Fiskeripolitiken och förvaltningen av denna näring hämmas av en konflikt mellan fiskarnas och forskarnas kunskap. Vid sidan av de politiska frågorna handlar konflikten om vilken slags kunskap som ska ges företräde i hanteringen av havsmiljöfrågor. Oenighet kring både problemets natur och dess lösning har skapat en kunskaps- och legitimitetsbrist som bottnar i ett demokratiskt underskott. För att åtgärda denna brist och förebygga en kris i fiskeriförvaltningen har det framförts förslag på utökat deltagande och integration av olika intressegrupper (fiskare, forskare, NGOs) och deras kunskap i förvaltningsprocessen. Interaktionen mellan brukare, forskare och beslutsfattare och hur de värderar kunskap är av avgörande betydelse för regionens ekonomiska, ekologiska och kulturella framtid.


Detta forskningsprojekt undersöker kunskapsproduktionens kulturella och sociala dimensioner genom att studera olika situationer där företrädare för fiskerinäring, myndigheter, icke-statliga organisationer och forskningsinstitutioner möts och diskuterar vilken kunskap som bör utgöra beslutsunderlag. Två nivåer kommer att belysas: dels en lokal nivå med fokus på det statliga Samförvaltningsinitiativet i Norra Bohuslän och dess framgångsrikt praktiska tillämpning inom fiskeriförvaltningen på svenska västkusten, dels en transnationell nivå med fokus på EUs nya initiativ för hantering av intressedrivna policyprocesser via så kallade Regional Advisory Councils inom Nord- och östersjöregionen.