Fredrik Svanberg, Historiska museet

2009-2013
Projektets forskningsfrågor har handlat om att genom ett närmare studium ta fram fakta om den gamla anatomiska samlingen från Uppsala universitet, dess tillkomst och användning över tid samt att använda denna information för att komplettera kunskapen om sammanhangen kring den tidiga anatomin och rasforskningen innan 1950 i Sverige samt att undersöka vidare museologiska frågor kring det museala samlandets natur och dynamik. Projektet hade inledningsvis tre formulerade syften. Dessa tre syften och de frågor som följt med dem har styrt projektet:

1. Att genom ett närstudium av samlingskatalogen och kompletterande källor ta fram fakta om samlingen och insamlandets (huvudjaktens) karaktär, motiv och sammanhang samt om hur (i vilken forskning, undervisning m m) samlingen använts och varför den sedermera gömdes undan i ett magasin. Vem? Hur? Varför? Med vilka konsekvenser och betydelser?

2. Att undersöka hur kunskapen om dessa förhållanden kan komplettera kunskapen om rasforskningen ca 1870-1950 i Sverige och i omvärlden, framför allt med avseende på dess praktik, sammanhang och angränsningar.

3. Att analysera samlingen i ett "samlingsteoretiskt", museologiskt perspektiv som tar fasta på vad denna samling representerar och hur den kan betraktas som ett nät av relationer mellan ett museum och olika människogrupper. Vilken slags relationer är inbäddade i skapandet och förvaltningen av denna samling? Vilken slags över tid föränderlig social dynamik kännetecknar dem? Vad har ett sådant samlande och samlingsförvaltning därmed för samhälleliga konsekvenser? (...)

Projektets tre viktigaste resultat och ett resonemang om dessa

1. Projektet är den första undersökning i Sverige som med ett fördjupat studium återvänt till någon av de fyra större, äldre anatomiska samlingar som tidigare hörde till de anatomiska institutionerna i Uppsala, Lund och Karolinska institutet samt till Naturhistoriska riksmuseets etnografiska avdelning. Dessa samlingar upphörde i princip att vara anatomiskt (och anatomiskt-etnografiskt) studiematerial under efterkrigstiden i samband med brottet med den gamla rasforskningen efter andra världskriget. Samlingarna hamnade då i olika museers magasin, glömdes bort, och i samband med detta försvann också mycket av kunskapen om samlingarna och även kunskapen om den tidigare insamlings- och forskningshistorien. När samlingarna på senare år uppmärksammats har det antingen varit i olika repatrieringsfrågor eller i nedslagsartade studier av framför allt idéhistoriker och medicinhistoriker i den antropometriska rasforskning som gjordes med utgångspunkt i samlingarna i perioden ca 1840-1950. Det aktuella projektet har med grund i fördjupningen i Uppsalasamlingens insamlingshistoria och olika sammanhang kunnat teckna en betydligt bredare och samtidigt mer inträngande bild av den tidens människosamlande. I detta arbete har en ny och tydligare bild också kunnat tecknas av hur de olika praktikerna kring liktillförsel, dissektionsundervisning och preparatssamlande såg ut vid de anatomiska institutionerna och hur detta hängde ihop med musealt samlande och musealt utställande där. Det mest intressanta resultatet här var att de flesta av de tusentals människor som dissekerades och ofta blev föremål för preparatsamlande i Uppsala hade avlidit vid Stockholms stads norra försörjningsinrättning som var en del av den tidens fattigvård. Dessa fattiga och utsatta människor dissekerades och samlades också utan sitt medgivande och förmodligen utan sin kännedom. I projektet har flera av de insamlade och avidentifierade kvarlevorna kunnat identifieras och knytas till individer och livsberättelser.

2. För det andra har projektet kunnat situera den äldre rasforskningen just i ämnet anatomi och dess institutioner. De tidigare och främst idéhistoriska undersökningarna av rasforskningen har haft ett ingående fokus på rasforskningens idéutveckling och de enskilda forskarpersonerna (som exempelvis Anders och Gustaf Retzius samt Herman Lundborg) och endast i liten grad uppmärksammat rasforskningens faktiska sammanhang och skiftande praktiker vid just de tidiga anatomiska institutionerna - och denna forsknings nära sammanhang med den dissektions- och preparatsamlingsverksamhet som gjordes där. En andel av de över 2 000 kranier som samlats i Uppsala specifikt för den antropometriska rasforskningen kommer exempelvis just ifrån de fattiga dissekerade individerna från Stockholm stads norra försörjningsinrättning. Projektets undersökning av rasforskningen utifrån kraniesamlingens insamlingshistoria och den skiftande forskning som över tid bedrevs kring kranierna ger ett nytt perspektiv på denna forsknings utveckling och förändring över tid.

3. För det tredje har projektet kunnat utvidga tidigare undersökningar av det museala samlandets sociala dimensioner. Med bas i samlandet och det museala utställandet vid den anatomiska institutionen formades samlarnas (främst anatomiprofessorernas) sociala positioner. Samlandet var en viktig del i deras nätverkande med andra forskare och med samhället i stort. Projektets undersökning av den anatomiska samlingens nätverk i form av relationer till olika grupper, samlande personer och institutioner visar på en bred samhällelig förankring där enskilda läkare, diplomater, resenärer, kungahuset och givetvis samtida forskare av olika slag ingick i ett omfattande nätverk med samlingen som medium och nod. I ett samlingssystem blir inte bara de insamlade objekten samlade utan i social mening också alla de människor som i olika roller anknyter till systemet.

Nya forskningsfrågor som har genererats genom projektet

Inledningsvis hade i projektet förutsatts att relativt likartade förhållande förmodligen var för handen när det gällde de nämnda fyra stora, äldre anatomiska samlingarna i Sverige. De mycket begränsade jämförande undersökningar som i projektet kunnat göras när det gäller källäge, insamlingshistoria, museal utställningshistoria, vilken forskning som gjorts med utgångspunkt i samlingarna och kring hur de hanterats efter den äldre anatomins nedgång i efterkrigstiden visar istället på betydande skillnader mellan samlingarna i Uppsala, Stockholm och Lund. Mer utbyggda jämförande undersökningar skulle vara av stort intresse.

Projektet har visat på möjligheten av att med hjälp av arkivforskning identifiera och ta fram livsberättelser för individer som av de samlande anatomerna avidentifierats och objektifierats i samlingarna. Denna objektifiering var en förutsättning för den vetenskap och den utställningsverksamhet som bedrevs, vilken i ett sentida perspektiv kan ifrågasättas eftersom den skedde utan de samlades medgivande. När namn och livsberättelser framkommer väcker det reaktioner och förändrar hela synen på de tidigare objektifierade samlingarna. Det väcker nya frågor inte minst kring hur de historiska individerna kan och bör representeras och kring hur samlingarna bör hanteras. Någon motsvarande undersökning av liknande samlingar fokuserad på identifiering och återförmänskligande, och på de frågor det väcker, har veterligen inte gjorts och i det aktuella projektet har endast en begränsad sådan forskning kunnat utföras. Här finns en stor potential för vidare forskning.

Projektets internationella förankring

Projektet och preliminära resultat har presenterats för en internationell forskarpublik vid flera större internationella konferenser: vid American Anthropological Associations (AAA) konferens i New Orleans 2011, vid Advanced Cultural Studies Institute of Sweden (ACSIS) konferens i Norrköping 2011 och vid projektet European National Museums (EUNAMUS) konferens om svåra och omdebatterade kulturarv i Bryssel 2012. Artiklarna i tidskriften Nordisk museologi samt EUNAMUS-publikationen från konferensen i Bryssel har också nått en internationell publik. I projektet har nätverkande kontakter upprätthållits med medicinhistoriskt inriktade forskare i framför allt Storbritannien.

Forskningsinformativa insatser utanför vetenskapssamhället

Populärvetenskapliga föredrag om projektet har hållits vid Historiska museet och vid Mångkulturellt centrum i Botkyrka. Flera föredrag kring de resultat som nu föreligger planeras.

Projektets två viktigaste publikationer samt publiceringsstrategi

Projektets två viktigaste publikationer är dels artikeln i EUNAMUS-projektets publikation (Svanberg 2012) samt dels den under hösten 2014 kommande monografin Människosamlarna. Anatomiska samlingar, museer och rasforskning i Sverige ca 1850-1950 (in prep). Monografin innehåller kapitel om själva samlingen och anatomiska institutionen i Uppsala, om de anatomiska museerna, om rasforskningen och om samlandets samhällsskapande roll genom hur det på olika sätt påverkade de inblandade människorna.

Projektets publiceringsstrategi var att publicera dels peer-review artiklar i internationella sammanhang, dels att skapa en engelskspråkig monografisk skrift om samlingen. Flera peer-review-texter på engelska har skapats (Svanberg 2012, in print a, Gustafsson Reinius, Silvén & Svanberg 2012) men när det gällde monografin har ett beslut fattats om att i första hand ge ut denna på svenska. Detta därför att diskussionen och forskningen om samlingarna i det svenska sammanhanget ännu är så rudimentär. En engelskspråkig version med de delar av innehållet som är mest intressanta i ett större, internationellt sammanhang kan senare tas fram.
Monografin kommer att publiceras så att den blir tillgänglig open access och som ett förstahandsalternativ genom Historiska museet. De flesta artiklarna har publicerats open access men i de två fall då detta inte var möjligt har avvägningen gjorts att detta var acceptabelt med hänsyn till publikationernas breda karaktär och till att projektets hela grundforskning i och med monografin görs fullt, öppet tillgänglig.

Publikationer

Svanberg, F. in prep. Människosamlarna. Anatomiska samlingar, museer och rasforskning i Sverige ca 1850–1950. The Swedish History Museum, Studies. Stockholm. (to be published autumn 2014)

Svanberg, F. in print a. Människosamlingen, kapitel 7. In Forssberg, A. M. & Sennefelt, K. (eds.). Fråga föremålen. Studentlitteratur. Lund

Svanberg, F. in print b. The world as collected. Or museum collections as situated materialities. In The International Handbook of Museum Studies, Sharon Macdonald and Helen Rees Leahy (general eds). Volume: Museum Theory, Andrea Witcomb and Kylie Message (volume eds). Wiley. (about half the text generated in the present project)

Svanberg, F. 2013. Ethics of Collecting. In The Oxford Companion to Archaeology (2 ed.). Edited by Neil Asher Silberman. Oxford University Press. Oxford

Svanberg, F. 2012. Anatomy at the museum. Bodies represented, collected and contested. In Dominique Poulot, José María Lanzarote Guiral & Felicity Bodenstein (eds.). National Museums and the Negotiation of Difficult Pasts. Conference Proceedings from EuNaMus, European National Museums: Identity Politics, the Uses of the Past and the European Citizen, Brussels 26–27 January 2012. EuNaMus Report No. 8. Available on-line at http://www.ep.liu.se/ecp/082/ecp12082.pdf

Gustafsson Reinius, L., Silvén, E. & Svanberg, F. 2012. The sociomaterial dynamics of museum collections. Nordisk museologi 2012:2. Available on-line at http://www.nordiskmuseologi.org/English/Svanberg.pdf