Ola Engdahl, institutionen för säkerhet och strategi, Försvarshögskolan

2009-2014

Dagens fredsinsatser är ofta baserade på ett säkerhetsrådsmandat antaget under FN-stadgans kapitel VII, vilket innebär en rätt att använda våld för att lösa i mandatet angivna uppgifter. Dessa insatser leds ofta av FN, Nato, EU eller någon annan mellanstatlig organisation. Ett stort antal stater bidrar med trupp till insatsen. Rätten att använda våld och tvång emanerar från FN-stadgan medan begränsningar för hur vålds- och tvångsåtgärder får genomföras härleds främst från de mänskliga rättigheterna och krigets lagar. Relationen mellan de olika aktörerna (t.ex. FN, Nato, de truppbidragande staterna och värdstaten) komplicerar frågan om ansvar för utövande av våld och tvång under folkrätten. Det är de truppbidragande staternas styrkor som utför de handlingar som beslutas av organisationen som leder insatsen. Samtidigt har FN ett övergripande ansvar för vad som sker i operationsområdet då det är dess maktbefogenheter som utövas. De truppbidragande staterna ställer sina trupper under ledning av en mellanstatlig organisation. Organisationer är dock inte parter till de centrala konventionerna rörande mänskliga rättigheter eller krigets lagar. Skillnaden i folkrättsliga åtaganden mellan truppbidragande stater och internationella organisationer komplicerar tillämpningen av dessa regelverk. Syftet med forskningsprojektet är att analysera rätten att använda våld i fredsinsatser, vilka normer som är begränsande för våldsanvändningen i multinationella fredsinsatser samt att avgöra ansvarsfrågor kopplade till användande av våld och tvång under dessa insatser.

Resultat

Av de tre viktigaste forskningsresultaten relaterar det första till begreppet "effective control" (faktisk kontroll) som ett kriterium för att avgöra till vilket folkrättssubjekt truppernas handlande är hänförbart till. Det rör sig alltså inte om exklusiv kontroll då staterna inte överlämnar full kontroll över sina styrkor utan endast den operationella kontrollen. Staterna behåller exempelvis den straffrättsliga jurisdiktionen över trupperna och ansvarar för administrativa frågor. Kriteriet faktisk kontroll innebär att det råder en presumtion att den organisation som leder insatsen är ansvarig för truppernas handlande. Inom den militära terminologin används begreppen "operational control" och "operational command". Denna presumtion kan dock tillbakavisas om den faktiska situationen inneburit att truppbidragande stater haft ett avgörande inflytande på den operationella planeringen. Även om det faktum att organisationer genom kontrollen över styrkorna ikläder sig ett primärt ansvar för truppernas handlande har stöd i praxis, kan dock resultatet uppfattas som olyckligt då internationella organisationer inte är parter till de centrala traktaterna på området och generellt sett endast har skyldigheter under den internationella sedvanerätten. Det saknas också effektiva institutioner att hålla internationella organisationer ansvariga under internationell rätt. Frågan om delat ansvar mellan stater och internationella organisationer har därför blivit föremål för internationell forskning inom många områden. Viss praxis kan också tolkas som att en framtida rättsutveckling kan leda till ett ökat ansvar för truppbidragande stater.

Ett andra forskningsresultat relaterar till en fredsinsats särskilda karaktäristika, som utan tvekan komplicerar en rättslig analys rörande tillämplig rätt och ansvar för stater och internationella organisationer. Det saknas en gemensam definition av fredsinsatser men generellt är de strukturerade på ett likartat sätt. En fredsinsats är inte ett folkrättssubjekt och kan inte heller betraktas som sui generis i förhållande till folkrätten. Det är i stället fråga om en specifik struktur där relation mellan deltagande stater och internationella organisationer noggrant måste analyseras. Sui generis karaktären på fredsinsatser har framför allt diskuterats i förhållande till den internationella humanitära rätten där det bl.a. hävdats att en väpnad konflikts karaktär ska bedömas annorlunda än vad som är brukligt enbart på grund av det faktum att en fredsinsats militära trupper involveras i konflikten. Denna syn tillbakavisas i forskningsprojektet.

Som ett övergripande tredje forskningsresultat har i projektet identifierats tre huvudfrågor till vilka frågor om tillämplig rätt och ansvarsfrågor i allt väsentligt kan kopplas till:

1) att den operationella kontrollen över trupperna överlämnas till en internationell organisation genom en "Transfer of Authority"-process. Denna process är helt avgörande för frågan om vilka skyldigheter som så att säga medföljer personalen från de truppbidragande staterna i den nya kommandostrukturen,

2) då fredstrupper aldrig används på det egna nationella territoriet befinner det sig alltid i en extraterritoriell kontext. Denna kontext innebär en ytterligare komplikation - särskilt för tillämpningen av de mänskliga rättigheterna,

3) inverkan av mandatet från FN:s säkerhetsråd som har potential att inskränka skyldigheterna på dessa områden. I de fall förpliktelser som härrör från en resolution från säkerhetsrådet står i tydlig konflikt med förpliktelser under övrig folkrätt (med undantag av regler av jus cogens karaktär) har resolutionens förpliktelser företräde.

De flesta frågeställningar i detta projekt kan knytas till något av dessa tre problemområden.

Det bör tilläggas att rättsläget inom forskningsområdet inte är statiskt. Praxis från såväl nationella och internationella domstolar förväntas komma att utveckla rättsområdet. En intressant utveckling härvid är också EU:s planer att bli part till Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna.

Forskningen har också gett upphov till nya forskningsfrågor. Ett perspektiv som inte var tillräckligt omhändertaget i inledningen av projektet är den nationella rättens påverkan. Att tydliggöra nationell rätts inverkan, och hur den folkrättsliga materian införlivas i de nationella rättssystemen, ger en tydligare bild av de frågor som skall behandlas. Att exempelvis undersöka vad de truppbidragande staterna anser utgöra en brottslig handling i en fredsinsats ger ledning om vad dessa stater anser sig vara bundna av för regler under insatsen. Någon heltäckande undersökning av detta perspektiv har dock inte varit möjligt inom ramen för detta projekt men även en mer begränsad undersökning ger vid handen att ett antal stater saknar särskild lagstiftning som reglerar truppernas rätt att använda våld inom ramen för en fredsinsats.

Projektet är genom sin natur internationellt förankrat. Ett större forskningsprojekt om "Shared Responsibility" som administreras av Amsterdams universitet har tillsammans med Försvarshögskolan hållit två expertseminarier om ansvarsfrågor i multinationella insatser. Dessa har hållits dels i Stockholm och dels i Amsterdam. Under hösten 2010 presenterades resultat från projektet på International Society of Military Science (ISMS)-konferensen i Stockholm. I Oslo presenterades resultat från forskningen vid seminariet The Interplay between Human Rights Law, International Humanitarian Law and International Criminal Law" 1-2 mars 2011. Under 20-21 oktober 2011 presenterades resultat från forskningen rörande internationella organisationerna ansvar för mänskliga rättigheter i fredsinsatser vid Bruges Colloquium, anordnat av det Internationella Kommittén för det Röda korset och College of Europe. Olika delar av projektet har vidare presenterats vid en konferens i Lund rörande Svenska fredsbevarande insatser 19-20 maj 2011 samt vid konferensen Sverige i fredsbevarande insatser på Armémuseum 5 oktober 2011.

Jag hade förmånen att utses till expert i den statliga utredningen om Våld och tvång under internationella militära insatser (SOU 2011:76) med mycket tydlig anknytning till forskningsprojektet. Forskningsprojektet har också starkt bidragit till utvecklande av en ny kurs i folkrätt på Försvarshögskolan. Kursen Folkrätten fredsfrämjande insatser är en 15hp kurs på B-nivå som gavs första gången VT 13.

Forskningen har resulterat i tre publikationer. De två viktigaste är Multinational Peace Operations Forces Involved in Armed Conflict: Who are the Parties? i 60 Years of Humanity: The Status of the Principle of Humanity in International Humanitarian Law, eds., Gro Nystuen, Kjetil Mujezinovi? Larsen & Camilla Guldahl (2012) Cambridge University Press, samt Fredsfrämjande insatser i svensk rätt, i Folkrätten i svensk rätt, redaktörer Inger Österdahl och Rebecca Stern, Liber Förlag. I den första publikationen diskuteras framför allt betydelsen av kontroll över de väpnade styrkorna i en multinationell insats och betydelsen av det ur ett humanitärrättsligt perspektiv men också ur ett bredare ansvarsperspektiv. Relationen till den humanitära rätten har rönt stort intressen och ger vissa svar på frågan om de truppbidragande staterna kan anses vara i krig när trupperna som ställts till en internationell organisations förfogande deltar i en väpnad konflikt. Den andra publikationen lyfter fram betydelsen av nationell rätt och relationen mellan de folkrättsliga regelverken efter det att den operationella kontrollen över truppen överlämnats till en internationell organisation och nationell rätt. Exempelvis uppmärksammas att det saknas lagstöd i svensk rätt för den militära personalen att använd våld och tvång i en internationell fredsinsats.

Forskningsprojektets resultat kommer att presenteras i sin helhet i en planerad monografi. Denna är under fortsatt arbete och ett manuskript uppskattas vara färdigställt i slutet av 2013. Kontakter med internationella förlag kommer att tas under hösten

Publikationer

•    Multinational Peace Operations Forces Involved in Armed Conflict: Who are the Parties? i 60 Years of Humanity: The Status of the Principle of Humanity in International Humanitarian Law, eds., Gro Nystuen, Kjetil Mujezinović Larsen & Camilla Guldahl (2012) Cambridge University Press, pp. 233-271.

•    Fredsfrämjande insatser i svensk rätt, i Folkrätten i svensk rätt, redaktörer Inger Österdahl och Rebecca Stern, (2012) Liber Förlag ss. 98-120
•    Attribution of Conduct in Peace Operations (2010) 26 sidor, Rapport till Försvarsdepartementet. Presenterades vid ISMS-konferensen i Stockholm 2010.

•    Presentation vid Bruges Colloquium 20-21 oktober 2011, anordnat av det Internationella Kommittén för det Röda korset och College of Europe, publicerad i Proceedings of the Bruges Colloquium, No. 42 Autumn 2012, International organisation’s Involvement in Peace Operations: Applicable Legal Framework and the Issue of Responsibility ss. 66-72.