Karin Borevi, Statsvetenskap, Södertörns högskola

2010-2016

Från mångkulturalism till assimilation? Svensk integrationspolitik i europeisk belysning

Det övergripande syftet med detta projekt har varit att studera den integrationspolitiska trend som kunnat märkas runt om i Europa sedan millennieskiftet och som i forskningslitteraturen går under beteckningen "civic integration". Projektets syften var (1) att komparativt analysera och positions-bestämma svensk integrationspolitik under perioden från millennieskiftet fram till i dag, en period som i Europa generellt karakteriserats som "en reträtt från mångkulturalism"; (2) att analysera hur den svenska positionen ska förklaras samt (3) att utifrån relevant politisk teori utföra en normativ analys av den integrationspolitiska trenden.

Ett uttalat syfte var att kontrastera den svenska utvecklingen på det integrationspolitiska området framför allt med Storbritannien och Nederländerna, motiverat med att dessa tre länder i tidigare forskning tydligast sägs representera en mångkulturell politik i Europa. Under projektets gång har syftet emellertid kommit att utvidgas också till att göra kontrasterande jämförelser med Sveriges skandinaviska grannländer, motiverat med att de tre länderna har en snarlik välfärdsstat.

Projektets tre viktigaste resultat och ett resonemang om dessa

I det följande kommenteras kort resultat i förhållande till vart och ett av de tre huvudsyftena.

(1) Positionsbestämning av svensk integrationspolitik

Projektet bidrar till en mer välunderbyggd och nyanserad bild av den svenska integrationspolitiken och formulerar insikter också beträffande den integrationspolitiska trenden i stort. Ett resultat är att civic integration snarare handlar om ett paradigmskifte från rättigheter till skyldigheter än om en reträtt från mångkulturalism. Distinktionen blir tydlig i Sverige, där det skett en tydlig reträtt i Sverige från en mångkulturell (minoritetsinriktad) politik, medan en rättighetsbaserad integrationspolitik, baserad i föreställningar om den svenska välfärdsstaten, har förblivit anmärkningsvärt stabil över tid. Det kan tilläggas att positions-bestämningen av svensk policy med stor sannolikhet kommer behöva justeras efter den politiska händelseutvecklingen i samband med 2015 års flyktingkris (som inkluderas i några kommande projekt-publikationer)

(2) Analysera av hur svenska undantaget kan förklaras

Projektet har pekat på partipolitisk dynamik som en viktig faktor för att förstå varför Sverige i centrala avseenden avviker från den europeiska utvecklingen. Vidare har projektet visat hur ett perspektiv av ickedeterministiskt stigberoende kan bidra till att förstå varför Sverige avviker. Analysen har bland annat visat att inkluderingsprincipens ursprung kan spåras tillbaka till fackets inflytande över efterkrigstidens uppgörelser om arbetskraftsinvandring och hur man med genom resonemang om tidsföljd, jämförelser med andra länder och kontrafaktiska resonemang kan förstå 1975 års politik och den fortsatta utvecklingen i ett perspektiv av stigberoende.

(3) Normativ analys av pågående integrationspolitisk trend

I en kommande publikation (Borevi och Helldahl, forthcoming) utvärderas civic integration i ett normativt perspektiv, där vi som måttstock använder oss av ett analysramverk som bygger på "konstitutionell patriotism" som är en normativ teori om föreställningar kring gemenskap, tillhörighet och solidaritet i ett demokratiskt samhälle, där denna gemenskap inte grundar sig på gemensam kultur eller etnisk bakgrund, utan på en gemensam uppslutning kring demokratins grundläggande principer. Att detta begrepp används som utgångspunkt för en normativa analys motiveras med att konstitutionell patriotism och näraliggande idéer under senare år nått en bred uppslutning bland beslutsfattare på såväl nationell nivå som EU-nivå, åtminstone i retoriskt hänseende. Artikeln visar att aktuella policyförändringar svårligen lever upp till beslutsfattarnas normativa åtaganden.

Nya forskningsfrågor som har genererats genom projektet

Projektet har genererat många nya forskningsfrågor som framför allt kretsar kring vilka utmaningar och möjligheter (politiska, identititesmässiga, ekonomiska) som dagens migration innebär för de skandinaviska välfärdsstaterna, och vilken roll tidigare institutioner och erfarenheter spelar. En konkret fråga som blivit central under projektets gång rör kopplingen mellan integrationskrav och migrationskontroll då det gäller anhöriginvandring.

Projektets internationella förankring

Projektet har skapat en plattform för internationell forskning på flera sätt, bl.a. följande:
(1) Jag har presenterat papers vid olika internationella konferenser, anordnade bl.a. av IMISCOE i Amsterdam 2012; ECPG i Barcelona 2013; EUI i Florence 2014; CIFAR i Montreal 2014; CES i Paris 2015.
(2) Jag var ordförande för arbetsgruppen "The Civic Turn in European Immigrant Integration Policies" vid ECPRs Joint Sessions of Workshops i Warszaw, 29 mars-2 april 2015. Jag är huvudansvarig för sessionen "The Civic Turn in Immigration and Citizenship Policies in Nordic Welfare States" vid CES konferens i Philadelphia (Pennsylvania, USA), 14-16 april 2016 http://councilforeuropeanstudies.org/files/Conferences/2016_Program_Preview.pdf
(3) Jag har medverkat i fyra internationella bokvolymer med framstående forskare inom fältet (Borevi 2012; 2013a; 2013b; 2016a).

Forskningsinformativa insatser utanför vetenskapssamhället

Jag har kontinuerligt informerat om min forskning genom mediemedverkan; föredrag och olika expertuppdrag. Här kan nämnas radiomediemedverkan hösten 2015 P1s program God morgon Världen och Vetenskapsradions programserie Vi och Dom (http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/620762?programid=412); medverkan som konsult vid Riksrevisionens granskning av integrationspolitiken (2012 och 2015); medverkan på offentligt seminarium om svenskt medborgarskap, anordnat av Delmi hösten 2015 (http://www.delmi.se/publikationer-seminarier#!/nyheter/seminarier/medborgarskap)

Projektets två viktigaste publikationer samt ett resonemang om dessa

Det teoretiska syftet i Borevi (2014) är att testa Christian Joppkes hypotes att senare tidens integrationspolitiska konvergens inneburit att det blivit analytiskt överspelat att ta fasta på olika länders "nationella modeller" i integrationspolitiken. Artikeln visar att Sverige i några viktiga avseenden avviker från den europeiska trenden, genom att inte formulera integrationskrav som villkorar invandrades åtnjutande av rättigheter med att de uppnått en viss grad av integration. Artikeln hävdar att det svenska fallet inte ger stöd åt Joppkes tes. Den i europeisk jämförelse avvikande svenska politiken ska i stället tolkas som ett uttryck för att man följer en stigberoende svensk policy-logik enligt vilken integration uppfattas innebära att samhällsmedborgare ska ha så jämlik tillgång till vissa fundamentala rättigheter som möjligt. Artikeln bygger på en generell europeisk jämförelse, och använder Danmark som en mer specifik jämförelsepunkt,

I Borevi (2016) handlar om hur vi ska förstå att Danmark och Sverige - två länder med stora inbördes likheter - har kommit fram till så diametralt olika integrationspolitiska positioner. Det argument som jag utvecklar här är att de båda länderna präglas av olika dominerande föreställningar om vad som skapar sammanhållning och upprätthåller välfärdssamhället, och att dessa föreställningar kommer till uttryck i den politiska diskursen. Enligt den danska föreställningen krävs ett ganska stort mått av social sammanhållning och kulturell homogenitet hos medborgarna för att de demokratiska institutionerna ska fungera, den utgår från ett samhällscentrerat perspektiv (samhörigheten tros komma underifrån). Den svenska föreställningen är den omvända - här utgår man från ett stats-centrerat perspektiv (uppifrån och ned) i den meningen att välfärdsstaten och de demokratiska institutionerna är de som skapar sammanhållning och integration bland medborgarna. De skilda föreställningarna kommer till uttryck i ländernas olika integrationspolitiska tillnärmningar, med långtgående integrationskrav i Danmark och i flera avseenden avsaknad av integrationskrav i Sverige.

Projektets publiceringsstrategi

En huvudstrategi har varit att publicera artiklar open access i enlighet med RJs projektkrav.

En artikel (Borevi 2014) publicerades OA i tidskriften Identities och var under 2014 en av de tre mest nedladdade artiklarna i denna tidskrift.

Tillsammans med Per Mouritsen och Kristian Jensen har jag vidare fått en ansökan beviljad om att vara gästredaktör för ett temanummer i tidskriften Comparative Migration Studies en Springer Open Journal http://www.comparativemigrationstudies.com/ med rubriken "The Civic Turn in Immigration and Citizenship Policies in the Nordic Welfare States". Inom ramen för detta temanummer kommer jag publicera två samförfattade artiklar (Borevi, Jensen, Mouritsen 2016; Borevi, Cochran Bech, Mouritsen 2016) som baseras på forskning från projektet.

Jag har även fått en artikel (Borevi 2015) publicerad i CritCom Reviews and Critical Commentary Online publication of the Council for European Studies (CES) i ett "special feature" med rubriken "Framing Migration: Rhetoric and Reality" http://councilforeuropeanstudies.org/critcom/CritCom

Två artiklar som fortfarande är under bearbetning kommer vidare, när de färdigställts, att publiceras OA (Borevi & Bengtsson; Borevi & Helldahl).

Vid sidan om de ovan nämnda publiceringarna har projektet resulterat i en rad publiceringar som inte kunnat göras tillgängliga OA, men som har varit centrala för att uppfylla projektets syfte på andra sätt.

Publikationer

Borevi, Karin, Kristian Jensen, Per Mouritsen (2016 forthcoming) “The Civic Turn in Immigration and Citizenship Policies in the Nordic Welfare States”, Comparative Migration Studies

Borevi, Karin, Emily Cochran Bech, Per Mouritsen (2016 forthcoming) “Family migration in the Scandinavian welfare states: Comparing Denmark, Norway and Sweden”, Comparative Migration Studies

Borevi, Karin (2016a, forthcoming) “Diversity and Solidarity in Denmark and Sweden” in Keith Banting and Will Kymlicka The Strains of Commitment: The Political Sources of Solidarity in Diverse Societies, Oxford: Oxford University Press.

Borevi, Karin (2016b, forthcoming) ”Integration” in Ludvig Beckman and Ulf Mörkenstam (eds.) Politisk teori. Malmö: Liber.

Borevi, Karin (2015a) “Sweden and the Civic Turn in Immigrant Integration Policies”, publishes as part of special feature "Framing Migration: Rhetoric and Reality in Europe." CritCom Reviews and Critical Commentary Online publication of the Council for European Studies (CES) http://councilforeuropeanstudies.org/critcom/

Bengtsson, Bo & Karin Borevi (2015) ”Mångfaldens vägskäl. Integrationspolitikens stigberoende”. Mångfaldens dilemman. Medborgarskap integrationspolitik. Malmö: Gleerups Förlag, pp. 17–40.

Borevi, Karin (2015b) Family migration policies and politics: Understanding the Swedish exception. Journal of Family Issues. 36:11, 1490–1508. DOI: 10.1177/0192513X14558297

Thapar-Björkert, Suruchi & Karin Borevi (2014) “Gender and the ‘integrationist turn’: Comparative perspectives on marriage migration in the UK and Sweden”. Tijdschrift voor Genderstudies, 17(2): 149–165.

Borevi, Karin (2014) Multiculturalism and welfare state integration: Swedish model path dependency, Identities: Global Studies in Culture and Power, 21:6, 708-723, DOI: 10.1080/1070289X.2013.868351

Borevi, Karin (2013a) ”Understanding multiculturalism in Sweden” i Peter Kivisto and Östen Wahlbeck (eds.): Debating Multiculturalism in the Nordic Welfare States. Basingstoke & New York, NY: Palgrave Macmillan, pp. 140–169.

Borevi, Karin (2013b) ”The Political Dynamics of Multiculturalism in Sweden” i Raymond Taras (eds.) Challenging Multiculturalism: European Models of Diversity. Edinburgh: Edinburgh University Press, s. 138–160.

Borevi, Karin (2012) ”Sweden: the Flagship of Multiculturalism” i Grete Brochmann och Anniken Hagelund,  Immigration Policy and the Scandinavian Welfare State 1945–2010. Basingstoke: Palgrave Macmillan, s. 25–96.

Borevi, Karin (2011) ”From Multiculturalism to Assimilation? Swedish Integration Policy from a European Perspective”, Statsvetenskaplig tidskrift 113(1), s. 47–56.

Work in progress

Borevi, Karin och Bo Bengtsson (forthcoming) Comparative process tracing in immigrant integration policies, unpublished working paper

Borevi, Karin och Per Helldahl (forthcoming) Constitutional Patriotism or Renewed Nationalism? Evaluating the ’Civic Turn’ in European Immigrant Integration Policies, unpublished working paper.