Monica Åberg Yngwe, Chess, Stockholms universitet

2009-2014

Könsskillnader i ekonomiska resurser, hälsa och dödlighet - betydelsen av sociala jämförelser, preferenser och relativ deprivation (P09-0908:1)

Tidigare studier har visat att ekonomiska resurser är av stor betydelse för hälsa och dödlighet, men att detta samband ser olika ut för män respektive kvinnor. Syftet med föreliggande projekt har varit att utgå från dessa tidigare påvisade samband och studera hur sociala jämförelser, preferenser och relativ deprivation påverkar hälsa och dödlighet för män och kvinnor i olika faser i livscykeln. Projektet formulerades som bestående av två delar. Del 1 avser studera sambandet mellan relativ deprivation på individ-nivå och självskattad hälsa samt dödlighet och det är inom denna del som huvuddelen av projektets arbete bedrivits. Projektets del 2 kunde inte genomföras i enlighet med ansökan. Det material som skulle ligga till grund för en del av dessa analyser, vilket vi planerade samla in inom ramen för ett projekt finansierat av Vetenskapsrådet, kunde inte genomföras enligt plan. Vi avsåg då i stället använda Levnadsnivåundersökningen 2010 för att besvara en del av våra frågeställningar kring preferenser och referensgrupper. Detta datamaterial kom dock inte projektet tillhanda inom projekttiden. Vi valde därför att utöka projektets del 1 då det under projektets gång uppkom nya frågeställningar och möjligheter.

Projektets tre viktgaste resultat

1) Betydelsen av relativ inkomst (relativ deprivation): Relativ inkomst har förts fram som en möjlig mekanism inom sambandet inkomst och hälsa. Grundtanken är att genom sociala jämförelser mellan individen och hens referensgrupp har inkomst betydelse för individens hälsa, utöver de ökade resurser och möjligheter som följer med en högre inkomst. I en studie analyserade vi betydelsen av relativ deprivation, att uppleva sig som fattig i relation till jämförbara andra, för dödlighet (samtliga dödsorsaker) i Sverige. Tidigare studier har visat detta, men då i kontexter med större inkomstojämlikhet vilket gör att avståndet mellan individers faktiska resurser är större. Den svenska kontexten, vilken karakteriseras av relativt små inkomstskillnader och jämlikhet, tillsammans med de stora datamaterial vi har tillgång till ger en unik möjlighet till fördjupade analyser av denna tänkbara mekanism.

Resultaten visade att utöver effekten av absolut inkomst finner vi även i Sverige att relativ inkomst, här mätt genom Yitzhaki index, är relaterat till dödlighet. Yitzhaki index summerar den ackumulerade skillnaden mellan individens inkomst och samtliga med en högre inkomst i referensgruppen. Resultaten visade att relativ deprivation mätt på detta sätt signifikant relaterat till dödlighet. Studien visade ett tydligare samband för män än för kvinnor. När sambandet analyserades för olika inkomstnivåer framkom ett att betydelsen är mycket liten bland de med lägst inkomst.

2) Trender i inkomst-relaterad ojämlikhet i dödlighet: Även i länder med mer omfattande välfärdssystem så har ojämlikheten i hälsa kvarstått eller även ökat under de senaste två decennierna. I en studie utvärderade vi trender i inkomst-relaterad dödlighet (samtliga dödsorsaker) i Sverige från tidigt 1990-tal till 2007. Resultaten för män visade att dödligheten sjönk med 29,5 procent i den högsta inkomstkvintilen (högsta 20 procenten av inkomstfördelningen) men endast med 6,6 procent i den lägsta. Bland kvinnor sjönk dödligheten med 34,8 procent i den högsta kvintilen, men i den lägsta inkomstgruppen för kvinnor så ökade dödligheten istället med 22,6 procent. Slutsatsen av studien är att inkomst-relaterad ojämlikhet bland män och kvinnor i arbetsför ålder i Sverige har ökat sedan 1990-talet.

3) Sambandet mellan ekonomiska resurser och hälsa bland vuxna har studerats ingående under de senaste decennierna. Vi studerade sambandet mellan familjens ekonomiska svårigheter och självrapporterade hälsobesvär bland ungdomar med avseende på betydelsen av deras egna ekonomiska resurser. Resultaten visade att sambandet mellan familjens ekonomi och självrapporterad ohälsa till stor del kunde förklaras av deras egna ekonomiska resurser. Tre mått på ungdomars egna absoluta och relativa resurser användes, där möjligheten "att inte kunna köpa det andra har" visade samband med hälsobesvär för båda kön och alla åldersgrupper.

Nya forskningsfrågor som genererats

Projektet har bidragit till en bättre förståelse kring den relativa inkomstens betydelse och hur sociala jämförelseprocesser påverkar. Detta har i sin tur genererat nya frågeställningar kring sociala jämförelser och hur dessa påverkas av kontext och värderingar. Vi arbetar även vidare med trender i inkomst-relaterad ojämlikhet i hälsa och dödlighet, med större fokus på specifika dödsorsaker.

Projektets internationella förankring

En stor del av projektets arbete har skett i nära samarbete med docent Naoki Kondo, Tokyo universitet. Kondo har tidigare varit post-doc vid Harvard University och där samarbetat med professor Ichiro Kawachi, som är en mycket framstående forskare inom fältet och medförfattare på en av detta projekts artiklar. Projektets studier har/planeras att publiceras på engelska i peer-review granskade tidskrifter för internationell spridning.

Projektets två viktigaste publikationer

Åberg Yngwe M., Kondo N., Hägg S. and Kawachi I. Relative deprivation and mortality - a longitudinal study in a Swedish population of 4.7 million, 1990-2006. BMC Public Health 2012;12:664
Åberg Yngwe M. and Östberg V. The family's economic resources and adolescents' health complaints - do adolescents' own economic resources matter? European Journal of Public Health 2012;23:24

Vi har stävat efter att publicera artiklar open access. Två av de artiklar som ingår har publicerats i BMC Public Health, en open access tidskrift. För de artiklar som är under färdigställande kommer vi även där se över möjligheten att publicera open access.

Publikationslista och pågående arbete

Åberg Yngwe M., Kondo N., Hägg S. and Kawachi I. Relative deprivation and mortality – a longitudinal study in a Swedish population of 4.7 million, 1990-2006. BMC Public Health 2012;12:664

Åberg Yngwe M. and Östberg V. The family’s economic resources and adolescents’ health complaints – do adolescents’ own economic resources matter? European Journal of Public Health 2012;23:24

Bergqvist K., Åberg Yngwe M. and Lundberg O. Understanding the role of welfare state characteristics for health and inequalities – an analytical review. BMC Public Health 2013;13:1234

Kondo N., Rostila M. and Åberg Yngwe M. Rising inequality in mortality among working-age men and women since the early 1990s in Sweden: a national registry-based repeated cohort study. (revised and re-submitted, Journal of Epidemiology and Community Health)

Miething A. and Åberg Yngwe M. Persistence and variability in income: exploring their role in self-rated health in Swedish survey data (submitted)

Kondo N., Rostila M and Åberg Yngwe M.  Increasing trends in suicide mortality of working-age men and women during and after the early-1990s economic recession in Sweden: a national registry-based repeated cohort study. (manus, konferenspresentation)

Åberg Yngwe M, Lundberg O. Gender differences in the importance of relative deprivation for mortality in Sweden. (manus)

Bergqvist K., Åberg Yngwe M. and Miething A. The role of income satisfaction in the income and health relationship – a comparative study (pågående)