Henrik Rosenkvist, språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet

2009-2014

Projektets syfte var att närmare undersöka utelämning av referentiella subjekt i germanska språk, både forngermanska (främst fornsvenska, fornhögtyska, fornisländska och fornengelska) och moderna germanska språk/folkspråk (främst älvdalska, frisiska, bayerska, swabiska, jiddisch och Zürichtyska). De syntaktiska egenskaper som jag främst intresserade mig för i projektets början var ordföljd i bisats (eventuell samvariation med verbposition), relation till morfologisk böjning på verb och subjunktioner, pragmatiska skillnader mellan uttalade och outtalade subjekt samt givetvis syntaktiska skillnader mellan fornspråklig och modern utelämning av referentiella subjekt.

Projektets syften har inte förändrats, utan jag har fokuserat på alla dessa syntaktiska egenskaper under mina undersökningar.

Projektets tre viktigaste resultat

För det första så har jag fastställt att det finns avgörande syntaktiska skillnader mellan fornspråklig och modern utelämning av referentiella subjekt i de germanska språken. Dessutom finns det påfallande likheter i detta avseende mellan å ena sidan fornsvenska, fornhögtyska, fornisländska och fornengelska, och å den andra älvdalska, frisiska, bayerska, swabiska, jiddisch och Zürichtyska. I fornspråken dominerar utelämnade subjekt i tredje person, utelämnade subjekt förekommer sällan i bisatser (utom när bisatserna har huvudsatsordföljd) och subjektsutelämningen är inte relaterad till morfologisk böjning. I de moderna germanska folkspråken förekommer däremot subjektsutelämning enbart i första och andra person (aldrig i tredje person), utelämnade subjekt förekommer relativt ofta i bisatser och det finns en tydlig relation mellan morfologisk böjning och referentiell subjektsutelämning. Detta leder till slutsatsen att spåksystemen är olika - det är alltså inte samma betingelser för subjektsutelämning i fornspråken som i de moderna folkspråken. I forngermanska tycks de utelämnade subjekten ha varit kontextuellt identifierade, medan enbart morfologisk identifiering är möjlig i de moderna germanska folkspråken. Vidare korrelerar bortfallet av referentiell subjektsutelämning i de fyra undersökta fornspråken med andra syntaktiska förändringar: förlust av OV-ordföljd samt förlust av narrativ inversion (V1-ordföljd).

Det andra resultatet är en hypotes om ett syntaktiskt definierat villkor (Distinct Agreement) som reglerar förekomsten av referentialla nollsubjekt i de moderna germanska folkspråken. I tidigare studier har man antagit att enbart verbböjningen avgör om det är möjligt eller inte att utelämna referentiella subjekt, medan jag utgår från samspelet mellan det som eventuellt ska utelämnas (ett personligt pronomen som fungerar som subjekt) och det som eventuellt kan identifiera ett utelämnat pronomen (morfologisk böjning). Jag antar att utelämning enbart är möjlig om den morfologiska böjningen är distinkt, det vill säga exakt motsvarar pronomenets uppsättning av och värden för syntaktiska särdrag (numerus, person och genus). Hypotesen tycks förklara distributionen av referentiella nollsubjekt i moderna germanska folkspråk.

Resultat nummer tre är en hypotes om varför (nästan) enbart tredjepersonssubjekt utelämnades i forngermanska. Jag antar att Reference Switch (referensbyte) var avgörande i detta fall. Pronomen i första och andra person byter referens kontinuerligt i en dialog ("jag" syftar till exempel alltid på talaren, och talare och lyssnare byter ju roller under ett samtal). Tredjepersonspronomen har dock en stabil referens: "han" kan syfta på samma individ under en hel dialog, till skillnad från "jag" eller "du". Hypotesen är alltså att sådana pronomen som ingår i längre, icke-varierande referenskedjor (alltså tredjepersonspronomen) oftast utelämnades i forngermanska, medan pronomen som byter referens (alltså första- och andra-personspronomen) i regel inte utelämnades. Detta stämmer väl med antagandet att nollsubjekt identifierades via kontexten i forngermanska.

Nya forskningsfrågor

De hypoteser som genererats inom projektet behöver givetvis testas på andra språk och eventuellt också formuleras mer stringent inom projektets teoretiska ramar.

Projektets internationella förankring

Jag har bedrivit fältarbete i Kiel, Freiburg och Zürich, i samarbete med professorerna Jarich Hoekstra, Guido Seiler och Elvira Glaser. I samband med fältarbetena har jag också presenterat den pågående forskningen vid lokala seminarier. Jag har vidare haft sex föredrag på internationella konferenser.

2009. International Conference of Historical Linguistics (ICHL) 19, Nijmegen: Null
Referential Subjects in Germanic.
2010a. Societas Linguistica Europæ (SLE) 43, Vilnius: Referential Null Subjects in Germanic
V2-languages - Empirical Questions and Theoretical Implications.
2010b. Subjects in Diachrony: Grammatical Change and the Expression of Subjects,
Regensburg: Referential null subjects in Old and Modern Germanic - typological observations.
2010c. Subjects in Diachrony: Grammatical Change and the Expression of Subjects,
Regensburg: Conditions för pro-drop - evidence from Övdalian.
2011. Variation and Typology - New Trends in Syntactic Research, Helsinki.
Diachronic Typology and Synchronic Variation - Referential Null Subjects in
Old and Modern Germanic.
2012. International Conference of Nordic and General Linguistics 11, Freiburg. 20/4.
Verb raising and null subjects in Övdalian.

Projektets två viktigaste publikationer

Artikeln "Null Referential Subjects in Övdalian" (Nordic Journal of Linguistics 33.3:231-267) är en lång och utförlig syntaktisk beskrivning och diskussion av referentiell subjektsutelämning i älvdalska, där också subjektsutelämning i andra germanska språk diskuteras. I artikeln visar jag att älvdalska tillåter två typer av nollsubjekt, som följer olika syntaktiska regler.

Recensionen av boken Null Pronouns i Language (88.4:930-933) måste givetvis nämnas här, eftersom Language är en av de absolut mest välrenommerade lingvistiska tidskrifterna. Tack vare projektet frågade redaktören för Language, Greg Carlson, mig om detta uppdrag.

I övrigt lär den kommande projektmonografin bli den viktigaste publikationen.

Projektets publiceringsstrategi

Min avsikt är och har varit att publicera resultaten i internationella tidskrifter och böcker. För närvarande är två längre artiklar på väg att publiceras, och jag arbetar också med en projektmonografi, avsedd för publicering på CUP eller OUP, som ska föreligga som färdigt manus under våren 2014.

Publikationslista

2009. Null Referential Subjects in Germanic - an Overview. WPSS 84:151-180.
2010. Null Referential Subjects in Övdalian. Nordic Journal of Linguistics 33.3:231-267.
2011. Verb Raising and Referential Null Subjects in Övdalian. WPSS 88:1-20.
2012a. Null subjects in Yiddish - some preliminary observations. Discourse & Grammar - A
Festschrift in Honour of Valéria Molnár. Johan Brandtler, David Håkansson,
Stefan Huber & Eva Klingvall (eds), 433-445. Centre for Languages and
Literature, Lund University.
2012b. Forskning i svensk dialektsyntax - förutsättningar och frågeställningar.
Vetenskapssocietetens i Lund årsbok 2012, 102-122.
2012c. Review of Null Pronouns (Wratil & Gallman 2011). Language 88.4:930-933.

kommande:

1. Evidence for a Syntactic Parameter at work in Övdalian. Inskickat manus, avsett för
publicering i konferensvolym från International Conference in Nordic and
General Linguistics, 2012. Refereebedömd slutversion inskickad i oktober 2013.
2. Fyra syntaktiska novationer i älvdalska. Inskickat manus, avsett för publicering i
konferensvolym från Svenska språkets Historia 2012. Refereebedömd
slutversion inskickad i februari 2014.
3. Null subjects in Germanic. Projektmonografi. Slutmanus beräknas vara klart våren 2014.