Chrisitina Bergqvist, Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet

2009-2015

I projektet Vem tar hand om barnen? En jämförande studie av samspelet mellan politik och kultur för beslutsfattande i familjen har syftet varit att förstå hur institutioner (policies) och kulturella värderingar interagerar för de beslut föräldrar tar rörande vem som bör ta hand om små barn, hur föräldrar bör dela på omvårdnaden om barnen och när barnen bör börja barnomsorg/förskola. Vi har jämfört förhållandet mellan policies, normer och praktik i två mycket olikartade kulturella och institutionella kontexter, Tjeckien och Slovakien och Norge och Sverige. Norge och Sverige såväl som Slovakien och Tjeckien har en gång i tiden varit enade i en nation och har därmed många historiska och kulturella likheter. På samma gång har de också en del kulturella olikheter som att Norge och Slovakien sägs vara mer religiösa, medan Sverige och Tjeckien är mer sekulära. Båda landparen är mer kulturellt lika än flertalet länder samtidigt som de uppvisar en del skillnader, vilket gör det lättare att undersöka vilken typ av kulturella skillnader som kan påverka hur familjer beslutar om hur de vill använda offentlig familjepolitik (såsom föräldraledighet, val av olika typer av offentligt understödd barnomsorg, etc.). I tillägg, har länderparen inbördes relativt lika familjepolitik, vilket också underlättar undersökningen av hur de kulturella skillnaderna påverkar familjernas beslut.

Syftet med projektet har således varit att förbättra vår kunskap om vad som påverkar besluten om vem som ska ta hand om barnen eftersom dessa beslut har implikationer för jämställdhet i både familjen och på arbetsmarknaden. Mer precist så har vi undersökt mikronivån genom att intervjua familjer om hur de resonerar omkring sina val av olika typer av familjepolitik. På detta sätt har vi lärt oss mer om den relativa vikten av kulturella värderingar och institutioner för de faktiska beslut de tar och vidare hur länderna skiljer sig åt. Genom att fokusera på beslutsprocessen hos medborgarna snarare än de politiska beslutsfattarna bidrar studien till att föra in ett ofta negligerat perspektiv i diskussionen om institutioner.

De viktigaste resultaten
Vi har genomfört 100 intervjuer med föräldrar i huvudstäderna i Sverige, Norge, Slovakien och Tjeckien. Frågorna utformades för att få förståelse för hur föräldrarna idealt skulle vilja göra och vad de faktisk tog hänsyn till när de beslutade om föräldraledighet, barnomsorg och arbete. Våra resultat visar att det var ganska små skillnader mellan de intervjuade i Tjeckien och Slovakien, men några intressanta skillnader mellan svenskar och norrmän. I artikeln The state as a norm-builder? The interplay between family policies and cultural values in Norway and Sweden fann vi att mer eller mindre alla intervjuade föräldrar i de båda länderna sade att idealt borde föräldrar dela på föräldraledigheten. Av olika anledningar var det inte möjligt i praktiken och i de flesta fall tog mammorna mycket längre föräldraledighet än papporna. Emellertid tog svenska pappor längre föräldraledigheter, överstigande de öronmärkta "pappamånaderna", än norska pappor som vanligen inte tog mer än "pappakvoten".

För att förklara dessa skillnader kan vi visa att de incitament staten tillhandahåller inte enbart är ekonomiska utan också normgivande, vilket gör samspelet mellan institutioner och kultur ganska komplicerat. Mer specifikt kan vi visa att pappor i Sverige har längre föräldraledighet än pappor i Norge eftersom den svenska staten ger moraliska incitament snarare än ekonomiska. Svenska pappor har officiellt hälften av föräldratiden och om de beslutar att inte använda mer än sina månader så måste föräldrarna skriva under på att de överför pappans tid till mamman. Detta utgör en moralisk signal om att staten förväntar sig att papporna delar lika trots att det inte finns något ekonomiskt incitament att göra så. Samtidigt visar det faktum att svenska pappor jämfört med norska oftare sprider ut sin föräldraledighet över flera år att institutioner påverkar besluten. I Sverige kan föräldrar använda föräldradagarna under åtta år jämfört med tre år i Norge. Vi fann också att en kulturell norm om att mödrar ska amma ganska långa perioder påverkade föräldrarnas omsorgsbeslut även i de fall där föräldrarna delade relativt lika.

Inte så förvånande så finner vi stora skillnader mellan de postkommunistiska länderna och de nordiska länderna (Saxonberg 2013). Till exempel såg vi att i Tjeckien och Slovakien så verkar de intervjuade föräldrarna ta den rådande ordningen med möjlighet till lång moderskapsledighet, ofta tre år, som "naturlig". De flesta ansåg att det skulle vara dåligt för barnen att börja i barnomsorg före tre års ålder, vilket tyder på att institutioner påverkar normer. Enbart ett fåtal föräldrar i dessa länder uttryckte ett ideal om att dela föräldraledighet. Här skulle policy kunna spela roll eftersom en del pappor menade att de skulle ha tagit föräldraledighet om de fått 100 procent av sin lön under perioden och under förutsättning att deras fruar skulle "tillåta" det. Institutioner utvecklas ofta så att de blir normgivande, så om de är utformade för att uppmuntra mammor att stanna hemma och för att barnen ska börja barnomsorgen vid tre års ålder så accepteras dessa arangemang som "naturliga". Några föräldrar hävdade att om de inte haft betald föräldraledighet så skulle de inte haft råd att låta mamman stanna hemma under en lång period utan då hade mamman varit tvungen att börja arbeta tidigare. Vissa pappor skulle, som sagt, kunna tänka sig att vara hemma om förmånen var högre och mammorna tillät det. Men det var självklart att mamman var den huvudsakliga omsorgsgivaren (Saxonberg 2012).

I projektet har enbart föräldrar från huvudstäderna intervjuats. Baserat på resultaten från denna studie skulle det vara intressant att göra en liknande studie i rurala områden. Det skulle också vara av teoretiskt intresse att ytteligare undersöka skillnaderna mellan Norge och Sverige vad gäller dynamiken mellan politicies och kulturella värderingar.

I projektet har Steven Saxonberg, Masaryk University, Brno, Dept of Social Policy and Social Work deltagit. Steven Saxonberg har haft huvudansvaret för intervjuerna i Tjeckien och Slovakien och Christina Bergqvist för Norge och Sverige. Resultat från projektet har presenterats vid ett flertal internationella konferenser och flera artiklar har skickats till internationella tidskrifter för granskning.

Publikationer

Publications and papers related to the project

Bergqvist, Christina and Steven Saxonberg. 2013. “Nursing mothers and ”Latte pappas” on parental leave. The interplay between family policies and cultural values in Norway and Sweden. Paper presented at RC 19, Budapest 22 – 24 July, 2013.

Bergqvist, Christina and Steven Saxonberg.  2015. “The state as a norm-builder?  The interplay between family policies and cultural values in Norway and Sweden” (submitted to Journal of Social Policy).

Bergqvist, Christina. “The Welfare State and Gender Equality” The Oxford Handbook of Swedish Politics, Oxford University Press, 2015. Forthcoming.

Bergqvist, Christina, Rianne Mahon, Anneli Anttonen, Deborah Brennan & Barbara Hobson “Convergent care regimes? Childcare arrangements in Australia, Canada, Finland and Sweden”, in Journal of European Social Policy. 2012. No 4. Vol 22.

Saxonberg, Steven. 2012. “The Influence of Policies and Cultural Beliefs on Carrying Arrangements: A Micro-Level Analysis of the Czech and Slovak Republics.” Presented at the ESPANet conference in Edinburgh on 6-8 September 2012.

Saxonberg, Steven. “A Tale of Four Cities: The Influence of Culture and Institutions on Parental Choice for Childcaring in Bratislava, Prague, Oslo and Stockholm,” presented at the European Sociology Association conference in Turin on August 30, 2013.

Saxonberg, Steven, Tomas Sirovatka and Miroslava Janoušková. 2013. “When do Policies become Path Dependent? The Czech Example.” Journal of European Social Policy. 2013, vol. 23, no. 4.
 
Saxonberg, Steven and Tomas Sirovatka. 2014. “From A Garbage Can to a Compost Model of Decision-Making? Social Policy Reform and The Czech Government’s Reaction to the International Financial Crisis.” (Forthcoming in Social Policy and Administration.)

Saxonberg, Steven. 2014. Gendering Family Policies in Post-Communist Europe: A Historical-Institutional Analysis (Palgrave).