Birgit Schlyter, Institutionen för orientaliska språk, Stockholms universitet

2010-2015

Digitaliseringen av material ur svenska Centralasiensamlingar efter Sven Hedin och Gunnar Jarring har påbörjats i syfte att för såväl forskarsamfundet som en intresserad allmänhet öka tillgängligheten av samlingarna vad avser sökbarhet och orientering om samlingarnas innehåll för att på så sätt sprida kunskap om ett unikt svenskt arkivmaterial.

Digitaliseringsmaterialet kommer från Hedinsamlingar ägda av Sven Hedins Stiftelse vid Kungl.Vetenskapsakademien och Etnografiska Museet, Stockholm, och från Gunnar Jarrings privata samling av Centralasienpublikationer, som under projekttiden donerades av förra ägaren Kungl. Vitterhetsakademien till Sv. Forskningsinstitutet i Istanbul och fraktades från Stockholm till Istanbul i början av 2012.

Projektet har genomförts i samarbete mellan forskare, tekniska konsulter och assistenter knutna till de organ som äger och förvaltar de båda samlingarna. Fokus har legat på material i de olika samlingarna som berör och kompletterar varandra - reseskildringar, rapporter, fotografier, kartor och teckningar från expeditioner till Östturkestan, Mongoliet, Iran och Tibet under decennierna runt sekelskiftet 1800/1900 och fram till mitten på 1930-talet. Vidare har speciell uppmärksamhet ägnats de unika tryckalster som härrör från den svenska Kashgar-missionens verksamhet i Östturkestan mellan tidigt 1890-tal och 1938.

Projektledare har varit Birgit Schlyter, professor i Centralasienstudier vid Stockholms universitet och under projekttiden direktör för Sv. Forskningsinstitutet i Istanbul. Biträdande projektledare har varit Håkan Wahlquist, fram till pensioneringen våren 2013 Asienintendent vid Etnografiska Museet, Stockholm, och därefter fortsatt föreståndare för Sven Hedins Stiftelse vid Kungliga Vetenskapsakademien.

Deras medarbetare i projektet har varit Ann Olsén Ehrnstén, fotoarkivarie, Johan Fresk, Patrick Hällzon och Azize Güne?, forskningsassistenter till projektledaren, Jonas Lindh, webbdesigner, samt Birgitta Kurultay och Tülin Uygur, bibliotekarie respektive biblioteksassistent.

Oavlönade praktikanter och stipendiater vid Istanbulinstitutet har medverkat i projektet - nämnda Hällzon och Güne?, innan de blev forskningsassistenter, Dina Hongell, masterstudent från Helsingfors universitet, Fedir Androshchuk, fil. dr i arkeologi, Stockholm, och Mehrdad Fallahzadeh, fil, dr i iranistik, Uppsala. Magnus Johansson, digitaliseringskoordinator vid Statens Museer för Världskultur (SMVK), har fungerat som länk mellan projektet och databasen "Carlotta" vid SMVK med avseende på digitaliserat material ur Hedinsamlingarna. Lars Larsson, datatekniker, webbutvecklare och journalist, har skapat och genomfört parallella projekt finansierade av Internetfonden och National Geographic: webbsajten http://svenhedinfoundation.org/ respektive "repeat-photography" i Iran baserat på inom RJ-projektet digitaliserat fotomaterial från Hedins expedition 1906 (http://svenhedin.com/).

Utöver det infrastrukturella stödet från Riksbankens Jubileumsfond har medfinansiering skett genom ett större, ännu ej helt förbrukat, forskningsanslag från Kungl. Vitterhetsakademien och genom bidrag till utrustning, resor, konferenser och arbete med webbutveckling från Sven Hedins och David Hummels Stiftelser vid Kungl. Vetenskapsakademien. Projektledarna har under så gott som hela projekttiden utfört sitt arbete inom ramen för sina tjänster/anställningar vid Stockholms universitet och Sv. Forskningsinstitutet i Istanbul (Birgit Schlyter) samt Etnografiska Museet, senare Kungl. Vetenskapsakademien (Håkan Wahlquist).

PROJEKTETS RESULTAT I SAMMANFATTNING
Hedinsamlingarna vid Etnografiska Museet, Stockholm - december 2014

17.844 högupplösta bildfiler i Tif-format har skapats med skannade fotografier från glasnegativ, nitrat och acetatnegativ, diabilder, skioptikonbilder och positiva kopior av olika format.

42 kartor och panoramor har skannats.

789 bildfiler har överförts till SMVKs databas "Carlotta".

10.782 bildfiler har försetts med ursprungliga metadata.
70 bildfiler har hittills lagts ut via Sven Hedinstiftelsens webbsajt http://svenhedinfoundation.org/.

Ca 200 bildfiler, fotografier, kartor och panoramor har lagts ut på Hedinprojektets hemsida http://svenhedin.com/

Ca 2.000 arkivsidor från Sven Hedins arkiv på Riksarkivet och Etnografiska Museet har skannats.

8.507 böcker, tidskrifter och särtryck har sedan 1990 och kontinuerligt under projektperioden lagts in i en Filemaker databas över Sven Hedins bibliotek. Av dessa har ca 300 lagts till under projektets gång.

3.550 poster har lagts in i en databas över de personer Sven Hedin korresponderat med. Ca 400 av dessa hat tillkommit under projektets gång.

Jarringsamlingen vid Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul - december 2014

En ny databas online har byggts upp från grunden och inrättats med egen domän, www.srii.se/Jarring, och med ingång även från Svenska Forskningsinstitutets i Istanbul webbsajt (under fliken Library).

6.100 boksidor har publicerats på webbsajten www.srii.se/Jarring
ur 85 olika verk och i 8 olika format som Pdf (83), Flip-bok (37), Power Point presentationer (20), Word dokument (24), html-format (27), text-dokument (6), eBok (4) och fotoformat (jpg 15).

Dokumentation och korsreferenser har utarbetats för poster publicerade i den nya databasen.

Ytterligare ca 1.000 sidor är redigerade och preparerade för publicering.

40 böcker (ca 3.500 sidor) har skannats och är under redigering och dokumentation.

100-talet kartor, tabeller m.m. i utvikbara appendix till de digitaliserade verken har skannats och redigerats för att i framtiden kunna läggas upp som en särskild kartavdelning med olika sektioner i den virtuella Jarring-databasen.

Utformningen av en struktur för ovannämnda kartavdelning har påbörjats.

2.150 av samlingens totalt ca 5.000 böcker har förts in i den svenska nationella bibliotekskatalogen Libris.

En katalog över samlingens reseskildringar och relaterad litteratur - ca 350 titlar - har publicerats på webbsajten www.srii.se/Jarring

BEARBETNING AV MATERIAL FRÅN SAMLINGARNA - EN REDOVISNING ÅR FÖR ÅR

2011

Under det första projektåret 2011 medverkade Johan Fresk som halvtidsanställd assistent och Ann Olsén Ehrnstén som konsult i tekniska frågor rörande skanning och förvaring av skört foto- och pappersmaterial. Projektet var institutionellt gränsöverskridande vilket ledde till organisatoriska utmaningar. En central och tidskrävande uppgift var att analysera olika tekniska lösningar för bevarande, skanning och tillgängliggörande av material ur samlingarna. Till en början lades stor vikt vid att koordinera arbetet mellan Stockholms universitet och Etnografiska museet och att utveckla samarbetet med ett internationellt nätverk för digitalisering av arkeologiska fynd från det östra Sidenvägssystemet - International Dunhuang Project (IDP), som leds från British Library i London.

Trots stora ansträngningar visade det sig omöjligt att säkra långsiktigt institutionellt stöd för projektet vid Stockholms universitet, vilket ledde till att Jarringbiblioteket och Jarringsamlingen med Kungl. Vitterhetsakademins stöd flyttades till Istanbul och Svenska Forskningsinstitutet där. Den kamerala hanteringen av hela projektet flyttades samtidigt från Stockholms Universitet till Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul och dess kansli i Stockholm.

Arbetet inom den delen av digitaliseringsprojektet fick därför till en början en något annorlunda karaktär än ursprungligen planerat. Den konkreta skanningen av böcker kunde inte påbörjas utan istället arbetade assistenten med att utveckla och förbättra den befintliga digitala bibliotekskatalogen genom att bland annat sortera, identifiera och katalogisera kinesiska och uiguriska böcker, som tidigare inte funnits i samlingens databas. I arbetsuppgifterna ingick också att sortera och arkivariskt ta hand om samlingens särtryck, de så kallade Kashgar-trycken från den svenska Östturkestan-missionens publikationsverksamhet i början av 1900-talet samt reseskildringar, bland vilka urval skulle göras för senare skanning och digitalisering. Samtidigt pågick korrekturläsning av den nya utgåvan av Gunnar Jarrings Eastern Turki - English Dialect Dictionary, som är under redaktionell bearbetning och sammanställning av projektledaren Birgit Schlyter för framtida publicering och digitalisering. De sista månaderna av 2011 kännetecknades av förberedelse för och nedpackning av Jarringsamlingen för vidare transport till Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul.

I Hedinsamlingarna finns ett omfattande fotomaterial relaterat till Sven Hedins egna expeditioner och resor mellan 1885 och mitten av 1930-talet, antingen tagna av Hedin själv eller inköpta för att illustrera hans böcker. Samlingarna innehåller också stora mängder familjeporträtt och bilder liksom en betydande samling porträtt av prominenta personer, som Sven Hedin kände. Där ingår också de fotografiska samlingarna efter Sven Hedins medarbetare i fält under expeditionen 1927-35. För genomgången av denna komplicerade samling är det av avgörande betydelse att tillgång finns till Sven Hedins stora vetenskapliga bibliotek på Etnografiska Museet. Det stöds också av, och stöder i sin tur, arbetet med det urval ur Jarringsamlingen som görs inom aktuella RJ-projekt.

Inför det planerade digitaliseringsarbetet av Hedins fotosamlingar gjordes först en genomgång för en kronologisk sortering av Hedins fotografier från hans egna expeditioner. De urval och prioriteringar som inleddes för skanning och digitalisering styrdes av efterfrågan på bildmaterial från olika projekt, forskare och en intresserad allmänhet. Hedins fotosamlingar finns i ett antal olika former: de ursprungliga glasnegativen, senare negativ i olika material och format, positiva kopior av varierande ålder, format och kvalitet samt tidiga skioptikonbilder av ofta hög kvalitet. Samtliga varianter av en och samma bild skannades, eftersom de olika versionerna ofta bevarat information till olika del och kvalitet.

För digitalisering av fotografier och annat material ur Hedinsamlingarna införskaffades följande utrustning med väsentlig medfinansiering från Sven Hedins och David Hummels stiftelser vid KVA:
1 MacBook Pro, dator
1 Eizo Color Edge CG222W, bildskärm
1 Epson Expression 10000XL, skanner
8 externa hårddiskar med kapacitet på totalt 12 TB

Arbetet med digitaliseringen sköttes under 2011 av Ann Olsén Ehrnstén, för prioriteringsarbete och systematisering i samarbete med Håkan Wahlquist.

Bild- och föremålsdatabasen "Carlotta" hos Statens Museer för Världskultur, http://www.varldskulturmuseerna.se/forskning-samlingar/sok-i-samlingarna/sok-i-samlingarna/ fanns sedan tidigare tillgänglig för det digitaliserade materialet. Avsikten är att det ska läggas ut där, men bara efter det att det försetts med information, metadata, på svenska och engelska. Detta är ett omfattande arbete, som inleddes under 2011, men som kommer att ta åtskilliga år efter projektets slutförande att fullt ut genomföra. Kvaliteten och och omfattningen av metadata kommer ständigt att växa. Från Carlotta kommer det att bli sökbart via olika portaler och webbsajter, såsom Riksantikvarieämbetets http://www.kringla.nu/kringla/ , den europeiska sökmotorn http://www.europeana.eu/portal/ och hemsidan http://idp.bl.uk/ hos samarbetspartnern International Dunhuang Project. Under 2011 inleddes denna utläggning av materialet, om än i begränsad omfattning.

Hedinsamlingarna, i sin totala omfattning, är många och spridda på olika institutioner (statliga arkiv och museer inom såväl som utom landet) liksom fortfarande i vissa fall hos privata familjer. Det innebär att den delen av digitaliseringsprojektet, till skillnad från den mindre och bättre sammanhållna Jarringsamlingen, kräver mer tid och insatser för lokalisering och inventering av materialet, liksom för dess fortsatt digitalisering. Insikten om detta ledde till att den gamla tanken att skapa en webbsajt för Hedinstiftelsen på nytt togs upp, med avsikten att den skall komma att fungera som en vägvisare och länk till alla identifierade "hedinresurser". Initialt kunde medel anslås ur Stiftelsen David Hummels Donation vid Kungl. Vetenskapsakademien, varpå arbete inleddes med att söka nya externa medel.

I mars 2011 genomfördes en studie- och koordineringsresa till London där International Dunhuang Project vid British Library stod som värd. Deltagande projektmedarbetare från Sverige var Birgit Schlyter, Håkan Wahlquist, Johan Fresk, Ann Olsén Ehrnstén och Magnus Johansson. Avsikten var att studera och lära av deras förfinade digitaliseringsteknik och att diskutera hur digitaliserat material från Sverige ska kunna länkas ut via IDPs hemsida. IDP är en av föregångarna i världen ifråga om att länka samman skingrade samlingar från en rad olika länder för dessas digitalisering och tillgängliggörande. Deras inriktning på centralasiatiska manuskript och arkeologiska samlingar stämmer väl överens med Hedin- och Jarringprojektets inriktning.

I oktober 2011 erbjöds projektet att delta i IDP:s årliga Business Meeting, denna gång i Dunhuang, Kina. Birgit Schlyter och Ann Olsén Ehrnstén reste till mötet och gav en gemensam presentation av digitaliseringsprojektet i Stockholm.


2012

Våren 2012 flyttades Jarringsamlingen till Istanbul och ställdes upp av institutets bibliotekspersonal och masterstudenten Patrick Hällzon, som kommit till institutet som praktikant. En Libris-katalogisering under institutets sigel (sfii) påbörjades under ledning av institutets bibliotekarie och med hjälp av en praktikant med Erasmusstipendium, masterstudenten Dina Hongell från Helsingfors universitet.

Inför firandet av SFII:s 50-årsjubileum den 1 juni 2012 förbereddes en utställning om Gunnar Jarring och hans tid i Kashgar och Yarkand, Östturkestan/Xinjiang 1929-30, för visning tillsammans med den nyuppställda Jarringsamlingen i SFII-kansliets direktörsrum. Under april-maj utarbetade Ann Olsén Ehrnstén och Patrick Hällzon detaljerade utställningsskärmar med text och fotografier. Fotomaterial förmedlades via "dropbox" från Hedinsamlingarna i Stockholm och tryckningen utfördes av en turkisk firma i Istanbul, som också ombesörjde monteringen av skärmmaterialet. Skärmarna fanns uppställda för visning under hela sommaren 2012.

Samtidigt visades på det svenska forskningsinstitutet en utställning och ett bildspel om den i Istanbul baserade fotografen Guillaume Berggren (1835-1920), med fotografier av honom ur Hedinsamlingarna. Även dessa producerades av Ann Olsén Ehrnstén.

Ett informationsblad om Jarringsamlingen, som togs fram till utställningen av projektledaren Schlyter, har sedan funnits tillgängligt för utdelning till besökare i institutsbiblioteket. Bladet lades också ut på institutswebben tillsammans med annan information om Gunnar Jarring och arvet efter honom.

På grund av de ändrade villkoren för lokalisering av Jarringsamlingen rubbades det ursprungliga tidschemat. Projektledningen bestämde därför, efter konsultation med Riksbankens Jubileumsfond, då halva projekttiden sommaren 2012 förlupit, att med bibehållen projektplan låta det planerade 3-årsprojektet löpa över 4 år. Inom projektgruppen diskuterades nya rutiner för konvertering och justering av kataloger, ändringar i dokumentation av material, omprövning av planer för databas och tillgängliggörande online samt alternativ till utrustning, som tidigare kunnat nyttjas även för Jarringsamlingen hos projektkollegerna vid Hedinstiftelsen/Etnografiska Museet.

Digitaliseringsarbetet med Hedinsamlingarna fortgick under 2012 enligt samma arbetsmodell som utvecklats under projektets första år. Urvalet prioriterades till stor del av den efterfrågan som kom utifrån, t ex. av material från Kashgar och andra delar av Xinjiang inför ett planerat utställningsprojekt i Urumchi. Andra satsningar var digitalisering av material från östra delen av Taklamakan-öknen, Sven Hedins fotografering kring Loulan 1900 och 1901, Nils Hörners och Parker Chens fotografering av den 1921 återvända Lop Nor sjön under deras kartering av sjön 1930 samt Folke Bergmans fotografering av den sensationella gravplatsen Xiaohe Mudi 1934. De tre senare var medarbetare till Sven Hedin under hans sista expedition. Detta material prioriterades för att stödja ett forskningsprojekt vid RIHN (Research Institute for Humanity and Nature, Kyoto) rörande landskapsförändringar i östra Taklamakanöknen, och för att på sikt bistå det arkeologiska institutet i Urumqi vid analysen av deras utgrävning av Xiaohe Mudi 2001-2003. Anders Hansers produktion av ett bildspel om Sven Hedin ledde också till att projektet gick igenom fotoarkiv av familjekaraktär.
Ett första antal tusen bilder levererades under året till SMVKs databas "Carlotta" och vid slutet av året fanns omkring 500 bilder tillgängliga via IDPs webbsajt.

Den föremålsmässigt mycket omfattande "Magasinsutställningen", som under året producerades vid Etnografiska Museet, ställde krav på leveranser av bilder, liksom av en digitaliserad version av Hedinexpeditionens film 1927-28. Bilderna hämtades ur Hedins fotoarkiv liksom ur Svenska Missionskyrkans Kashgarsamling.


2013

År 2013 anslöt den tidigare praktikanten Patrick Hällzon som timarvoderad forskningsassistent till digitaliseringsprojektet med arbetsuppgifter i både Stockholm och Istanbul. Då han samtidigt haft uppdrag för Svenska Missionskyrkan (Equmeniakyrkan), har Patrick blivit en initierad kontaktperson mellan digitaliseringsprojektet och Svenska Missionskyrkans arkiv, som också innehåller en rik samling efter den svenska Östturkestan-missionen. Vissa av de nämnda Kashgar-trycken, som finns i SFII:s Jarringsamling och ingår i digitaliseringsprojektet, återfinns också i Svenska Missionskyrkans samlingar och kunde skannas i Stockholm i väntan på bättre tekniska resurser i Istanbul.

Forskningsassistentens första uppgift var att uppdatera en tidigare framtagen katalog över Jarringsamlingens reseskildringar, "A Bibliography of Literature on Travels and Explorers in Asia from the Gunnar Jarring Library at Swedish Research Institute in Istanbul", för presentation på SFII:s webbsajt. Bland annat gjordes sökningar i två stora databaser: https://archive.org/ och Toyu Bunko: http://www.toyo-bunko.or.jp/toyobunko-e/index.php för att lokalisera redan befintliga digitaliseringar av publikationer i Jarringsamlingens bestånd av reseskildringar. I den katalog som lades ut på webben länkas katalogposter till digitala versioner i de fall där sådana återfunnits hos de konsulterade databaserna. Vid urvalet av publikationer inför den egna digitaliseringen uteslöts sådana redan digitaliserade verk. Samma katalog finns numera på den webbsajt som kom att utvecklas under det fortsatta arbetet med att etablera en elektronisk databas med material ur Jarringsamlingen vid SFII http://srii.se/Jarring/Travel/Collection/index.html). Av de ca 350 reseskildringar som finns i Jarringsamlingen är ca en tredjedel tillgänglig online via de två andra konsulterade databaserna. Dessa poster kan nås direkt via beståndskatalogen i Jarring-databasen

Med den utrustning som stod till förfogande på Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul för digitalisering av material ur därvarande Jarringsamling - en Epson A3 flatbäddsskanner - var det lämpligt att börja det egna skanningsarbetet med de redan inventerade och i en sådan skanner lätthanterade Kashgar-trycken. Det arbetet avslutades under året, och redigeringen av de skannade textsidorna påbörjades.

Samtidigt förbereddes digitaliseringen av de 250-300 reseskildringarna och andra publikationer relaterade till dem, vilket skulle komma att kräva en mer avancerad utrustning för specialhantering av dessa verk, som i de flesta fall skulle ha varit mycket ömtåliga i en flatbäddsskanner. Tills vidare skannades verkens omslag och arkiverades i elektroniska filer för framtida kompletteringar.

Samtidigt inleddes arbetet på att utforma strukturen för en webbaserad databas för digitaliserat material från SFII:s Jarringsamling. För det arbetet anlitades datakonsulten Jonas Lindh, som under projekttiden hade bostad i Istanbul och som under återstoden av projekttiden hade ett nära samarbete med projektledaren och hennes assistenter i direkt anslutning till den fysiska Jarringsamlingen.

Digitaliseringsarbetet i Hedinsamlingarna fortgick under 2013 enligt samma arbetsmodell som beskrivits för 2011 och 2012. Prioriteringen följde samma mönster som tidigare även om större vikt lades vid att få vissa utvalda delar av Hedins fotosamlingar totalt genomgångna. Så avklarades t.ex. hela samlingen från Sven Hedins persiska/iranska expedition 1906 av inför användandet av det materialet i en expedition i hans spår för "repeat-photography" finansierad av National Geographic (The Sven Hedin Project http://svenhedin.com/) För detta projekt hade också alla kartor relaterade till Hedins arbete i Persiens öknar 1906 digitaliserats högupplösta.

Under året sammanställdes också den fortlöpande inventeringen av Sven Hedins fotosamlingar; 161 olika arkivdelar lagrade i olika typer av boxar och andra förvaringsmaterial hade då inventerats och innehållen hade klassificerats och försett med information. Detta arbete ledde till att en ny mer detaljerad lista på accessionsnummer kunde upprättas. Fotografierna indelades i 15 nummerserier: 1021-1035 i Etnografiska Museets accessionsserie. De enskilda fotografierna ges sedan individuella löpnummer under dessa, vilka identifierar dem i databasen. Vid slutet av 2013 hade 13.785 bildfiler preparerats.


2014

Projektmedarbetarnas främsta gemensamma uppgift under de arbetsmöten som hölls våren 2014 var att planera för ett större avslutande symposium, där det arbete som bedrivits inom projektet skulle presenteras och relateras till pågående forskning på material från det östra Sidenvägssystemet. Symposiet, som avhölls i oktober, redovisas här nedan tillsammans med offentliga presentationer som gjorts i anslutning till projektet.

Det omfångsrika bildmaterial ur Hedinsamlingarna som digitaliserats under projekttiden bearbetades vidare genom identifiering och dokumentation av bildinnehållet och arkivering enligt det system som framtagits av fotoarkivarien Ann Olsén Ehrnstén i samråd med biträdande projektledaren Håkan Wahlquist.

Inför det avslutande symposiet vid SFII förbereddes ett bildspel och powerpoint-presentationer för exemplifiering av det dittills digitaliserade Hedinmaterialet.

Bland de reseskildringar ur Jarringsamlingen som bearbetats för presentation på webbsajten www.srii.se/Jarring skannades ca100 utvikbara appendix. Dessa består mestadels av kartor, några panoramabilder, tabeller med olika typer av statistik och skisser på verktyg och byggnader. Kartorna dokumenterades i en Excelfil tillsammans med information om vilken bok de tillhör, sidnummer, språk, kartans titel, och det geografiska området som har avbildats. Detta gör det enkelt att söka efter och lokalisera de skannade kartorna. Kartorna ger detaljerade beskrivningar av olika delar av Öst- och Centralasien. Ofta är författarens resrutt inlagd. Namn på städer, byar, sjöar och bergsområden är ofta dokumenterade och i vissa böcker finns det olika kartor som avbildar samma områden enligt olika källor. Ortnamnen i kartor är på ryska, tyska, engelska och franska. Ryska kartnamn har transkriberats och översatts till engelska.

Jarringsamlingens Kashgar-tryck hade utan större problem kunnat behandlas i Istanbulinstitutets flatbäddsskanner och Equmeniakyrkans skanner i Alvik, Stockholm. De flesta av dessa tryck är tunna och lätt utvikbara, varför det går utmärkt att kopiera dem nedtryckta under lock mot ljusskivan. En nackdel var dock att skanningsprocessen var långsam och därför tidsödande. När reseskildringar började skannas, var det inte bara tidsåtgången som störde. Det var också svårare att få goda kopior av tjocka böcker som dessutom i många fall var sköra och krävde stor försiktighet i hanteringen. I det läget beslöt projektledaren att en bokskanner skulle köpas in till projektet. Projektassistenten Patrick Hällzon fick i uppdrag att undersöka marknaden. Den maskin som till slut valdes var en bokskanner med s.k. bokvagga och två kameror tillverkad av en firma i USA, Atiz. Bokvaggan minskar slitaget på de unika och värdefulla böckerna och fotografering möjliggör högre kvalitet. Dessutom skulle det gå betydligt fortare att skanna böcker på detta sätt. Av den ekonomiska analys som gjordes av projektetets tekniske konsult Jonas Lindh skulle kostnaden för Atiz-skannern genom den besparing av arbetstid som skulle bli följden vara täckt efter ca 8000 digitaliserade boksidor.
Installationen av Atiz-skannern var å andra sidan tidskrävande. Nödvändig teknisk support från USA dröjde ofta dagar i streck och medföljande instruktionsbok var mycket knapphändig i sin beskrivning av hur kameror med mera skulle installeras och kalibreras.

Ytterligare en sak som fördröjde arbetet var att datorerna på SRII inte var anpassade till bokskannerns mjukvara och de tunga filer som skapades vid skanning. Efter installationen och ungefär en vecka av problem med skannern och datorerna beslutade projektgruppen att maskinen behövde kopplas ihop med en stationär dator - en dator som skulle användas enbart för bokskannern och dess redigeringsprogram.

Efter dessa "barnsjukdomar" har skanningen av böcker fungerat bra. Skanningen går mestadels snabbt och med gott resultat. Vissa problem kvarstår dock. Då böcker är för tätt bundna kan det t.ex. bli svårt att få med all text i de fall där trycket ligger nära bindningen. Med sådana böcker får man skanna en sida i taget och senare klippa ihop sidorna digitalt. Detta problem har främst uppstått med tjockare Kashgar-tryck men också med vissa äldre reseskildringar. Det enda alternativet skulle ha varit att klippa upp bindningen på sådana böcker, vilket förstås inte är aktuellt med tanke på hur sällsynta många av dessa är.

Redigeringsprocessen är det arbetsmoment inom själva digitaliseringen som tar längst tid - ofta dubbelt så lång tid som att skanna själva boken. Efter genomförd skanning konverteras boksidorna till digitala filer, som sedan redigeras med Atiz' redigeringsprogram. Efter redigering konverteras filerna till PDF-format.

Redigering är nödvändig bland annat för att beskära och ställa sidorna rakt. Hur raka sidorna sedan blir i redigerad form beror sedan på själva boken, dess kvalité, ålder och format. Skanning med bokvaggan garanterar visserligen att sidorna blir relativt raka, men att få resultatet helt rakt är oftast omöjligt. Produktens automatiska redigeringssystem för att ställa sidorna rakt fungerar i detta fall ganska dåligt, och mycket arbetstid har gått åt till att redigera filerna "manuellt".

UTVÄRDERING AV ARBETET OCH DESS RESULTAT

Uppskattningsvis en tredjedel av materialet i Sven Hedins fotosamlingar har hittills digitaliserats och väntar nu på vidare hantering med metadata och slutlig uppordning. Prioritet i detta arbete har givits till de samlingar som är mest efterfrågade och i störst behov av hantering; de som är från Hedins vetenskapliga expeditioner. Vid utgång av år 2014 fanns totalt 17.844 digitala bildfiler, som också innefattar kartor, teckningar och dokument.

Ett system för vidare hantering av bilderna har upprättats med programmet LightRoom, som verktyg. Via en drop-box tjänst kan tre medarbetare i Hedindelen av projektet, Ann Olsén Ehrnstén, Håkan Wahlquist och Lars Larsson kommunicera med varandra och koordinerat arbeta med det digitaliserade materialets metadata.

De omfattande dokumentsamlingarna i Hedinarkiven vid Riksarkivet har också börjat digitaliseras, och antalet filer närmar sig där 2.000. Det arbetet har skötts av projektets biträdande ledare Håkan Wahlquist och utgör ett vitalt stöd till digitaliseringen av fotosamlingen. Metadata till bilderna hämtas inte bara ur böcker utan också ur dagböcker, manuskript och korrespondens.

En lång rad vetenskapliga projekt runt om i världen har kunnat bistås med fotografiskt material som tillgängliggjorts genom digitaliseringsprojektet. Såväl geovetenskaplig som humanvetenskaplig forskning, rörande Centralasien och angränsande områden i Kina och Iran, har kunnat dra nytta av bildmaterial från projektet.

För synliggörandet av Jarringsamlingen, som del av SFII:s bibliotek, registrerades under projekttiden ca 2.150 av samlingens totalt ca 5.000 böcker i den svenska nationella bibliotekskatalogen Libris (beståndsregistrering, dvs. anslutning till redan befintlig Libris-post, och nyregistrering via Voyager av verk som tidigare ej funnits i Libris).

En mindre del av det skannade materialet från Jarringsamlingen har gjorts tillgänglig online. Poster är installerade för samtliga Kashgar-tryck som finns i samlingen, och reseskildringar har börjat läggas ut i blädderbara versioner, där hela verket blir tillgängligt. Besökslänken är http://srii.se/Jarring, där man sedan leds vidare till olika avdelningar och poster. En alternativ ingång är www.srii.org till SFII-biblioteket med tillträde till Jarringsamlingen via Library.

Den dokumentation som görs för de digitaliserade verken ska förhöja forskningsvärdet av respektive poster. Ett exempel på detta är Kashgar-trycket 1907:1 (http://srii.se/Jarring/Kashgar/Prints/1907/1907-1/index.html), där man får veta att den handskrivna svenska redogörelsen för Östturkestans städer och floder finns översatt till franska i en publikation från 1909. Reseskildringarna "Otchet o poezdke v Kashgar ..." (http://srii.se/Jarring/Travel/Books/otchet-traveltok.html) och "Das nie geschaute Land" (http://srii.se/Jarring/Travel/Books/dasniegeschautel.html) - två unika bidrag från SFII:s Jarringsamling - har kompletterats med innehållssammanfattningar på engelska. En skrift med relevans för forskningen om den svenske krigarkungen Karl XII, "Voyage du Chevalier de Bellerive au camp du Roi de Suède à Bender en 1712" av Chevalier de Bellerive, tryckt första gången 1713 och därefter i nyutgåva 1872, presenteras likaså med en sammanfattning av innehållet (http://srii.se/Jarring/Travel/Books/voyageabender.html).

Webbsajten www.srii/se/Jarring har rönt stort intresse internationellt. Efter det att arbetet på att utforma en webbsajt för "The Gunnar Jarring Collection" hade inletts under hösten 2013, började projektmedarbetarna i april 2014 att använda en sandlåda", dvs. en icke aviserad webbsajt, för att testa applikationen. Google och andra sökmotorer hittade snart "sandlådan", som blev sökbar med snabbt ökande trafik som följd. Under 2014 märktes en ökande trend. Vid ett tillfälle 2014 ombads Google Sverige att kommentera Jarringsajten och ge tips till förbättringar. De framhöll att sajtens strikta och logiska trädstruktur med många länkar var mycket bra för deras sökmotorer och referensbibliotek.

Under 2015 har sajten hittills haft i genomsnitt 60 besök om dagen. Över 50 länder har besökt Jarringsajten, däribland Kazakstan, Kina och Kirgizistan.

Webbsajten för Sven Hedins Stiftelse lanserades i februari 2015, varför någon statistik för denna ännu ej tagits fram. Lanseringen skedde i samband med ett evenemang på Etnografiska Museet till minne av att Sven Hedin skulle ha fyllt 150 år den 19 februari.

SAMARBETSKONTAKTER

Intresset och stödet från International Dunhuang Project för det svenska digitaliseringsprojektet har haft stor betydelse under hela anslagsperioden. Kontakter hade inletts redan 2010, då tre IDP-medarbetare från London kom till ett möte i Stockholm, vilket följdes upp året därpå med ovannämnda svenska svarsbesök hos IDP/London och medverkan i det årets IDP Business Meeting i Dunhuang, Kina. IDP-ledningen tillmäter de svenska samlingarna från det östra Sidenvägssystemet stort värde och har länge önskat inleda ett samarbete med svenska parter under mer formaliserade former än vad hittills har varit fallet. Kontakterna intensifierades under det sista projektåret 2014 mellan IDP-chefen Whitfield och digitaliseringsprojektets ledare Schlyter, vilket resulterade i flera möten i Istanbul under 2014 och en överenskommelse om att hålla 2015 års IDP Business Meeting vid SFII/Istanbul.

Svenska missionskyrkans arkiv (Equmeniakyrkan) har varit en mycket givande kontakt. En del av de Kashgar-tryck i Jarringsamlingen som nu syns på SRII:s websajt finns också i deras arkivsamlingar. För att underlätta arbetet i RJ-projektet har de ställt sitt material samt tillhörande skanningsutrustning i Equmeniakyrkans lokaler i Alvik, Stockholm, till projektets förfogande. Jarringsamlingen i Istanbul har dessutom fått i gåva överexemplar av en större mängd Kashgar-tryck från Svenska missionskyrkans arkiv. Dessa tryck har också skannats och digitaliserats.

Under projektarbetet i Istanbul från och med 2012 inledde Birgit Schlyter, projektledaren, kontakter och samarbete med Asian Studies Center vid Turkiets ledande universitet inom humaniora och samhällsvetenskap, Bo?aziçi University (Bosporenuniversitetet). Det samarbetet fortsätter, sedan professor Schlyter erbjudits affiliering till centret under en 3-årsperiod, 2015-2017 (http://www.asia.boun.edu.tr/), med planer på gemensamma utställningar och konferenser om "Sidenvägsresenärer i då- och nutid"

OFFENTLIGA PRESENTATIONER

Digitaliseringsprojektet har varit delaktigt i flera offentliga aktiviteter antingen genom eget inititativ och värdskap eller genom delat värdskap. Projektets deltagare har också varit inbjudna att delta i många konferenser/symposier, vilket givit tillfälle att internationellt presentera material som tillgängliggjorts genom projektet.

Eget värdskap

Istanbul: Sv. Forskningsinstitutet i Istanbul (SFII)

30 september 2013
THE SRII EASTERN TURKEY SEMINAR
Program och värdskap av projektledaren, SFII:s direktör Birgit Schlyter. Seminariedagen föregick en veckolång seminarieresa till den västra ulöparen av Sidenvägen i sydöstra Turkiet med ett 10-tal deltagande forskare. RJ-projektet presenterades i föreläsningen

Birgit Schlyter och Patrick Hällzon:
"Accounts of Silk Road Traveling in the Gunnar Jarring Eurasia Collection at SRII".


11-14 oktober 2014
SILK ROAD SYMPOSIUM: Cultural Treasures from the Silk Road in Swedish Archives

Från programbladet:
Within the framework of an ongoing digitization project between the Swedish Research Institute in Istanbul and the Sven Hedin Foundation, Stockholm, current research on materials from the Eastern Silk Road System kept in Swedish collections will be presented during a symposium at SRII, in the light of international scholarly work in Silk Road history.

Projektmedarbetarna höll följande föreläsningar:

Birgit Schlyter:
"Gunnar Jarring's Last Manuscript: The Extended Eastern Turki-English Dialect Dictionary"

Håkan Wahlquist:
1) "Magnus Bäcklund and his Role in the Early Race for Central Asian Manuscripts"
2) "The Swedish Mongol Mission and its Activities to Disseminate the Bible"
3) "The History of the Hedin Collections of Central Asian Manuscripts"

Patrick Hällzon:
"Missionary and Linguist: A Rediscovered Manuscript on Eastern Turki Grammar by the Swedish Missionary Magnus Bäcklund"

Ann Olsén Ehrnstén
"Future Research on the Hedin Photo Collections"

Övriga bidrag presenterades av forskare från Berlin (Turfan-Forschung), London (International Dunhuang Project) och Istanbul (Asian Studies Center, Bo?aziçi University).


2014 ÅRS JARRINGFÖRELÄSNING
I samband med det avslutande symposiet för den RJ-finansierade digitaliseringsprojektet kunde för första gången SFII:s årliga Jarringföreläsning hållas i Istanbul. Nämnda föreläsning instiftades år 1997 på Gunnar Jarrings 90-årsdag. Som ett led i digitaliseringsgruppens samarbete med International Dunhuang Project inbjöds dess grundare och ledare, Dr Susan Whitfield att, utöver sin medverkan i digitaliseringsprojektets Sidenvägssymposium, hålla 2014 års föreläsning om IDP,det världsomspännande digitaliseringsnätverk som det svenska projektet också är delaktigt i:

"The International Dunhuang Project: Enabling Scholarship on Archaeological Collections from Central Asia through Worldwide Collaboration"

Följande information stod att läsa i föreläsningsaffischen:

Archaeological exploration in Chinese Central Asia in the early part of the twentieth century resulted in extremely rich collections of manuscripts and artefacts being discovered in sand-buried forts, temples and settlements. Examples of languages from the Sino-Tibetan, Semitic and Altaic groups were all found, some of them previously unknown. The finds were subsequently dispersed to institutions worldwide and it is only in the late 20th century that the growth of digitization and the Internet has enabled the collections to be reunited online and placed within their original archaeological context. In this lecture, Dr Whitfield will tell the story of the explorations, the excavated sites and their finds. She will show how international collaboration under the auspices of the International Dunhuang Project (http://idp.bl.uk) has made much more material accessible for scholarship.

Susan Whitfield is curator of the Central Asian manuscripts and Director of the International Dunhuang Project (IDP) at the British Library. Her research focuses on the history, art and archaeology of the Eastern Silk Road using both textual and material sources. She has published numerous articles and books, curated several major exhibitions and travels widely in the region.



Stockholm: Etnografiska Museet

14 februari 2015
I UPPTÄCKARENS FOTSPÅR - SVEN HEDIN IDAG
En öppen dag med föreläsningar organiserad av RJ-projektet i samarbete med Etnografiska Museet, Stockholm, Sven Hedins Stiftelse vid Vetenskapsakademin och National Geographic Society.

Från programbladet:
I veckan skulle Sven Hedin, en av Sveriges mest kända upptäcktsresande, ha fyllt 150 år. Kom och hör spännande presentationer av hur hans över 100 år gamla rön kan vara aktuella idag. Se bilder från då och nu - följ Lars Larsson som 2013 reste samma väg genom Iran som Sven Hedin gjorde 1906. Hör om klimatdebatten kring sekelskiftet 1900. Vilken roll har Hedin i dagens Kina?

Föreläsningar av projektmedarbetarna:

Håkan Wahlquist
"Sven Hedin idag. Exempel på forskning i hans efterföljd"

Lars Larsson
"Iran då och nu - 100 år av förändring i Sven Hedins spår"

Övriga föredrag hölls av forskare från: Zürich (SAGUF EH-CH program, Swiss Academies of Arts and Sciences.), Linköping (Linköpings universitet) och Stockholm (Stockholms universitet).



Inbjudan/Delat värdskap

Kashmir University Institute of Central Asian Studies, Srinagar
21 januari 2011
Håkan Wahlquist:
"Xiaohe Mudi or Ördek's Nekropol - Recent Central Asian archaeology and its implication for the Indo-European question"

Maulana Abul Kalalm Azad Institute of Asian Studies, Kolkata
25 januari 2011
Håkan Wahlquist
"Sven Hedin and the British Raj - Politics and the exploration of Tibet"

Research Institute for Humanity and Nature RIHN, Kyoto
7 mars 2011
Håkan Wahlquist
"The exploration of Central Asia by Sven Hedin between 1895 and 1935. Changing positions of lakes and rivers, the spread of deserts and the localisation of archaeological sites in the Tarim Basin"

Östasiatiska museet, Stockholm The Jarring-lecture 2011
1 oktober 2011
Håkan Wahlquist:
"Möten i Kashgar"

The 2011 International Dunhuang Project Business Meeting, Dunhuang, Kina
10-12 oktober 2011
Birgit Schlyter och Ann Olsén Ehrnstén:
"IDP Sweden: The Hedin and Jarring Collections"

Världskultur Museet, Göteborg och Oriental Ceramic Society, Göteborg
1 december 2011
Håkan Wahlquist
"Xiaohe Mudi - Sven Hedin och den centralasiatiska arkeologin"

Uppsala Universitet: Symposium: Sven Hedin and his Relationship with Germany - An Elective Affinity based on Mutual Sympathies
17 - 18 januari 2012
Håkan Wahlquist
"Sven Hedin's cultural and political orientation - its early formation"

Strindbergsmuséet, Stockholm
10 mars 2012
Håkan Wahlquist
"Hedin, Strindberg och kartografin"

Swedish Research Institute in Istanbul (SRII): Installation av ny direktör för SRII, Prof. Birgit Schlyter
7 februari 2012
Birgit Schlyter
"From Istanbul to Dunhuang: Turkic and Central Asian Studies at the Swedish Research Institute"
I vilket det blev offentliggjort att en Centralasiensamling från framlidne ambassadör Gunnar Jarrings privata bibliotek donerats till SRII av Kungliga Vitterhetsakademien, med nära förestående leverans av densamma till Istanbul.

Kashgar Revisited: Workshop to commemorate the 10th anniversary of the Death of Ambassador Gunnar Jarring, Köpenhamn
10-12 maj 2012.
Birgit Schlyter
"Keynote: The Turkological Legacy of Ambassador Gunnar Jarring"

Archaeology of the Southern Taklamakan: Hedin and Stein's Legacy and New Explorations, London The British Library and SOAS (School of Oriental and African Studies)
8-10 november 2012
Håkan Wahlquist
1. Keynote:"Folke Bergman and the rediscovery of "Ördek's Necropolis"/Xiaohe Mudi"
2. "The archaeological explorations during Sven Hedin's last expedition - the relation to Huang Wenbi"

Vallentuna - offentligt föredrag
31 januari 2013
Håkan Wahlquist
"David Hummels expedition till Min Shan bergen 1930 på gränsen mellan Gansu och Szechuan under den sista Hedinexpeditionen"

Stockholms Universitet - Institutionen för orientaliska språk
5 februari 2013
Håkan Wahlquist
"För-opposition" på Jan Romgards avhandling om Sino-Swedish scientific co-operation in the geosciences 1900-1935"

Medelhavsmuseet, Stockholm
6 februari 2013
Håkan Wahlquist
1. De arkeologiska utgrävningrna av Xiaohe Mudi
2. De svenska missionärerna i Kashgar

Etnografiska Museet, Stockholm för "Europa Nostra
21 februari 2013
Håkan Wahlquist
"The Roerich family, their contacts with Sven Hedin and their role in establishing the Buddhist temple in St. Petersburg"

Svenska Orientsällskapet, Stockholm
21 februari 2013
Patrick Hällzon
"På resa till östturkestanska helgongravar".

World Civilizations, Hong Kong City University of Hong Kong
10 april 2013
Birgit Schlyter
"Central Asian Civilization: Central Asia in Historical and Geo-Cultural Perspective"
Dubbelföreläsning i en serie med filmade campusföreläsningar våren 2013

Russian Geographical Society, Saint Petersburg; the International Kozlov Symposium
14 oktober 2013.
Håkan Wahlquist:
"Gaining access to the Field - Sven Hedin and Central Asia"

Huang Wenbi Institute, Xinjiang Normal University, Urumqi: Huang Wenbi Symposium, 21 oktober 2013
Håkan Wahlquist:
"Sven Hedin and Huang Wenbi - a complicated relationship"

Politics and Diplomacy Talks, Izmir, Gediz University, Dept. of International Relations.
4 november 2013
Birgit Schlyter
"Post-Soviet Central Asia in a New Eurasia Discourse"

Stockholms Universitet - Department of Oriental Studies
2 december 2013.
Håkan Wahlquist:
"Sven Hedin, Huang Wenbi and the archaeology conducted during the last Sven Hedin Expedition"

Workshop on Critical Area/Regional Studies, Malmö Malmö högskola, IMER (International Migration and Ethnic Relations).
6 december 2013
Birgit Schlyter
Keynote "Is Central Asia a Region in any Non-Geographic Sense?"

Centralasiatisk Selskab, Köpenhamn
28 november 2013
Patrick Hällzon och docent Fredrik Fällman, Göteborgs universitet
"Images and Stories - The Swedish mission in Eastern Turkestan (1892-1938)"

Svenska Orientsällskapet, Stockholm
19 februari 2014
Patrick Hällzon
"Med Kameran i hand: bilder och betraktelser från Svenska Missionsförbundets arbete i Östturkestan (1892-1938)"

Swedish Research Institute in Istanbul (SRII) SRII, serie av öppna föreläsningar, "Research activities at the SRII"
10 juni 2014
Birgit Schlyter
"National Languages in a globalizing World" (med focus på turkspråk, däribland uzbekiska och uighuriska)

"Senioruniversitetet", Sundsvall
9 oktober 2014
Håkan Wahlquist:
"David Hummels expedition 1930 till tewo-tibetnaerna i Mina Shan bergen"



PUBLIKATIONER

Som framgår av bifogad publikationslista, har 12 artiklar och bokkapitel på svenska, engelska eller turkiska publicerats av projektledarna och medarbetare i projektet. Därutöver finns en antologi om turkfolklig historieskrivning pubicerad 2014 och en konferensbok till minne av Gunnar Jarring färdig för utgivning 2015 eller 2016. En essäsamling på svenska publiceras under 2015. Genom två helsidesartiklar rikligt försedda med foton och kartor i en av de större turkiska dagstidningarna har svenska Östturkestan-samlingar blivit uppmärksammade även i Turkiet.

Som en del i digitaliseringsarbetet har centralasiatiska manuskript ur Hedinsamlingarna vid Etnografiska Museet digitaliserats för utgivning. En volym har givits ut om en serie gammal-turskiska/fornuighuriska manuskript (Sh?gaito, Masahiro 2014).

Två kortare referat av symposier och fältstudier lämnas för publicering i maj 2015. Två större bokprojekt har ingått i projektarbetet och färdigställs för publicering inom de närmaste två åren. (se nedan).



ÅTERUPPTÄCKTA FYND

Projektet har gett flera exempel på värdet av omfattande inventeringar av samlingar. Under arbetets gång har material återfunnits som varit förkommet genom bristfällig dokumentation eller felaktig placering, i vissa fall kanske till och med varit bortglömt. En del sådant material har lett till nya forskningsarbeten bland projektdeltagarna. Genom sitt parallella arbete i Missionskyrkans arkiv blev Patrick Hällzon delaktig i återupptäckten av en anteckningsbok med utkast till en uighurisk grammatik av missionären Magnus Bäcklund. Efter en skriftlig överenskommelse mellan ansvariga inom Missionskyrkan och RJ-projektets ledare, Birgit Schlyter, har grammatiken ställts till förfogande för ett nytt framtida projektarbete (se nedan).

Under projektets gång har ytterligare manuskript och fragment kunnat identifieras för utgivning. Arbetet har också lett till att Erik Norins omfattande fotosamlingar från Östturkestan och norra Tibet kunnat överlämnas från Riksarkivet till Hedinsamlingarna. Erik Norin var geolog vid den sista Hedinexpeditionen. Sonderingar har gjorts för ett liknande överförande av familjen Hedin/Wetterlinds fotosamling och arkiv, och arbete har inletts för att vid Etnografiska Museet ordna upp Gunnar Jarrings fotosamling, för framtida digitalisering.


FRAMTIDSVISIONER OCH UPPFÖLJNING

Efter fyra års projektarbete, där mycken tid gick åt till att inventera, skaffa lämplig utrustning skapa nya rutiner och mallar för webbpresentationer, är förutsättningarna nu särskilt goda för ett fortsatt, snabbare digitaliseringsarbete av de internationellt välrenommerade och omfångsrika svenska Centralasiensamlingarna.

Vissa medel står fortfarande till projektledarnas förfogande, och avsikten är att i en eller annan form och hastighet fortsätta digitaliseringsarbetet.

Digitalisering av fotosamlingar och annat material ur Hedinsamlingarna på Etnografiska Museet och Riksarkivet fortsätter i regi av Sven Hedins Stiftelse under ledning av Håkan Wahlquist. Ny finansiering i nya forskningskonstellationer söks under 2015 för detta. I ett projekt med Yonghegong-templet i Peking genomförs sedan hösten 2014 ett digitaliseringsprojekt av det s.k. Lessing-Waymanska arkivet, som faktiskt är ett Hedin-arkiv. Det återbördades till Etnografiska museet för några år sedan och innehåller ett stor mängd dokument och fotografier.

Ett projekt finansierat av en fond från National Geographic Society genomfördes under 2013, för att i Sven Hedins fotspår genom Persien/Iran (1906 ) exakt återfotografera landskap, bebyggelse och byggnationer då fotograferade av Sven Hedin. Resultat från projektet presenteras på http://svenhedin.com/. Under sommaren 2015 kommer nästa etapp i projektet att genomföras med anslag från samma källa: en återfotografering, "repeat-photography", av Mustagh Ata (7.546 m.) och dess glaciärer och en återfotografering Östra Pamir och Wakhankorridoren med dess kirghisiska befolkning. Båda dessa projekt bygger på fotografiskt material och kartor ur Hedins egen produktion, från 1906 och 1894-95, som digitaliserats inom det nu redovisade projektet.

Digitalisering av publikationer och annat material ur Jarringsamlingen vid Svenska Forskningsinsitutet i Istanbul fortsätter inom ramen för projektet "Sidenvägsstudier till Gunnar Jarrings minne", med en heltidsanställd professor från Stockholms universitet, 2015-2017, den tidigare projektledaren för infrastrukturprojektet IN-0539, Birgit Schlyter. Två forskningsassistenter, Patrick Hällzon och Azize Güne?, som båda arbetat i nämnda RJ-projekt, kommer tills vidare att anlitas för vardera 400 assistenttimmar med arvodering ur anslag från Kungliga Vitterhetsakademien.

Vid sidan av fortsatt digitalisering och dokumentation har projektet vetenskaplig/forskningsmässig förankring i två internationella nätverk som initierades av prof. Schlyter under den tid hon var direktör för SFII: Det RJ-finansierade nordiska nätverket för studier i "Migration, Identity, Communication and Security in Turkey and Eurasia" (MICS; www.srii.se/mics) och ett nätverk upprättat inom ramen för SFII:s forskarkollegium, det ovannämnda "Eastern Turkey Seminar" (ETS).

Nya publikationer om och i anslutning till det avslutade projektet kommer inom de närmaste två åren. Två referat av fjolårets Sidenvägssymposium respektive en stipendieresa till uighuriska helgongravar kommer under hösten i nästa utgåva av SFII:s årsskrift. Två stora bokprojekt kommer att avslutas inom ramen för projektet "Sidenvägsstudier till Gunnar Jarrings minne", där professor Birgit Schlyter arbetar med redigering, publicering och digitalisering av manuskriptet till en uighurisk dialektordbok, An Eastern Turki - English Dialect Dictionary, kompilerad av Gunnar Jarring, och fil. mag. Patrick Hällzon förbereder digitalisering och faksimilutgivning av manuskriptet till en östturkisk grammatik av missionären Magnus Bäcklund med arbetstiteln Missionary and Linguist: A Rediscovered Manuscript on Eastern Turki Grammar by the Swedish Missionary Magnus Bäcklund.

En utgåva av Hedinsamlingarnas återstående fornuighuriska manuskript är under slutredigering och ska förhoppningsvis tryckas under 2015. Den har involverat en grupp av turkologer vid Turfan-Forschung i Berlin. Utgåvan kommer ut som nummer 57 i "Report"-serien från Hedins sista expedition 1927-35.

Publikationer

BIRGIT SCHLYTER

”Kulturskatter förevigas i virtuell värld”, i Svenska Dagbladet, Under strecket, 5 December, 2011. [om fynd från östra Sidenvägssystemet och internationellt samarbete för digitalisering av dessa, med omnämnande av aktuella RJ-projekt]

”Från Istanbul till Dunhuang”, i Dragomanen 14 (2012) [om verksamheten vid Sv. Forskningsinstitutet i Istanbul, bl.a. arbetet med Jarringsamlingen inom ramen för aktuella RJ-projekt].

”Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul – en mötesplats i Eurasiens mitt”, i Lundén, Thomas (red.), Sverige utanför – svensk makt och dess spår i utlandet. Ymer: Svenska sällskapet för antropologi och geografi, årg. 135 (2015), ss. 177–200 [ med ett avnitt om ”Ett Gunnar Jarringbibliotek med sikte på Eurasien”].

Utsiktsplats Istabul: Berättelser från turkfolens värld, Stockholm: Atlantis 2015 [med kapitlet ”Tillbaka till ett svunnet Östturkestan”, om Jarrings sista lexikon-manus samt Jarringsamlingens Kashgartryck och reseskildrinar, vilka alla ingår i digitaliseringsprojektet].

(redaktörskap) Historiography and Nation-Building among Turkic Populations, Papers 5, Swedish Research Institute in Istanbul, Stockholm 2014.
   
”From the Private Library of Gunnar Jarring and His New Eastern Turki
Dictionary”, i Kashgar Revisited (nedan).

(redaktörskap tillsammans med Ildiko Bellér-Hann och Jun Sugawara:) Kashgar Revisited: Uyghur Studies in Memory of Gunnar Jarring, Leiden: Brill (forthcoming).

HÅKAN WAHLQUIST

”Xiaohe Mudi eller Ördeks nekropol  -  En arkeologisk fyndplats i Taklamakanöknen och
 dess svenska förhistoria” i: Kinarapport Nr 1/2011: 6-14

Wang, Xiao-Ming, Xie Guang-Pu, Li Qiang, Zhije J. Tseng, Gary T. Takeuchi, Wang Ban-
Yue, Mikael Fortelius, Asta Rosenström-Fortelius, William R. Downs, Zang Chun-Fu and,
Wang, Yang: “Early Explorations of Qaidam Basin (Tibetan Plateau) by Birger Bohlin –
Reconciling Classic Vertebrate Fossil Localities with Modern Biostratigraphy”*
in: Vertebrata PalAsiatica Vol.49:3 (07/2011): 285-310
Chinese abstract: *Chinese abstract: Bulin zai Qinghai Chaida pendi de zaoji gongzuo jilu – jingdian jizhui
dongwy huashi didian yu xiandai dicing kuanjia de jieyi.

“Sven Hedin och den IX Panchen Lama  - tre möten, tre fotograferingar och deras historiska kontext”, i  Kinarapport 2014:3,  ss.12-17.

PATRICK HÄLLZON

Journey, Place and Pilgrims: Situating Contested Religious Practice among the Contemporary Muslim Uyghur of Central Asia with the Mazar as a Point of Reference. Unpublished M.A. Thesis. Department of Oriental Languages, South and Central Asian Studies. Stockholm University, 2012.

”Med kameran i hand: betraktelser från Svenska Missionsförbundets arbete i Östturkestan”,  i Kinarapport, nr 2, 2014, ss. 4–13.

”Mazar Pilgrimage in the Footsteps of Swedish Missionaries in Eastern Turkestan ” , i Sugawara, Jun (ed.), Studies on Islamic Sacred Sites in Central Eurasia, Tokyo University of Foreign Studies Press. Fuchu (in press).

MASAHIRO SHOGAITO
 
“The Uighur Abhidarmakośabhāșya preserved at the Museum of Ethnography in Stockholm. Turcologica 99 Harrassowitz Verlag Wiesbaden 2014

TÜLIN UYGUR

İsveçli Gezginler Türk Dillerinin ve Orta Asya Türklerinin İzinde [Svenska resenärer i turkspråkens och de centralasiatiska turkfolkens spår], i Aydınlık, 3 juni 2014.

Uygurların Tarihi ve Kültürel Mirasi İsveç’te [Uighurernas historia och kulturarv finns i Sverige], ], i Aydınlık, 10 juni 2014.