Grammatikens kroppsliga komponent
Grammatik brukar analyseras som ett fristående system. Mitt projekt utgör ett bidrag till en integrerad syn på kommunikation där grammatik och kroppsrörelser hänger ihop. Det bygger på videoinspelat material av danslektioner på tre språk - engelska, svenska och estniska - och ämnar beskriva koordinationen mellan tal, gester och annat kroppsligt beteende på mikronivå. Ett syfte är att förstå hur rörelser kan uppfylla grammatiska roller i satser, till exempel i När killarna gör (paus) så får de tjejer att göra (paus) eftersom de följer.
Enligt grammatikor är denna mening ogrammatisk trots att deltagarna på danslektionen där meningen yttrades inte hade några problem att förstå den. De tolkade orden tillsammans med lärarens rörelser under pauserna. I kommunikation som förs ansikte mot ansikte spelar kroppen ofta en viktig roll, till den grad att kroppsrörelser kan inta rollen som satsled. En mer komplett beskrivning av grammatik borde innefatta även dessa mönster. I varje språk finns det dessutom utpekande uttryck (här, denna, så här) som inte alltid är begripliga utan kroppsrörelser. Genom att analytiskt koppla ihop grammatik och kroppsligt beteende kan man visa vilka olika sidor av handlingar som är relevanta för kommunikation i en given situation.
Leelo Keevallik, Linköpings universitet
2010-2014
Det huvudsakliga syftet med projektet har varit att analysera grammatik som en aspekt av människors handlande. Jag har tittat på hur kroppen och språket används tillsammans och omväxlande i realtid för att skapa mening och för att förståelse ska uppnås mellan deltagare. Därmed har jag tagit en tydlig teoretisk ställning för den nygamla idén att språket hör ihop med sin kontext och att grammatiken svårligen kan skiljas från sin användning för specifika syften. Mer konkret har jag visat hur talare av estniska, svenska, engelska och finska varvar grammatik med kroppsliga demonstrationer på ett sätt som knappast skulle kallas "korrekt" i grammatikböcker men som är begripligt i varje enskild kontext. Jag har argumenterat för att dessa grammatiskt-kroppsliga beteenden följer tydliga mönster och därmed även kan beskrivas på liknande sätt som traditionella språkregler.
Mitt material har i stor utsträckning bestått av inspelade danslektioner där jag fokuserat på lärarnas användning av kropp, grammatik och rösteffekter. De sistnämnda används för att härma musik eller illustrera hur dansaren borde känna i kroppen när han eller hon utför en viss rörelse. Betydelsen av rösteffekter som "dobi do do ba dah" kan enbart uppfattas i kontexten av utlärning av ett visst danssteg. Rösteffekternas ljudlängd, tempo och karaktär förmedlar olika betydelser för dansarna på lektionen, uaaa betyder en mjukare och längre rörelse än za ki da. Jag har visat hur dessa ackompanjerande ljud kan utgöra syntaktiska led i satsen samt utvecklas till fullbordade ord under danslektionens gång genom att kopplingen mellan form och funktion konventionaliseras; man börjar prata om "the zuppum" (på en engelskspråkig lektion) eller "a dut" (på en tvåspråkig svensk-engelsk lektion). Därmed har jag kunnat observera uppkomsten av ord i realtid.
Det viktigaste teoretiska bidraget i projektet är re-konceptualiseringen av grammatik som en temporal företeelse. Grammatik är ett verktyg för projektion samt dess fullbordande genom grammatiska eller kroppsliga medel. Upptäckten av möjligheten att komplettera grammatiska samtalsenheter med rörelser har lett till en förnyad definition av turkonstruktionsenhet - ett centralt koncept i interaktionell lingvistik - som hittills enbart tillåtit rent språkliga element. Projektets resultat har i viss mån även problematiserat talturens utformning och slutpunkt, vilket har långtgående konsekvenser för hur vi beskriver grundläggande samtalsmekanismer, en samhällelig grundpelare. Om man även kan avsluta en tur med en kroppsrörelse så måste andra deltagares möjlighet att ta nästa tur organiseras på ett annorlunda sätt än hittills antagits. Vid sidan av danslektioner där kroppsrörelser i sig ligger i fokus har jag i den här diskussionen använt mig av ett videoinspelat arbetsplatsmöte där samtalet spelar en viktigare roll. Likväl använder man illustrativa rörelser och ljud för att skapa mening. Genom näranalys av kroppsrörelser har jag kunnat visa hur grammatik är tidsmässigt bunden till kroppen, samt hur interaktionella företeelser som traditionellt betraktats som sekventiella ibland är synkrona.
De två viktigaste publikationerna samt publikationsstrategier
Alla åtta artiklar inom projektet är skrivna på engelska, publicerade i internationella tidskrifter på välrenommerade förlag. Artikeln "The interdependence of bodily demonstrations and clausal syntax" (Research on Language and Social Interaction 46) presenterar en systematisk översikt över syntaktiska mönster som möjliggör en kroppslig demonstration mitt under en pågående sats. Jag visade hur meningsskapande i högsta grad görs genom koordination av kroppsrörelser och grammatik samt argumenterade för att resulterande grammatiskt-kroppsliga mönster borde få en rättvis plats bland andra välbeskrivna regelbundenheter i grammatikböcker.
En annan central artikel som redan har resulterat i nya samarbetsförslag är "Having a ball: Immaterial objects in dance instruction" som publicerades i samlingsvolymen Interacting with Objects: Language, Materiality, and Social Activity (John Benjamins). I den använde jag den interaktionsanalytiska metoden för att lyfta fram en multimodal praktik där kroppsliga aktiviteter kan användas metaforiskt. I fokusexemplet förklarar danslärare förningsteknik mellan förare och följare i pardansen genom att jämföra detta med att kasta boll, en kroppslig aktivitet som kan antas vara allmänt bekant. Analysen är ett exempel på hur nya interaktionella företeelser kan blottläggas när man inte abstraherar språket från den specifika aktivitetskontexten, rummet och kroppen. I artikeln vidgas bland annat gränser för vad som kan betecknas som en metafor, ursprungligen ett litterärt fenomen.
Resterande artiklar belyser på olika sätt temporala regelbundenheter i användandet av grammatik och kropp, dels i handlingssekvenser (som i språkliga direktiv - kroppslig följning), dels inom specifika strukturer (som i kontrastiva konstruktioner) och dels när det gäller referens (som i användandet av det deiktiska ordet 'här' för att peka ut en kroppsrörelse mitt under pågående dansen). Den internationella förankringen av dessa verk bevittnas av publikationsställen och samarbetspartners i volymerna. De återfinns inte enbart i de Nordiska länderna utan även bland annat i Tyskland, Schweiz, USA och Australien. Dessutom vill jag lyfta fram samarbetet med Mathias Broth vid Linköpings universitet där jag valde att placera mitt projekt. Broth befinner sig i forskningsfältet etnometodologi och vi har tillsammans tittat på sekvenser av verbala direktiv och kroppsliga svar under danslektioner. Genom detta arbete har jag utvidgat min vetenskapliga och metodologiska bredd och kommit i kontakt med ytterligare nya internationella forskarkretsar.
I enlighet med RJ:s riktlinjer har jag siktat på open access-publicering. Den förstnämnda artikeln i tidskriften Research on Language and Social Interaction är fritt tillgänglig. Open access för den har inhandlats med projektmedel. Resterande tre tidskriftsartiklar är parallellpublicerade på universitetsbibliotekets hemsida och därmed också allmänt tillgängliga i en slutgiltig version. Projektmedel räckte inte till för mer än ett open access-tillstånd. Trots de mindre gynnsamma access-villkoren för bokkapitel valde jag att inte avstå från publicering när chansen gavs. Inom humaniora har samlingsvolymer länge varit framgångsrika när det gäller att presentera ett konsoliderat forskningsfält. Samarbete kring volymer är ofta omfattande med livliga diskussioner på särskilt anordnade seminarier och genomtänkta kollegiala granskningsmodeller. Särskilt som yngre forskare är det helt enkelt inte rimligt att utestänga sig från dessa viktiga moment, inte minst för att de möjliggör nätverksskapande. bidrar med granskningserfarenheter och skapar framtida samarbetsmöjligheter. På sistone har dessutom konferenspaneler som presenterar pågående bokprojekt blivit ett kraftfullt verktyg för att få genomslag på stora internationella konferenser. Att verka kollegialt genom en noga bearbetad volym är därmed ett vedertaget sätt att flytta fram forskningsfronten. Böckerna Interaction and Mobility och Interacting with Objects är tydliga exempel på detta. Alla berörda volymer kommer dessutom att ha en bred spridning genom sina förlag och mycket sannolikt bli delvis tillgängliga på Google Books.
Nya forskningsfrågor
Projektet har genererat ett flertal nya forskningsfrågor, dels gällande olika typer av betydelseskapande såsom genom språkligt-kroppsliga metaforiska processer, dels rörande språkets natur som ett temporalt fenomen. Grammatiken har åtminstone under det senaste seklet primärt studerats i form av ett hierarkiskt system som talarna tillämpar för att konstruera korrekta meningar. Faktumet att dessa meningar bit-för-bit yttras i realtid har uppmärksammats mest som ett produktionsrelaterat problem eller som en resurs för att i efterskott adressera potentiella oenigheter som ens yttrande kan ha framkallat. I min fortsatta forskning skulle jag vilja gå ner djupare i satsens inre struktur och möjligen även på ordbildningsnivån för att utforska huruvida den temporala ordningen där kan visas vara interaktionellt motiverad. För att driva denna fråga har jag tillsammans med kollegan Jan Lindström vid Helsingfors Universitet nyligen anordnat en första panel om ordföljd och social handling på konferensen Nordisco i Jyväskylä. Vi vill veta om skillnader i satsordföljden, en väletablerad språktypologisk parameter, kan korreleras med handlingar som talaren utför i samtal.
Publikationer
1. L. Keevallik (accepted): Linking performances: The temporality of contrastive grammar. In Linking in Grammar and Action, E. Couper-Kuhlen, R. Laury (Eds.). Helsinki: Finnish Literary Society.
2. L. Keevallik 2015: Coordinating the temporalities of talk and dance. In: Temporality in Interaction, A. Deppermann & S. Günthner (Eds.). Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins. Pp. 309–336.
3. L. Keevallik 2014: Having a ball: Immaterial objects in dance instruction. In: Interacting with Objects: Language, Materiality, and Social Activity, M. Nevile, P. Haddington, T. Heinemann & M. Rauniomaa (Eds.). Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins. Pp. 245–264.
4. M. Broth, L. Keevallik 2014: Getting ready to move as a couple: Accomplishing mobile formations in a dance class. Space and Culture 17(2). Pp. 107–121.
5. L. Keevallik 2014: Turn organization and bodily-vocal demonstrations. Journal of Pragmatics 65. Pp. 103–120.
6. L. Keevallik 2013: The interdependence of bodily demonstrations and clausal syntax. Research on Language and Social Interaction 46(1). Pp. 1–21.
7. L. Keevallik 2013: Here in time and space: Decomposing movement in dance instruction. In: Interaction and Mobility: Language and the Body in Motion, P. Haddington, L. Mondada & M. Nevile (Eds.). Berlin/Boston: De Gruyter. Pp. 345–370.
8. L. Keevallik 2012: Compromising progressivity: ‘No’-prefacing in Estonian. Pragmatics 22(1). Pp. 119–146.
Konferensföredrag
1. L. Keevallik: The temporality of grammar and its coordination with the body. Grammar and Context: New Approaches to the Uralic Languages 4, Tartu University, 05–07.06.13 (Plenary)
2. M. Broth & L. Keevallik: Getting ready to move as a couple: Accomplishing mobile formations in a dance class. Nordisco – The Nordic Interdisciplinary Conference on Discourse and Interaction, Linköping University, 21–23.11.12
3. L. Keevallik: Manipulating invisible objects in dance instruction. Objects in Interaction, Helsinki, 4–6.05.12
4. L. Keevallik: Quoting the body: The case of dance instruction. Quoting now and then, Augsburg University, 19–21.04.12
5. L. Keevallik: Osynliga föremål [Invisible objects]. OFTI – Områdesforskning för tal och interaktion 29, Mälardalens Högskola, Eskilstuna, 15–16.09.11
6. L. Keevallik: Syntax for embodied demonstrations. IPrA – 12th International Pragmatics Conference, University of Manchester, 3–8.07.11
7. L. Keevallik: Formats of challenge. Social Action Formats, Oulu, 17–19.05.11
8. L. Keevallik: No meaning without context: negative particle in action. I-mean@uwe2: Context and Meaning, University of the West of England, Bristol, 13–15.04.11
9. L. Keevallik: Immobility technology: online dance classes. Interactional Mobilities, Linköping University, 7–9.04.11
Panel organization
1. Local achievement of units in interaction, with Xiaoting Li. IPrA – 13th International Pragmatics Conference, New Delhi, 9–13.09.13
2. Emerging units in embodied interaction. IPrA – 12th International Pragmatics Conference, University of Manchester, 3–8.07.11
http://www.liu.se/ikk/medarbetare/leelo-keevallik?l=sv