Solveig Jülich, Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet

2010-2015

Projektets övergripande syfte har varit att undersöka interaktionen mellan det medicinska området och mediesystemet under en period präglad av välfärdsstatens expansion. Mera specifikt har avsikten varit att studera skärmbildsundersökningen av Sveriges befolkning i ljuset av medieutvecklingen. Tidigare historisk forskning har framför allt intresserat sig för hur medicinska massundersökningar kan förstås i termer av ett biopolitiskt projekt genom att reglera befolkningens sätt att leva. I detta projekt har i stället "samproduktionen" av medicin och medier stått i centrum. Genomförandet har skett i form av empiriska delstudier som byggt på ett brett urval material bestående av såväl textbaserade som visuella och audiovisuella källor. Teoretiskt har syftet varit att diskutera och problematisera föreställningen om medialiseringen av medicinen som ett senmodernt fenomen. En målsättning som blivit mer framträdande under projektets gång har varit att reflektera över hur medicinhistorisk forskning kring kontroversiella fenomen kommuniceras, används och tillskrivs relevans i aktuella samhällsdebatter och mediala sammanhang.

PROJEKTETS TRE VIKTIGASTE RESULTAT

1. De empiriska delstudierna visar att skärmbildsundersökningen representerade en samproduktion av medicin och medier i flera avseenden. För det första inbegrep den en rad tekniska utbyten. Den viktigaste innovationen var att småbildskameran som pressfotograferna hade börjat använda under 1930-talet införlivades i den radiografiska utrustningen, vilket möjliggjorde masscirkulationen av röntgenbilder i samhället. För det andra medförde de kampanjer som bedrevs i anslutning till skärmbildsundersökningen att personliga och organisatoriska länkar etablerades mellan medicin och medier. Exempelvis inledde medicinalstyrelsens skärmbildscentral och de olika landstingens centralkommittéer ett samarbete med den lokala pressen, något som bidrog till att pressrapporteringen förmedlade en övervägande positiv bild av massundersökningarna. För det tredje gav skärmbildsundersökningens sammanflätande av medicinska och mediala visualiseringar upphov till skapandet av såväl experter som publiker och patienter. Den bitvis komplicerade granskningen av miniatyrbilderna tränade läkare att bli specialiserade betraktare vilka förvärvade sin professionella identitet genom den nya visualiseringstekniken. Dessa experter ansågs följaktligen se bilderna på ett annat sätt än allmänheten och de (potentiella) patienter som behövde fostras för att förstå hur skillnaden mellan friska och sjuka lungor avtecknade sig i röntgenljuset.

2. Metodologiskt har projektet resulterat i nya insikter om tillvägagångssätt för att undersöka folkhälsokampanjer. Tidigare medicinhistorisk forskning har i hög grad handlat om att studera den roll som läkare och medicinska experter vid statliga myndigheter och organisationer har spelat i sådana kampanjer. Följaktligen har det material som framför allt utnyttjats ofta haft en koppling till dessa institutionella sammanhang. Projektet har med hjälp av perspektiv och verktyg hämtade från det kulturhistoriska medieforskningsfältet analyserat nya typer av källmaterial, däribland affischer, bildreportage och filmer samt svaren på en frågelista som togs fram i samarbete med Nordiska museet, för att även kunna belysa frågor kring de publiker som skärmbildsundersökningens propaganda riktade sig till. Särskilt fruktbart har varit Michael Warners begrepp om "föreställda publiker" som gjort det möjligt att visa hur skärmbildsundersökningens medierepresentationer skapade fiktionen av en "allmänhet", men även att enskilda personer kunde känna sig delaktiga som allmänhet i specifika situationer. Det närliggande begreppet "audiencing" har också varit produktivt för att utveckla den mer övergripande diskussionen om hur medicinhistoriska publiker kan studeras både i ett historiskt och samtida perspektiv.

3. Teoretiskt har projektets korsning av medicinhistoria och mediehistoria genererat en ny ansats för att rama in och förstå historiska fenomen som skärmbildsundersökningen. Detta har framför allt åstadkommits genom att föra samman och diskutera två perspektiv som brukar kallas mediearkeologi respektive medialiseringsteori. Mediearkeologiska undersökningar kan å ena sidan bidra till att teoretiskt utmana tendensen att behandla medicin och medier som mer eller mindre deskriptiva termer, och att studera deras skiftande betydelser över tid och rum. Medialiseringsteori å andra sidan erbjuder en möjlighet att försöka teckna mer generella tendenser inom området. Utmaningen är att kunna greppa det långa tidsperspektivet utan att göra avkall på komplexiteten i analysen av förhållandet mellan medicin och medier eller att hamna i en förenklad förståelse av historisk förändring.

NYA FORSKNINGSFRÅGOR SOM HAR GENERERATS GENOM PROJEKTET

Projektet har studerat ett folkhälsoprojekt som genomfördes i Sverige från tiden kring andra världskriget till 1970. Denna period är intressant inte minst eftersom frågor om exempelvis relationen mellan läkare och journalister, information och underhållning, öppenhet och sekretess, då börjades resas och diskuteras med stort engagemang. Det vore värdefullt att undersöka hur dessa relationer och problem har hanterats i ett längre historiskt perspektiv från 1900-talet och framåt för att belysa både kontinuitet och förändring. En annan frågeställning som projektet har genererat är hur svenska folkhälsoprojekt har relaterat till det internationella sammanhanget. Exempelvis tycks medicinalstyrelsens strategi att utnyttja lokala aktörer och småskaliga resurser i mediekampanjerna ha haft sin motsvarighet i Storbritannien medan USA snarare förlitade sig på centralt organiserade krafter för att producera mer spektakulära kampanjer. Hur kan likheter och skillnader mellan olika länder förklaras historiskt? Dessa nya problemområden rymmer även teoretiska och metodologiska frågor kring förhållandet mellan medicin och medier som skulle vara intressanta att utveckla i ljuset av vunna insikter i projektet.

PROJEKTETS INTERNATIONELLA FÖRANKRING

Projektet har bidragit till ett internationellt forskningsområde som studerar interaktionen mellan medicin och medier i ett historiskt perspektiv. Konkret har detta inneburit att jag har presenterat och diskuterat projektet på internationella seminarier och konferenser. Viktiga medicinhistoriska kontakter etablerades vid den internationella konferensen "History of Medicine in Practice" som med stöd av RJ hölls i Uppsala 2014 och där jag var en av arrangörerna. Vidare har projektets internationella förankring säkerställts genom att jag har sökt publicering för redovisningen av projektets resultat på internationella förlag.

NYA FORSKNINGSSAMARBETEN OCH ANDRA SPIN-OFF-EFFEKTER SOM HAR GENERERATS GENOM PROJEKTET

Jag har i samarbete med Nordiska museet gjort en frågelista om "Skärmbildsundersökningen i Sverige ca 1940-1970" (Nm 241). Frågelistan genererade omkring 50 svar, främst från kvinnor, födda mellan 1918 och 1971, och bosatta i alla delar av landet. Vidare har jag tagit initiativ till och leder tillsammans med Annika Berg (Stockholms universitet) sedan 2011 Medicinhistoriskt nätverk (tidigare Medicinhistoriskt seminarium) - ett nationellt nätverk för forskare, doktorander och personer verksamma inom musei- och kulturområdet som arbetar med eller är intresserade av forskning med medicinhistorisk inriktning. Vi har arrangerat seminarier 1-2 gånger per termin och koordinerar nätverkets epostlista och gruppsida på Facebook. Därutöver har projektet stimulerat till att utveckla "Medicinens historia och kultur", en idéhistorisk kurs på avancerad nivå vid Stockholms universitet med deltagande även av doktorander från olika lärosäten, som jag ansvarade för våren 2012.

FORSKNINGSINFORMATIVA INSATSER UTANFÖR VETENSKAPSSAMHÄLLET

Mina uppdrag som extern ledamot i forskningsråd inom ABM-sektorn har inbegripit forskningsinformativa insatser: Kungl. bibliotekets forskningsråd (2009-2012), Nordiska museets forskningsråd (2013-), samt Tekniska museets forskningsråd (2014-). Jag har även varit ordförande i juryn för Lars Salvius-föreningen, 2012-2014. Vidare har jag presenterat min forskning i olika populärvetenskapliga sammanhang (se publikationsförteckningen).

PROJEKTETS TVÅ VIKTIGASTE PUBLIKATIONER

Projektets viktigaste publikationer utgörs av "In the Light of Media: Mass X-Ray Screenings for Tuberculosis in Sweden, c. 1940-1970" och "Transdisciplinära varianter och strategier: Mediehistoria möter medicinhistoria". Den förra publikationen är en artikel som skickats in till en ledande internationell tidskrift och för närvarande är under granskning. Uppsatsen utgör ett innovativt bidrag till den omfattande forskningen om 1900-talets folkhälsoprojekt genom att kasta nytt ljus över hur medicin och medier samverkade i massundersökningar med skärmbildsteknik i Sverige. Den andra publikationen är ett kapitel i en mediehistorisk antologi och sammanfattar teoretiska insikter vunna genom att belysa och diskutera aktuella mediehistoriska fält och ansatser, med särskild fokus på hur dessa kan bidra till att utveckla historiska studier av medicin och medier som ett transdisciplinärt specialområde.

PROJEKTETS PUBLICERINGSSTRATEGI

Till en början var planen att redovisa projektets resultat i form av en monografi på svenska. I takt med att arbetet utvecklades och viktiga delar av resultaten publicerades i två antologier på svenska framstod det dock som väsentligare att söka utgivning av artiklar på internationella förlag. Internationell publicering är en tidskrävande process och det går därför inte att säga exakt när publikationerna kommer att utges men sannolikt under 2016.

Projektets vetenskapliga publikationer finns fritt tillgängliga på internet. Beträffande den artikel som för närvarande är under granskning för publicering i en internationell tidskrift kommer den, givet att manus accepteras, att parallellpubliceras i DiVA vid Uppsala universitet.

Publikationer

PEER REVIEW-GRANSKADE ARTIKLAR, BOKKAPITEL, REDAKTÖRSKAP FÖR ANTOLOGIER

Jülich, Solveig, Lotten Gustafsson Reinius & Ylva Habel, red., Bussen är budskapet: Perspektiv på mobilitet, materialitet och modernitet, Stockholm: Kungliga biblioteket, 2013. Läs här: http://mediehistorisktarkiv.se/bocker/bussen-ar-budskapet-perspektiv-pa-mobilitet-materialitet-och-modernitet/

Jülich, Solveig, “Bussar och bildtrafik: Den ambulerande skärmbildsundersökningen i Sverige”, Bussen är budskapet: Perspektiv på mobilitet, materialitet och modernitet, red. Lotten Gustafsson Reinius, Ylva Habel & Solveig Jülich, Stockholm: Kungliga biblioteket, 2013. Läs här: http://mediehistorisktarkiv.se/bocker/bussen-ar-budskapet-perspektiv-pa-mobilitet-materialitet-och-modernitet/

Jülich, Solveig, Lotten Gustafsson Reinius & Ylva Habel, “Att tänka med bussar: Några hållplatser”, Bussen är budskapet: Perspektiv på mobilitet, materialitet och modernitet, red. Gustafsson Reinius, Habel & Jülich, Stockholm: Kungliga biblioteket, 2013. Läs här: http://mediehistorisktarkiv.se/bocker/bussen-ar-budskapet-perspektiv-pa-mobilitet-materialitet-och-modernitet/

Jülich, Solveig, “Transdisciplinära varianter och strategier: Mediehistoria möter medicinhistoria”, Återkopplingar, red. Marie Cronqvist, Patrik Lundell & Pelle Snickars, Lund: Mediehistoria, Lunds universitet, 2014. Läs här: http://mediehistorisktarkiv.se/bocker/aterkopplingar/

Jülich, Solveig, “In the Light of Media: Mass X-Ray Screenings for Tuberculosis in Sweden, c. 1940–1970”, currently under review for publication in an international journal.

Jülich, Solveig & Sven Widmalm, ed., History of Medicine and Its Audiences, edited volume that will be published by an international publisher in 2016.

Jülich, Solveig & Sven Widmalm, “History of Medicine and Its Audiences: An Introduction”, ed. Jülich & Widmalm, History of Medicine and Its Audiences, edited volume that will be published by an international publisher in 2016.

PEER REVIEW-GRANSKADE KONFERENSBIDRAG

Jülich, Solveig, “I mediernas ljus: Skärmbildsundersökningen i Sverige 1940–1970”, paper presenterat vid den internationella konferensen The History of Technology and Science Days 2013, Umeå University, Umeå den 20-22 mars 2013.

Jülich, Solveig, “Mediehistoria och medialiseringsteori: Ett historiskt möte”, keynote-föreläsning vid konferensen ”Kulturhistorisk medieforskning III: Nordiska perspektiv”, Lunds universitet, Lund den 23–24 april 2013.

Jülich, Solveig, “In the Light of Media: Mass X-Ray Screenings for Tuberculosis in Sweden 1940–1970”, paper presenterat vid 24th International Congress of History of Science, Technology and Medicine, The University of Manchester, Manchester 22–27 juli 2013.

Jülich, Solveig, “Den affischerade folkhälsan”, sessionsintroduktion, Svenska historikermötet, Stockholms universitet, Stockholm den 8–10 maj 2014.

Jülich, Solveig, “Att fånga befolkningens uppmärksamhet: Tuberkulosfrågan och kampanjer för skärmbildsundersökningen kring 1900-talets mitt”, paper på sessionen “Den affischerade folkhälsan”, Svenska historikermötet, Stockholms universitet, Stockholm den 8–10 maj 2014.

BOKRECENSIONER

Jülich, Solveig, recension av Inger Huldt, Daniel Normark & Bengt Norrving, Från läkarskola till medicinskt universitet: Karolinska institutets ledning 1953–2012, Stockholm: Karolinska institutet University Press, 2013, Lychnos: Årsbok för idé- och lärdomshistoria, 2013.

Jülich, Solveig, recension av Ludmilla Jordanova, The look of the past: Visual and material evidence in historical practice, Cambridge: Cambridge University Press, 2012, Lychnos: Årsbok för idé- och lärdomshistoria, 2014.

Jülich, Solveig, recension av Anna Maria Forssberg & Karin Sennefelt, red., Fråga föremålen: Handbok till historiska studier av materiell kultur, Lund: Studentlitteratur, 2014, Lychnos: Årsbok för idé- och lärdomshistoria, 2014.

POPULÄRVETENSKAPLIGA ARTIKLAR OCH PRESENTATIONER

Jülich, Solveig, “Fotografering av det osynliga”, föredrag på Index: The Swedish Contemporary Art Foundation, Stockholm den 14 december 2011.

Jülich, Solveig, “Röntgenbilder i historiskt ljus”, föreläsning på kursen Visualisering av medicinska bilder inom Röntgensjuksköterskeprogrammet vid Karolinska Institutet, Huddinge den 16 januari 2012.

Jülich, Solveig, “Ikoner för liv och död: Från Vesalius och Röntgen till Lennart Nilsson”, föreläsning i serien Bilderna som förändrade vetenskapen, Folkuniversitetet i samarbete med UR, Stockholm den 16 maj 2013.

Jülich, Solveig, “Medicin och audiovisuella medier i historiskt ljus – ett växande forskningsfält”, artikel publicerad på Kungliga bibliotekets webbplats, 2013.

Jülich, Solveig, “Roentgen wounds”, Lina Selander. Echo. The montage, the fossil, the sarcophagus, the x-ray, the cloud, the sound, the feral animal, the shadow, the room, and ’Lenin’s Lamp Glows in the Peasant’s Hut’, red. Helena Holmberg, Stockholm: OEI editör i samarbete med Index, 2013.

Jülich, Solveig, Intervjuad om forskningsprojektet “I mediernas ljus: Skärmbildsundersökningen i Sverige 1940–1970”, på webbplatsen för Riksbankens Jubileumsfond, 2014.

Jülich, Solveig, “Medicinteknik: En medieringshistoria”, föreläsning vid personalmöte, Tekniska museet, Stockholm den 27 november 2014.