Arne Kaijser, avdelningen för historiska studier av vetenskap, teknik och miljö, KTH

2010-2013

Detta projekt hade som mål att beskriva och analysera hur, varför och av vem transnationella infrastrukturer har kommit till i Europa; hur infrastrukturer och deras användning (flödena genom dem) har omformat handel, krigföring och migrationsmönster; och hur konstruktionen av infrastrukturella nätverk har hängt samman med en rumslig omstrukturering av Europa med påverkan inte bara på landskap utan även på "vattenskap" och "luftskap". Vår ambition var att presentera ett nytt, alternativt och delvis provokativt perspektiv på transnationell och europeisk historia.

Under projektets gång beslöt vi att utesluta studien av europeiska migrationsmönster. Frånsett detta har projektets syfte förblivit detsamma som i vår ursprungliga ansökan.

De tre viktigaste resultaten

1. Europas "infrastrukturella transition" under de gångna två århundradena har på intet vis varit en linjär process med en klart definiera eller förutbestämd riktning. Den ökade tillgängligheten för Europas invånare till nya transport- och kommunikationsmedel samt energiförsörjning har ofta motverkats av ansträngningar för att begränsa och kontrollera flödet av idéer, människor och varor. Det har således varit en dragkamp mellan systembyggare som försöker utveckla transnationella infrastrukturer (för ekonomiska, militära och andra ändamål) och "gränsbyggare". De senare var mindre synliga under 1800-talet, men deras ansträngningar växte under första världskriget och fortsatte att utgöra en dominerande kraft i Europas infrastrukturella historia under mellankrigstiden. Efter andra världskriget utvidgade "järnridåbyggare" denna erfarenhet radikalt till en helt ny skala. För närvarande är EU en viktig gränsbyggande aktör i termer av dess försök att begränsa flöden över unionens yttre gräns. En annan punkt som likaledes pekar på flertydigheten i infrastrukturellt "framåtskridande" är att systemen ifråga har använts inte bara i fredliga syften, utan att de även har varit avgörande för omformandet och "förbättrandet" av krigföring, särskilt med avseende på vad vi kallar "krigets logistik".

2. "Europa" ser annorlunda ut, rent geografiskt, från olika infrastrukturers perspektiv, och dess yttre gränser och interna struktur har förändrats avsevärt över tid. Det infrastrukturella Europa sammanföll inte nödvändigtvis med politiska och kulturella tolkningar av Europa, och i synnerhet sammanföll det sällan med den region som täcks in av EU och dess föregångare. Inom energiområdet, till exempel, var Europa allmänt en vidsträckt geografisk enhet som inte upphörde vid Uralbergen eller Medelhavet. Men dess räckvidd var inte obegränsad: i fallet naturgasledningar inkluderade det nordvästra Sibirien och Nordafrika, men inte i någon större utsträckning Nord- och Sydamerika, Afrika söder om Sahara, Indien eller Fjärran Östern. Det inkluderade Iran, som försörjde Sovjetunionen med naturgas, men inte resten av Mellanöstern. "Olje-Europa", for sin del, var näst intill globalt redan från början, då det inkluderade ett vitt område från USA och Azerbajdzjan till Nederländska Ostindien. Men under loppet av 1900-talet krympte det. Mellanöstern, Nordafrika, Sovjetunionen och Nordsjön blev centrala komponenter i Europas oljegeografi, medan transatlantiska och fjärranösternkopplingar blev i stort sett irrelevanta i termer av materiella bränsleflöden. Det "elektriska Europa" gjorde halt vid Uralbergen fram till 1978, varefter denna traditionella gräns överbryggades. Nordafrika inkluderades sedermera också, men inte Mellanöstern, södra Afrika eller Indien. Den mest globaliserade dimensionen i Energi-Europa fann man inom kärnbränsleförsörjningen, det enda område där ett fjärran land som Australien var av någon betydelse.

3. Växelverkan mellan Europas infrastrukturella transition och omformningen av Europas miljö har varit mycket omfattande. Europas systembyggarprocesser har haft en stark påverkan på Europas landskap, vattenskap och luftskap, till den grad att det numera knappast finns någon del av Europas natur som har förblivit opåverkad. Europas floder har, med få undantag, exempelvis omformats radikalt i enlighet med systembyggares visioner som har försökt göra dem så lika konstgjorda kanaler som möjligt. Till och med haven har på ett radikalt sätt "förbättrats" - utifrån ett transport, kommunikations- och energiförsörjningsperspektiv - genom massivt muddrande, borrande och sprängande samt användning av havsbotten för olje- och gasledningar, kraftledningar, telegraf- och Internetkablar osv. Omformningen av himlen över Europa är inte lika synlig, men utvecklingen av flygtrafik samt radio, TV, mobiltelefoni och annan trådlös kommunikation har inneburit nya typer av flöden som möjliggörs av jordbundna infrastrukturer som flygplaster och radiomaster. Dessutom har användningen av luften som en "soptipp" för luftföroreningar lett till en gradvis kemisk omvandling av den europeiska himlen, och nya former av internationella styrmedel har utvecklats för att hantera detta. Infrastrukturella aktiviteter har spelat en viktig roll för skapandet av ny kunskap om Europas land, vatten och luft, och detta har bidragit på ett avgörande sätt till utvecklingen av olika naturvetenskaper som geologi, hydrografi, meteorologi osv.

Projektet har genererat flera nya forskningsfrågor. Medan exempelvis tidsperioden som skulle täckas in av projektet till en början definierades som 1850-2000 har vår forskning pekat på ett starkt arv från 1700-talet och tidigare som i flera fall är så starka att det kan anses tveksamt huruvida perioden från 1850, på det infrastrukturella området, verkligen kan betraktas som en "long durée" i braudelsk mening, så som vi föreslog i vår projektansökan. Dessutom har vi i vår forskning funnit olika exempel på nya former av samarbeten och institutionella framverk för studier och hantering av Europas vattenskap och luftskap som förtjänar ytterligare forskning.

Den i särklass viktigaste publikationen som genererats inom ramen för projektet är den samförfattade monografin "Europe's infrastructure transition: economy, war, nature" (av Per Högselius, Arne Kaijser och Erik van der Vleuten), för vilken det kompletta manuskriptet kommer att skickas på review under våren 2013 och publiceras tidigt 2014 av Palgrave Macmillan. Boken har följande struktur:

Chapter 1: Introduction. Europe on the eve of the network revolution

Part I: CREATING NETWORKS

Chapter 2: Manipulating space and time (om byggandet av nätverk för transport och kommunikation)

Chapter 3: Fuelling Europe (om byggandet av Europas energisystem)

Part II: FLOWS OF CHANGE

Chapter 4: Networked Food Economy (bokens huvudsakliga fallstudie av växelverkan mellan infrastrukturer och den europeiska ekonomin)

Chapter 5: Factory and Finance (ytterligare två fallstudier av ekonomi och infrastruktur, med fokus på de kemiska och finansiella industrierna)

Chapter 6: The Logistics of War (om militär användning av infrastrukturer)

Part III: EUROPEAN SPACES

Chapter 7: Troubled Waters (om infrastrukturer i relation till Europas vattenskap)

Chapter 8: Common Skies (om infrastrukturer och luftskap)

Chapter 9: Faces of the Earth (om infrastrukturer och landskap)

Två andra publikationer som genererats inom ramen för projektet är Erik van der Vleutens och Per Högselius bokkapitel Resisting Change? The transnational dynamics of European energy regimes", i Verbong, G. & Loorbach, D. (eds.), Governing the Energy Transition: Reality, illusion or necessity? (London: Routledge, 2012) och Arne Kaijsers bokkapitel "Under a Common Acid Sky: Negotiating Transboundary Air Pollution in Europe", i Disco, N. & Kranakis, E. (eds.), Cosmopolitan Commons: Sharing Resources and Risks across Borders (forthcoming on MIT Press in July 2013).

Den första av dessa är en studie som fördjupar analysen av Europas energisystem i historiskt perspektiv samtidigt som det sätter detta i samband med fältet transitionsstudier. Den andra tillkom under arbetetet med del 3 i boken och sätter vår analys av Europas luftskap i relation till andra studier av transnationella eller "kosmopolitiska" allmänningar.

Dessa publikationer har producerats inom ramen för mer omfattande europeiska samarbeten, särskilt det ovan nämnda bokprojektet Making Europe, och de institutionella förutsättningarna för deras publicering har inte möjliggjort för oss att publicera dem som open access.

Förutom publikationerna har projektet genererat ett antal presentationer på nationella och internationella konferenser och vid olika akademiska miljöer, för detaljer se separat förteckning.

Projektet har kommunicerats utförlig genom olika webbsidor, av vilka den viktigaste är Making Europe. Projektet har också kommunicerats genom en s.k. virtuell utställning, vilken kan betraktas som ett viktigt experiment för att få till stånd en nära webbasearad samverkan mellan akademisk forskning inom teknikhistoria och aktiviteter vid ett antal ledande europeiska muséer inom samma område.

Publikationer

Books, book chapters and journal articles:

Högselius, P., Kaijser, A. and Van der Vleuten, E., Europe’s Infrastructure Transition: Economy, War, Nature (forthcoming at Palgrave Macmillan in early 2014)

Van der Vleuten, E. & Högselius, P., “Resisting Change? The transnational dynamics of European energy regimes”, in Verbong, G. & Loorbach, D. (eds.), Governing the Energy Transition: Reality, illusion or necessity? (London: Routledge, 2012), pp. 75-100.

Kaijser, A., “The Trail from Trail: New Challenges for Historians of Technology”, Technology and Culture, 52 (2011), 1, pp. 131-142.

Kaijser, A., “Under a Common Acid Sky: Negotiating Transboundary Air Pollution in Europe”, in Disco, N. & Kranakis, E. (eds.), Cosmopolitan Commons: Sharing Resources and Risks across Borders (forthcoming at MIT Press in 2013)

Popular science articles:

Högselius, Per, ”Tillbaka till framtiden: de fossila bränslenas uppgång och fall”, KTH&Co, 4, 2011.

Högselius, Per, ”Havet – från hem till utsikt och badbalja”, Svenska Dagbladet, 16 juni 2011.

Contributions to conferences and workshops:

Högselius, P., Kaijser, A. and Van der Vleuten, E. (2012), “Europe’s Infrastructure Transition: Economy, War, Nature”, presentation at the 5th Tensions of Europe Conference, Copenhagen, 3-4 October 2012 (invited presentation).

Kaijser, A. (2012), “Under Acid Skies: Negotiating Transboundary Air Pollution in Europe”, presentation at Nordic STS-meeting at KTH, 2-4 May, 2012.

Kaijser, A. (2011), “European infrastructures”, Annual meeting of the Dutch Foundation for History of Technology (SHT), Eindhoven, 13 October 2011 (invited plenary speaker)

Kaijser, A. (2011), “Politics of Pollution in Cold War Europe”, presented at the biannual conference of the European Society for Environmental History, Turku, 28 June-2 July 2011.

Högselius, P. (2011), “The Making of Europe’s Critical Energy Infrastructures”, StandUp Academy, Sigtuna, 30 May (invited plenary lecture).

Högselius, P., Kaijser, A. and Van der Vleuten, E. (2011), “From Nature to Networks: The Infrastructural Transformation of Europe, 1850-2000”, presentation at the Making Europe workshop, Wassenaar, 11-13 May 2011.

Kaijser, A. (2010), “Transnational Infrastructures”, invited lecturer in a lecture series on “Infrastructure and Power” at Darmstadt University, November 30, 2010

Högselius, P., Kaijser, A. and Van der Vleuten, E. (2010), “From Nature to Networks: The Infrastructural Transformation of Europe, 1850-2000“, presentation at the STS seminar, Maastricht University, 19 November.