Karin Kulneff-Eriksson, Göteborgs universitetsbibliotek

2010-2012

Projektets mål har varit att göra Göteborgs universitetsbiblioteks papyrussamling tillgänglig via Internet och detta har nu genomförts. Arbetet har utförts på universitetsbiblioteket i Göteborg och det har, som planerat, gjorts i samverkan med APIS (Advanced Papyrological Information System), en internationell organisation för tillgängliggörande av papyrussamlingar via nätet.
I strävan att tillgängliggöra och uppmärksamma papyrussamlingarna i Sverige har projektet utgjort en naturlig fortsättning på motsvarande projekt i Lund (jfr In2005-0682:1-IK).1

Bakgrund

Papyrussamlingen vid universitetsbiblioteket i Göteborg, Papyri Gothoburgenses, omfattar 129 papyrer, alla från Egypten. De närmare omständigheterna kring införskaffandet av samlingen är oklara, men tydligtvis har papyrusforskaren professor Wilhelm Schubart i två omgångar under 1920-talet förvärvat papyrerna för bibliotekets räkning, dels genom köp i Tyskland, dels genom köp direkt i Egypten.
Det stora flertalet av papyrerna i samlingen är skrivna på grekiska och därtill finns också nio arabiska och åtta koptiska exemplar.

Eftersom grekiska var ett officiellt språk i Egypten under nära 1000 år är en stor andel av bevarade papyrer skrivna på grekiska, och genom papyrusforskning vinner man kunskaper om det grekiska språket, den grekiska litteraturen och den grekiska skriften liksom också om det samhälle där dessa texter skrevs. Via dessa papyrer får man goda inblickar i hur det egyptiska samhället var organiserat och fungerade under olika politiska omständigheter och inom olika områden som t.ex. ekonomi, medicin, astronomi, juridik, utbildning och sociala förhållanden.

Av de grekiska papyrerna i göteborgssamlingen gav Hjalmar Frisk år 1929 ut 21 stycken med utförliga beskrivningar (Hjalmar Frisk, Papyrus grecs de la bibliothèque municipale de Gothembourg, Göteborg 1929). De övriga grekiska nämns kortfattat och endast två fragment ur samlingen är avbildade i skriften. De koptiska och de arabiska nämns bara med inventarienummer. Detta sammantaget innebär att behovet har varit stort av att göra samlingen mera tillgänglig för forskning.

Samlingen är ingen enhet vare sig tidsmässigt eller innehållsmässigt. Det äldsta fragmentet är från år 140 e.Kr., det yngsta från 700- eller 800-talet e.Kr. Endast en text är av litterär typ, nämligen ett stycke av en oidentifierad episk text. Alla övriga papyrer är av dokumentär karaktär, med mycket skiftande innehåll. Här finns bl.a. en överenskommelse om löner för glasarbetare, ett slags borgensförbindelse, noteringar om leveranser av vin och olja liksom en lista över förråd av olja och vin, en förteckning över inbetalningar samt några brev. Inte heller geografiskt är samlingen enhetlig; papyrerna tycks stamma från olika orter i Egypten, ofta oklart från vilka.

Inventering, omglasning och förvaring

Samlingen har inventerats och alla papyrer befunnits vara på plats och i gott skick. Av de glas mellan vilka fragmenten ligger var endast ett fåtal spruckna, och i dessa fall har omglasning skett. I övrigt har man bedömt att omglasning inte bör ske, inte heller när papyrerna ligger på pappkartong, eftersom fragmenten tydligtvis är fastklistrade på pappen och själva glasningen med tejp runt kanterna är mycket välgjord (troligtvis på 1920-talet). Att lösgöra fastlimmade fragment kräver både en papyruskonservator och specialutrustning. I de fall omglasning av papyrer på papp skett har därför pappen flyttats med till de nya glasen. Allt som rör den praktiska hanteringen av papyrerna har skett i enlighet med rekommendationer utfärdade av APIS papyruskonservator Leila Lau-Lamb (laulamb@umich.edu) vid University of Michigan.
Samlingen förvaras i bibliotekets raritetskammare där konstanta temperatur- och luftfuktighetsförhållanden råder, 18 °C respektive 50% relativ luftfuktighet, förhållanden nära de för papyrusförvaring ideala.

Digitala bilder och elektroniska katalogkort

Samtliga papyrer har skannats i 600 ppi (TIFF-bilder) med bibliotekets skanner. Av fragment som ligger på papp har naturligen bara en sida kunnat skannas, i övrigt båda sidor, oavsett om text funnits eller ej.
Till varje papyr har ett elektroniskt katalogkort upprättats. Mallen till detta har tillhandahållits av APIS. På katalogkortet har införts uppgifter om inventarienummer, mått, antal rader, hur papyren förvärvats samt, i möjligaste mån, uppgifter om datering och typ av innehåll liksom upplysningar om eventuella utgåvor eller omnämnanden av papyren. I många fall finns också en översättning av texten till engelska.
Bilder och katalogkort har skickats till APIS (Rodney Ast (ast@uni-heidelberg.de) och Hugh Cayless (hugh.cayless@nyu.edu)) och lagras även på säker server vid biblioteket i Göteborg.

Tillgänlighet i samarbete med APIS

Göteborgs samtliga papyrer, med digitala bilder och elektroniska katalogkort, är nu inlagda i APIS databas och kommer inom kort att vara fritt tillgängliga på nätet (www.papyri.info). Bilder av högsta upplösningen måste dock beställas från biblioteket.
Via APIS är det möjligt att göra sökningar efter papyrer med t.ex. någon viss typ av innehåll, som är från någon viss ort eller som innehåller något visst personnamn. Sökningarna kan göras i en viss samling, som göteborgssamlingen, eller i alla till APIS anslutna samlingar samtidigt.
Basen nås också via UB:s hemsida för papyrussamlingen (svensk och engelsk version) (www.ub.gu.se/samlingar/handskrift/papyrus).
Förste bibliotekarie Anders Larsson (anders.larsson@ub.gu.se) vid Handskriftsavdelningen är ansvarig för samlingen och frågor relaterade till den.

Aktiviteter kring samlingen

Januari 2011, talade om papyrus för personalen vid Göteborgs UB.
Februari 2011, talade om papyrus vid seminarium vid Göteborgs universitet (Antikens kultur och samhällsliv tillsammans med Grekiska).
Maj 2011, talade om papyrusprojekten i Lund och Göteborg vid "Workshop in papyrology" ordnad av gästprofessorn i Grekiska vid Uppsala universitet, Denis Searby.
Oktober 2011, talade om papyrus vid personaldag vid Lunds Universitets Bibliotek.
Oktober 2011, föreläste om papyrus för studenter i Bok- och bibliotekshistoria vid Lunds universitet.
Maj 2012, visade papyrer ur bibliotekets samling för professorn i grekiska Karin Hult, forskaren i grekiska Mikael Johansson, professorn i latin Gunhild Vidén, alla vid Göteborgs universitet, samt gästande professorn Robert Penella, Fordham University, New York.
Juni 2012, i entrén till universitetsbiblioteket i Göteborg ordnat mindre utställning om bibliotekets papyrussamling.

Rodney Ast vid Universität Heidelberg (ast@uni-heidelberg.de) kommer att använda några av göteborgspapyrerna vid sin kommande undervisning.
Åke Engsheden, koptolog i Uppsala (ake.engsheden@egyptologi.uu.se), har meddelat att han kommer att ta sig an de koptiska fragmenten och ge ut dem. Hittills har man inte vetat mera om dessa fragment än just att texten är koptisk.
Professorn i arabiska vid Göteborgs universitet, Jan Retsö, har sett på de arabiska papyrerna i samlingen och kommer eventuellt att arbeta med dem på något sätt.


1 Detta projekt har nu genererat ytterligare två artiklar (av Todd Hickey, University of California, Berkeley) om papyrer i lundasamlingen:
Hickey, Todd, "A penth?meros certificate from the reign of Caracalla" (P. Lund. inv. 12), Zeitschrift für Papyrologie und Epigraphik, vol. 178 (2011), s. 240-242.
Hickey, Todd, "A private extract from a weaver's census return" (P. Lund. inv. 77), Comunicazioni dell'Istituto Papirologico 'G. Vitelli', 2011:9, s. 57-60.