2010-2016

Peter Esaiasson, Göteborgs universitet, Statsvetenskap

Projektet Goda förlorare i demokratin handlar om hur medborgarna reagerar på ovälkomna auktoritativt bindande beslut. Även den mest demokratiska statsmakt fattar bindande beslut som är ovälkomna bland stora medborgargrupper. Demokratins stabilitet är beroende av att dessa förlorare accepterar besluten och fortsätter att vara lojala mot systemet. Erfarenhetsmässigt vet vi att etablerade demokratier klarar den här balansgången (annars skulle de inte vara etablerade). Men kunskapen om hur det går till är mindre utvecklad. Det är helt enkelt så att det demokratiska förlorandets dynamik är underutforskad.

För att undersöka förlorarnas reaktioner har jag undersökt tre typer av förlorarsituationer där den offentliga makten intervenerar i människors liv på ett ovälkommet sätt: politiska val (motståndarsidan får regeringsmakten); policybeslut (den politiska majoriteten bestämmer att, exempelvis, invadera Irak, införa trängselskatt, lägga ned en skola och/eller att liberalisera flyktingpolitiken); samt myndighetsbeslut (exempelvis att prioritera inom sjukvården och att neka en bygglovsansökan). Jag har också undersökt förlorarnas reaktioner i situationer där den offentliga makten inte är ansvarig för den ovälkomna interventionen i människors liv: när det händer privata saker som gör människor mindre nöjda med sina liv (exempelvis att en nära personlig relation tar slut eller att en semester blir misslyckad).

En grundläggande demokratisk idé är att människor bör vara goda förlorare som accepterar ovälkomna beslut om de föregås av en rättvis procedur. Därför har jag i projektet analyserat människors uppfattningar om rättvisan i de beslutsprocedurer som föregår besluten samt den faktiska (objektiva) karaktären på beslutsprocedurerna.

Med dessa utgångspunkter har jag i var och en av förlorarsituationerna undersökt tre saker:

1) Människors reaktioner i form av viljan att vara lojala mot staten genom att frivilligt betala skatt och följa lagar och förordningar.
2) Människors uppfattning om hur rättvis beslutsproceduren har varit och i vilken utsträckning denna rättviseuppfattning påverkar lojaliteten mot staten.
3) I vilken utsträckning människors reaktioner på beslutet beror på egenskaper hos beslutsproceduren respektive på missnöje med utfallet av beslutsproceduren (det vill säga att man förlorar).

Tre viktigaste resultaten

1) Människor tenderar att reagera negativt på ovälkomna beslut i betydelsen att man blir mindre villig att vara lojal mot staten. Undantaget från regeln är de politiska valen, där människor oftast accepterar att den andra sidan vinner regeringsmakten utan att därför bli mindre lojala (den vinnande sidan blir ofta mer lojala efter att valet).

2) Människor motiverar ofta sin negativa reaktion med att hänvisa till orättvisor i beslutsproceduren (proceduruppfattningarna har stor betydelse för reaktionen).

3) Dock har i allmänhet de faktiska beslutsprocedurerna en liten betydelse för reaktionerna (förlorarna hade reagerat ungefär lika negativt om beslutet föregåtts av en annan beslutsprocedur, om beslutet exempelvis fattats genom en folkomröstning istället för genom en omröstning bland valda representanter). Det som får demokratier att fungera så väl som de gör är framför allt att människors liv fungerar förhållandevis väl, det vill säga att medborgarna oftare vinner än förlorar.

Analyserna är baserade på en rad metoder. Huvudstrategin för att svara på fråga 1och 2 om människors reaktioner på förluster och på deras proceduruppfattningar är att utnyttja paneldata där urval av medborgare intervjuas både före och efter en intervention i deras liv. Fråga 3 om betydelsen av faktiska beslutsprocedurer analyseras framför allt med hjälp av surveyexperiment. Materialet för fråga 1 och 2 är hämtat från både svenska och internationella undersökningar, medan experimenten som ligger till grund för svaren på fråga 3 gäller svenska förhållanden.

Nya forskningsfrågor
Även om projektet har strävat efter bredast möjliga empiriska förankring behöver resultaten prövas för fler sakfrågor i fler kontexter, fler operationaliseringar och fler metoder. Det behövs också kompletterande teoretiska utgångspunkter som exempelvis deliberativ demokratiteori. Ett konkret exempel gäller policybeslut av valda representanter, där vi behöver veta mer om hur människor reagerar på olika typer av beslutsmotiveringar. Att bli bättre på att motivera ovälkomna beslut är ett sätt att utveckla den representativa demokratin på dess egna villkor snarare än på villkoren som är förknippad med direkt demokrati.

Projektets internationella förankring
Den internationella förankringen har säkerställts på flera sätt: materialet för flera av studierna är hämtade från internationella källor som t ex André Blais projekt "Making Electoral Democracy Work" som tillhandahållit originaldata beträffande politiska val, och Leonie Huddy och Stanley Feldmans panelstudie av den amerikanska opinionen kring invasionen av Irak från 2002-2003 som jag fått tillgång till via personliga kontakter.

Projektets avrapportering har framför allt siktat på internationell publicering där de stora amerikanska konferenserna är den givna första stationen. Slutligen utnyttjar jag mitt internationella nätverk som läsare av de olika publikationerna. Och artikeln om reaktionen på policybeslut som publicerats i den högt rankade tidskriften Comparative Political Studies har kommit till i ett samarbete med den internationellt ledande responsivitetsforskaren Chris Wlezien wid University of Texas, Austin.

Forskningsinformativa insatser
Projektet har uppmärksammats medialt i olika sammanhang. Senast publicerade RJ:s nyhetsbrev en artikel http://www.rj.se/Forskningsnyheter/2015/avslag-pa-bygglovet-minskar-viljan-att-betala-skatt/ som ledde till ett inslag i Studio Ett den 10 juli 2015 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=6209286 och en artikel i Dagens Nyheter den 12 augusti 2015 http://web.retriever-info.com.ezproxy.ub.gu.se/services/archive/displayDocument?documentId=05091520150812f115559bd08a95d070493b033e66271d&serviceId=2

Projektets två viktigaste publikationer
Den samförfattade artikeln Responsiveness Beyond Policy Satisfaction - Does It Matter to Citizens? i den högt rankade tidskriften Comparative Political Studies handlar om hur människor reagerar på ovälkomna policybeslut. Den bygger på ett surveyexperiment och en fallstudie av en skolnedläggning i en välmående förort till Göteborg kallad "Suburbia". I experimentet får respondenterna ta ställning till ett beskrivet policybeslut om en liberalisering av flyktingpolitiken där politikerna agerar mer eller mindre responsivt (proceduriellt korrekt) i betydelsen att de lyssnar, förklarar och anpassar sig till majoritetsuppfattningen bland medborgarna. I fallstudien av skolnedläggningen följs en grupp av protesterande föräldrar före och efter beslutet genom en särskilt designad webbsurvey.

Det likaledes samförfattade artikelmanuskriptet Reconsidering the Role of Procedures for Decision-Acceptance (på revise and resubmit från den europeiska topptidskriften British Journal of Political Science) handlar om relationen mellan upplevd och faktisk beslutsprocedur. På basis av ett mycket stort antal surveyexperiment och fältexperiment argumenterar vi för att "outcome favorability" (att få det utfall man vill ha) är mycket viktigare för acceptansen av policybeslut än vad den faktiska beslutsproceduren är. Resultatet utmanar den etablerade föreställningen inom den framgångsrika teorin om "Procedural fairness".

Jag vill också nämna bokmanuskriptet som är under arbete "Good losers in democracy - A study of citizens". Manuskriptet kommer inom kort att skickas till några av ledande universitetsförlagen för bedömning.

Projektets publiceringsstrategi
Jag har strävat mot att olika delstudier ska publiceras i välrenommerade internationella tidskrifter och att knyta samman delprojekten till en samlad bok på ett internationellt universitetsförlag. Vad gäller tidskrifterna är artikeln i Comparative Political Studies open access. Övriga artiklar är allmänt tillgängliga genom att (nästan) färdiga versioner har publicerats som working papers i fritt tillgängliga serier eller som fritt tillgängliga konferenspapper. Artikeln Reconsidering the Role of Procedures for Decision-Acceptance kommer även den att publiceras som open access när (och om) den accepteras för publicering efter revision i British Journal of Political Science.

Publikationer

Responsiveness Beyond Policy Satisfaction – Does It Matter to Citizens? Comparative Political Studies Published online January 27, 2016, doi: 10.1177/0010414015626445 (tillsammans med Mikael Persson och Mikael Gilljam) http://dx.doi.org/10.1177/0010414015626445

Political Support in the Wake of Policy Controversies. Kapitel i Carolien van Ham, Jacques Thomassen, Kees Aarts, Rudy Andeweg (eds.) Myth and Reality of the Legitimacy Crisis. Explaining trends and cross-national differences in established democracies, Oxford University Press (kommande) Tidigare versioner presenterade på The 2014 Annual Meeting of the Midwest Political Science, Chicago, Ill, April 3-6. (tillsammans med Mikael Gilljam och Mikael Persson).

Reconsidering the Role of Procedures for Decision-Acceptance, revise and resubmit för British Journal of Political Science, tidigare presenterad på bland annat  The 2013 Annual Meeting of the Midwest Political Science Association, Chicago, Ill, April 11-14 (tillsammans med Mikael Persson, Mikael Gilljam och Torun Lindholm), se t ex http://swepub.kb.se/bib/swepub:oai:services.scigloo.org:178176

Attitudinal Political Support and Behavioral Compliance – Do They Move Together? (under bedömning i peer reviewad tidskrift), ingår i Quality of Government Working Papers 2014:01, tidigare presenterad på The 2014 Annual Meeting of the American Political Science Association Meeting, Washington D.C. August 28-31 (tillsammans med Mattias Ottervik), se t ex http://www.qog.pol.gu.se/digitalAssets/1469/1469178_2014_01_essaiasson_ottervik.pdf

Subjective Well-Being and Quality of Government – Why Happy Citizens Are Good for Democracy. Presenterad på The American Political Science Association Annual Meeting, San Franscisco, September 3-6 och ingår i World Value Survey Working Paper Series, Stellenbosch University, no 7 samt under förbedelse för tidskriftspublicering (tillsammans med Andrej Kokkonen och Stefan Dahlberg). Se t ex: http://sun025.sun.ac.za/portal/page/portal/Arts/Departments/political_science/docs/07%20Subjective%20well-being%20and%20quality%20of%20democracy.pdf
 

Bokmanuskript under arbete: Good losers in democracy – A study of citizens
Table of Contents:  THE FRAMEWORK: Introduction; Chapter 1. Political Loss: A Challenging Experience; Chapter 2. What Does It Mean To be A Good Loser in Democracy? Chapter 3. The Causal Model; Chapter 4. Data and Measurements. CITIZENS’ REACTION TO POLITICAL LOSS: Chapter 5. Losing an Election; Chapter 6. Receiving Unfavorable Policy Decisions; Chapter 7. Losing against Government Authorities. WHY CITIZENS REACT THE WAY THEY DO: Chapter 8. How People Motivate Their Reaction to Loss – Perceived (Un)Fairness of Decision-Making Procedures; Chapter 9. How Actual Decision-Making Procedures Affect Citizens’ Reactions to Loss;  Chapter 10. Demanding Democrats: How Citizens React to Unhappy Events in Everyday Life. WHAT WE HAVE LEARNED:  Chapter 11. Turning Demanding Democrats into Good Losers