subjekt som tecknas i de dokumentära reseskildringarna och det som framställs i Burgos fiktiva skildring av sitt eget resande,
En annan viktig publikation inom projektet är "The Valkyrie in a Bikini", ett kapitel i antologin Communicating the North, där utforskandet av projektets kontextuella material redovisas. Studien visar att den stereotypa bilden av den nordiska kvinnan som ett progressivt ideal, där hon framställs som särskilt frigjord och modern, härrör från upplysningen och den industriella revolutionen, men fick särskilt stor betydelse i Spanien vid sekelskiftet 1900. Då anammades den stereotypa nordiska kvinnobilden av progressiva intellektuella som använde den för att kommunicera ett utopiskt kvinnoideal till en bred spansk läsarkrets, i kontrast till en konservativ, katolsk kvinnobild. Carmen de Burgos och andra feminister använde också den stereotypa nordiska kvinnan som i sitt skrivande, om än inte som förebild, utan snarare som en referenspunkt. Den nordiska kvinnan, framställd som den yttersta extremen för kvinnlig sexuell och individuell frigörelse, användes redan i början av förra seklet av spanska feminister för att utforska modernitetens möjligheter och för att skildra den moderna kvinnoemancipationens yttersta gränser.
Nya frågeställningar som projektet genererat gäller främst den svenska pedagogen Ellen Keys ställning bland reformpedagoger och progressiva intellektuella i Spanien innan Francodiktaturens införande (1939). Mina undersökningar inom projektet visar att Key hade stort inflytande på Carmen de Burgos egna idéer om äktenskapliga relationer och om den moderna kvinnans roll i det spanska samhället, något som inte har uppmärksammats i forskningen om Carmen de Burgos författarskap. Upptäckten av Ellen Keys betydelse för Burgos ställningstaganden i frågor om kvinnorollens modernisering i Spanien, väcker frågor om Keys inflytande på spanska samhällsdebattörer i övrigt från samma tid. I forskning om Ellen Keys inflytande i Europa vid sekelskiftet har Spanien överhuvudtaget inte uppmärksammats, förmodligen därför att Key själv aldrig besökte landet.
Frågan om Ellen Keys betydelse för spansk debatt kring äktenskapet, kvinnorollen och barns uppfostran vid sekelskiftet 1900 är ett angeläget ämne att utforska, då det kan kasta nytt ljus på hur dessa frågor ställdes i relation till debatter i övriga Europa vid den här tiden. Frågeställningen kommer sannolikt att utmynna i en ansökan om medel för ytterligare ett forskningsprojekt.
I övrigt har undersökningen av spanska texter skrivna av progressiva intellektuella som utgör projektets kontextuella material, visat att idén om ett kulturellt motsatsförhållande mellan europeisk nord och syd - där syd blir modernitetens andre- var utbredd och viktig för dessa gruppers omvärldsbild. Forskningen kring denna idé om en nord-syddikotomi och vilken betydelse den har haft i debatter om moderniseringen av Spanien vid tidigt 1900-tal, har varit ytterst begränsad. Frågan om vilken betydelse den egentligen hade och hur den kopplades till olika politiska ställningstaganden skulle behöva utforskas närmare. En annan angelägen fråga att ställa sig är om denna idé om en kulturell nord-syd-dikotomi även hade betydelse i den samtida debatten om den moderna samhällsutvecklingen i Norden.
Projektets internationella förankring har främst utgjorts av samarbeten med forskargrupper och nätverk utanför Sverige. Resultaten av sådana samarbeten står att finna bland projektets publikationer, såsom medverkan i boken Communicating the North, utarbetad inom forskningsprogrammet Nordic Spaces vid Södertörns högskola och utgiven av Ashgate i Storbritannien. Samarbeten har även funnits med centret för kvinnostudier i Granada, Spanien, samt med kvinnolitteraturforskare knutna till Asociación Internacional de Literatura y Cultura Femenina Hispánica (AILCFH) i USA.
Under projekttiden hölls även ett internationellt symposium, North and South: Geographical and Cultural Perspectives on European Modernity, finansierat av Vetenskapsrådet och Nordliga studier vid Umeå universitet, där forskare från både Europa och Nordamerika samlades kring frågeställningar rörande framställningar av Europas nord- sydliga periferier som kulturella motsatspar. Populärvetenskapliga presentationer om projektet har gjorts bl a i samband med Språkfestivalen för lärare i spanska vid Umeå universitet, vid serien Vetenskapsluncher på Café Station i Umeå samt vid ett seminarium om Norden och global branding vid Kulturkontakt Nord i Helsingfors.
Publiceringsstrategin i projektet har gått från de inledande planerna på en monografi, till att istället inriktas mot bidrag i antologier och tidskriftsartiklar. Anledningen till detta är att olika samarbeten lett till gynnsamma publikationsmöjligheter samt att resultaten av undersökningarna varit av så varierande slag att skilda publikationer har lämpat sig bättre för spridningen av dem. All publicering inom projekt har skett internationellt på spanska och engelska, främst i publikationer som tillämpar anonym refereegranskning. Open access har inte tillämpats, eftersom projektet blev beviljat medel innan detta krav infördes.
Publikationer
Lindholm, Elena. ”Perspectivismo republicano en Mis viajes por Europa de Carmen de Burgos” Cuaderno Internacional de Estudios Humanísticos y Literatura (CIEHL), ”Espejos y espejismos: la mirada femenina como tema literario y artístico lusohispano”, tematiskt nummer, 2015 (refereegranskad, antagen för publicering).
Lindholm, Elena. ” The Valkyrie in a Bikini: The Nordic Woman as Progressive Media Icon in Spain” Communicating the North. Media Structures and Images in the Making of the Nordic Region, red. Jonas Harvard & Peter Stadius, The Nordic Experience 2. Farnham, Surrey: Ashgate, 2013, sid. 197-218 (refereegranskad).
Lindholm, Elena. ”Amor materno y cuerpo social: los ecos de Ellen Key en Quiero vivir mi vida de Carmen de Burgos” Letras femeninas, vol. 29, nr. 2, 2013 (refereegranskad).
Lindholm, Elena. ”La modernidad en otra parte. La mirada de Carmen de Burgos sobre Escandinavia” Traslaciones, red. Margarita M. Birriel Salcedo & Lorena Saletti. Granada: Instituto de Estudios de la Mujer, 2014 (under utgivning).
Lindholm, Elena. "Las fronteras de Europa –los confines de la feminidad: la mujer viajera en El Perseguidor de Carmen de Burgos" (manuskript till bokapitel under utarbetande)