Lexikalisering av negation och dess roll i utvecklingen av negationsmarkörer
Med termen satsnegation (SN) refererar man till negationsmarkören i enkla deklarativa satser med lexikalt verbpredikat, till exempel inte i (i) "Maria röker inte" (verbal sats). Negationsmarkörerna i satser som (ii) "Britt är inte lärare" (icke-verbal sats) samt (iii) "Det finns inte ost" (existentiell sats) brukar exkluderas från studier om satsnegation. Motiveringen för detta brukar vara att negationstrategierna i satser som (ii) och (iii) är ofta helt olika från SN. Just i svenska och en del språk i Västeuropa är de identiska men detta är inte fallet på andra ställen i världen, jämför exempelvis serbiska där man använder ne i en verbal sats som (iv) Maria ne peva ‘Maria sjunger inte’ vs. nije i icke-verbala satser som (v) Tom nije nastavchik ‘Tom är inte lärare’ och nema i existentiella satser (vi) Nema divlijh machaka ‘Vilda katter finns inte’.
Negationsmarkörerna i satser (v) och (vi) kallas i mitt arbete speciella negationsmarkörer.
Detta projekt består av två delar: en synkron och en diakron. Under den synkrona delen strävar jag efter att beskriva både SN och speciella negationsmarkörer i några urvalda språkfamiljer. Under den diakrona delen kommer jag att beskriva utvecklingen av speciella negationsmarkörer samt huruvida de sjäva används som ursprungskällor till SN. Vidare tittar jag på ord med negativt innehåll som kan också ge upphov till SN och till slut testar jag samt utvidgar föreslågna teoriska modeler som handlar om uppkomst av satsnegation.
Ljuba Veselinova, Lingvistik Stockholms universitet
2010-2017
Utvecklingen av negationsmarkörer diskuteras ofta i termer av en grammatikaliseringsprocess uppkallad av Dahl (1979) Jespersen Cycle. Denna process leder till utveckligen av negationsmarkörer genom att emfatiska element inom negationkonstruktionen gradvis förlorar sin emfatiska innehåll och blir till generella negationsmarkörer. Croft (1991) föreslog negativexistensmarkörer (se (1b) nedan) som en annan källa till standard negaitonsmarkörer. Hans hypotes går under namnet Negative Existential Cycle (sedanefter NEC). NEC-hypotesen är en variationistisk modell och bygger på tvärspråkliga data. Den citeras ofta (se Mosegaard Hansen (2011) för en relativt nyutkommen artikel) men har egentligen aldrig testats på historiskt-komparativa data. Sålunda har huvudmålet med detta projekt varit att testa NEC på sådana data från ett antal språkfamiljer. För detta ändamål har jag samlat data om negation i verbala samt icke-verbala satser. Negativexistensmarkörer kan också ses om lexikaliseringar av negation, d.v.s. de uttrycker ett begrepp som kan vidare analyseras i en negativ och en positiv kompornent, 'inte-existera'. Därför hade projektet också en mer generell målsättning, nämligen att få fram data som belyser tvärspråkliga tendenser för lexikalisering av negation.
Förkortningar (grammatiska termerna är på engelska): DET-determiner; EX-existential; FUT-future; NEG-negative; NMZN-nominalization; PRS-present; PST-past; SG-singular; SN-standard negation; TA-tense-aspect; 1-first person; 3-third person
Klassifikationen angiven för språk citerade nedan följer Glottolog 2.3, http://glottolog.org.
Projektets tre viktigaste resultat och ett resonemang om dessa
NEC föreslogs av Croft (1991) som ett sätt att modellera utvecklingen av SN-markörer från negativexistensmarkörer. I (1a) från turkiska, SN/verbnegation, uttrycks av ett suffix, mA (vokalens kvalité bestäms av vokalharmoni). Negation i existenssatser uttrycks av semi-verbet yok som ersätter det positiva existensverbet var, se (1b-c).
(1) Turkiska (Turkic, Common Turkic, [...], Oghuz) (Eyüp Bacanl?, p.c.)
a. Gel-me-yecek
komma-NEG-FUT
'Han/hon kommer inte.'
b. Su yok-tu
vatten NEG.EX-PST
'Det fanns inte vatten.'
c. Su var-d?
vatten EX-PST
'Det fanns vatten.'
I NEC postulerar man tre stabila och tre övergångstadier. De stabila stadierma innkluderar följade: (A) en och samma negationsmarkör används för verb och för existens, (B) det finns åtskillda negatorer för verb och för existens och (C) då negativexistensmarökörer används också för att negera verb. De stabila stadierna alternerar med övergångstadier. Negativexistensmarkörer påstås utvecklas gradvis till SN-markörer genom att användas som verbnegatorer i specifika tempus-aspect-modus kategorier eller i andra välavgränsade kontexter. T.ex. i bulgariska, negativexistensmarkören njama, se (2a), används också för att negera verbsatser satta i futurum, se (2b). Partikeln ne som vanligtvis citeras som SN-markör anväds enbart i satser som inte är satta i futurum, se (2c).
(2) Bulgariska (Indo-European, South Slavonic) (own data)
a. Dnes njama voda
idag NEG.EX vatten
'Det finns inte vatten idag.'
b. Maya njama da pee
Maya NEG.EX att sjunga.3SG.PRS
'Maya kommer inte att sjunga'
c. Maya ne pja
Maya NEG sjunga.3SG.PST
'Maya sjöng inte.'
Sålunda bulgariska anses representera ett övergångstadium, d.v.s. ett språk där negativexistensmarkören håller på att komma in i SN-/verbalnegationdomänen.
Under projektarbetet gick jag genom åtta språkfamiljer: berber, slaviska, uraliska, dravidiska, turkospråk, polynensiska, arawak och tucano. Följande generaliseringar kan göras på basis av insamlade datan.
Ett, negativexistensmarkörer kan utvecklas till SN-/verbnegatorer genom flera olika vägar. Dessa inkluderar följande: (i) subordineringsprocesser och predikatkonkatenering; (ii) omtolkning av negator som extern till satsen till en intern satsnegator; (iii) direkt kopiering av en konstuktion från ett äldre stadium av ett språk till ett modernare; (iv) användning av negativexistensmarkörer med nominalisede verbformer, se (3). Bland dessa olika vägar är det enbart (iv) som förefaller vanligt från tvärspråkligt perspektiv.
(3) Selkup, Taz dialect (Uralic, Samoyedic) (Béata Wagner-Nagy, p.c.)
man il?-ptä-m? cää?ka
1SG leva-NMZN-1SG frånvarande.3SG.SUBJECT
'Jag levde inte' bokstavligen 'mitt levande [är] frånvarande'
Två, negativexistensmarkörer brukar ta över specifika sub-domäner av SN/verbnegation. Dvs, de etableras som verbnegatorer för en specifik grammatik kategori; i NEC-modellen är detta ett övergångstadium. Dessa övergångstadier brukar dock sträcka sig över långa tidsperioder. Sålunda, från ett diakront perspektiv ser de ut som stabila tillstånd.
Tre, det är mest sannolikt att negativexistensmarkörer tar över hela SN-domänen i språk där SN uttrycks genom komplexsats. I mitt familjebaserade sampel förekommer detta i polynesiska språk, se (4) från M?ori.
(4) M?ori, (Austronesian, [...] Nuclear Polynesian, Eastern, Tahitic), (Harlow 2007: 161)
K?ore te tamaiti e tangi ana
NEG DET barn TA gråta TA
'Barnet gråter inte' bokstavligen 'Det finns inte ett barn [som] gråter.'
I (Veselinova 2014) visar jag att subordineringsprocessernas produktivitet i polynesiska språk har lett till flera olika förnyelser av SN-markörerna i denna familj samt till åtminstone en komplett fullkrets av NEC. Genom att använda historisk-komparativa metoden har jag kunnat uträkna att en sådan fullkretsutveckling tar ungefär 2000 år. I den relevanta litteraturen brukar man påpeka att det är svårt att generelisera om tidslängden för cyckliska processer då de ter sig olika ut. Man kan dock konstatera att cyckliska processerna varigenom negativexistensmarkörer tar över SN-domänen är överlag rätt så utdragna i tiden, se också ovan om tidlängden av övergångstadier i NEC.
Slutligen, skulle jag vilja påpeka att både de tvärspråkliga samt de historiska-komparativa datan visar att negativexistensmarkörer är väldigt vanliga i språk runt om i världen och att de också förnyas ofta. Detta har implikationer för cyckliska processerna där de ingår. NEC-processer tenderar att ta väldigt lång tid och om/när de kommer till fullkrets brukar de starta om med samma (Veselinova 2016). I Veselinova (2013a) visar jag att negativexistensmarkörer utgör en egen funktionell domän. Distinktionen mellan negation av handlingar (SN/verbnegation) och negation av existens är en grundläggade, kognitivbaserad distintion; sålunda är den ständigt upprätthållen. Därmed anser jag den ständiga förnyelsen av NEC-processer är också kognitivt motiverad för att sådan förnyelser upprätthåller skillnaden mellan verbal och existensnegation.
De samlade datan finns i en databas och jag har satt upp dem på en dynamisk kartserver http://arcg.is/1NYh54X. På det här sättet blir det möjligt att ta del av mina resultat samt att verifiera dem.
Jag gjorde också ett mer generellt stadium om lexikalisering av negation; för detta använde jag bade det familjebaserade samplet nämnt ovan samt ett stratifierat sampel med världistäckning som inkluderar 97 språk. Min databas innehåller nu lexikala uttryck för 65 negativa begrepp som kan vidare klassifceras i mer generella semantiska domäner. Den vanligaste är överlag domämen om icke-existens/icke-ägande. Näst mest frekventa domäner är kognition ('inte-veta'), modalitet ('inte-kunna') och tempus-aspekt ('inte-än'). Jag håller på att skriva ett manuskript som jag ämnar skicka till Studies in language.
Nya forskningsfrågor som har genererats genom projektet
Datan samlade här belyste flera lexikaliseringar av negation som tvärspåligt vanliga. Vissa av dem ger också upphov till lexiko-grammatiska tempus-aspekt kategorier som är begränsade till negaitonsdomänen. Detta ledde till mitt nuvarande studium om asymetrier mellan tempus-aspekt system i den affirmativa och den negativa domänen.
Projektets internationella förankring
Jag såg till att delta i åtminstone en internationell konferens per år under projekttiden. Mitt arbete väckte stort intresse. I januari 2015 blev jag kontaktad av Lexington Books, https://rowman.com/LexingtonBooks som vill publicera en bok om NEC från historiskt-komparativt perspektiv. Jag inledde ett samarbete med Arja Hamari, Helsinfors universitet. Vi är i färd att organisera en konferens om NEC i maj 2017; till den har vi efterlyst forskare som har kompetens i språkfamiljer och som har intresse i frågorna som tagit upp här. Efter konferensen kommer vi att ge ut en samlad volym.
Forskningsinformativa insatser utanför vetenskapssamhället
Jag blev bjuden till flera icke-akademiska miljöer för att prata om språksituationen i världen samt för att berätta vad en språktypolog gör. Jag tog tillfället att belysa även det diakrona arbetet ufört för detta projekt.
Projektets två viktigaste publikationer
Veselinova (2014) och Veselinova (2016) är de viktigaste produkterna av detta projekt. Det första gav projektet tyngd och visibilitet i o m att det publicerades i LINGUISTICS, ett av fältets mest framstående tidskrifter. Det andra ger en samlad bild av mestadels av mitt material samt en balanserad resonemang om olika processer som leder till utveckligen av negationsmarkörer.
Projektets publiceringsstrategi
Jag har sett till att publicera i tiskrifter/förlag med högt inverkan (impact factor). Samtidigt har jag också sett till att kopior av mitt arbete är tillgängliga på delningssajter som www.academia.edu.
Litteraturförteckning
Croft, W. 1991. The Evolution of Negation. Journal of Linguistics 27.1-39.
Dahl, Ö. 1979. Typology of sentence negation. LINGUISTICS 17.79-106.
Harlow, R. 2007. M?ori: A Linguistic Introduction Cambridge: Cambridge University Press.
Miestamo, M. 2005. Standard Negation: The Negation of Declarative Verbal Main Clauses in a Typological Perspective Berlin: Mouton de Gruyter.
Mosegaard Hansen, M-B. 2011. Negative Cycles and Grammaticalization. The Oxford Handbook of Grammaticalization, ed. by H. Narrog & B. Heine, pp. 570-79. Oxford: Oxford University Press
PUBLICATIONS
Veselinova L. 2013a. Negative existentials: a cross linguistic study. Italian Journal of Linguistics: Special Issue on Existential Constructions 25.107-46.
Veselinova L. 2013b. Suppletion. Oxford Bibliographies in Linguistics, ed. by M. Aronoff. New York: Oxford University Press.
Veselinova L. 2014. The Negative Existential Cycle Revisited. LINGUISTICS 52.1327-69.
Veselinova L. 2016. The Negative Existential Cycle through the lens of comparative data. The Linguistic Cycle Continued, ed. by E. van Gelderen, 139-87. Amsterdam/New York: John Benjamins Publishing Co.
Veselinova L.. 2016. Random Samples. In Wörterbücher zur Sprach- und Kommunikationswissenschaft (WSK) Online (eds) S.J. Schierholz & H.E. Wiegand. Berlin: De Gruyter.
Veselinova L.. 2016. Sampling Procedures. In Wörterbücher zur Sprach- und Kommunikationswissenschaft (WSK) Online (eds) S.J. Schierholz & H.E. Wiegand. Berlin: De Gruyter.
Veselinova, Ljuba (with Hedvig Skirgård). 2015. Special Negators in the Uralic Languages: Synchrony, Diachrony and Interaction with Standard Negation. Negation in Uralic Languages, ed. by M. Miestamo, A. Tamm & B. Wagner-Nagy, 547-99. Amsterdam/New York: John Benjamins Publishing Company.
WEBSITES
http://arcg.is/1NYh54X
www.ling.su.se/negative.existentials.cycle
CONFERENCE PARTICIPATION
May 24-26, 2016. Standard and special negators in Arawak and Tucano languages. Amazonicas VII, Leticia, Colombia.
August 1-3, 2015. Not-yet expressions in the languages of the world: a special negator or a separate cross- linguistic category. 11th Biennal Conference of the Association for Linguistic Typology (ALT 11), Albuquerque, New Mexico, USA.
May 1-3, 2015. Not-yet expressions in the languages of the world: a special negator or a separate cross- linguistic category. Diversity Linguistics: Retrospect and Prospect. Closing Conference at the Department of Linguistics, Max Planck Institute for Evolutionary Anthropology, Leipzig, Germany.
April 25-26, 2014. The Negative Existential Cycle Revisited: Part II. Workshop on Linguistic Cycles II Arizona State University, Phoenix AZ, USA.
August 15-18, 2013. Lexicalized negative senses: a cross-linguistic study. 10th Biennal Conference of the Association for Linguistic Typology (ALT 10), University of Leipzig/MPI Leipzig, Leipzig, Germany.
April 11, 2013. Negative existentials and the constructions they require. Workshop on constructions. Stockholm University.
August 29 - September 1, 2012. Applying the Negative Existential Cycle on the Uralic Languages. Poster oresentation at the 45th Annual Meeting of the Societas Linguistica Europea (SLE), University of Stockholm, Stockholm, Sweden.
June 29-30, 2012. Negative existentials – a cross linguistic study. Manchester Symposium on Existentials, University of Manchester, UK.
November 24-25, 2011. Special Negators in the Uralic Languages. Workshop on Negation in the Uralic Languages, University of Stockholm, Stockholm, Sweden.
July 23-26, 2011. The Negative Existential Cycle Revisited. Presentation at the 9th Biennal Meeting of the Association for Linguistic Typology, University of Hong Kong, Hong Kong, China.
Sampling Isolates (with Oliver Bond). Presentation at the 9th Biennal Meeting of the Association for Linguistic Typology, University of Hong Kong, Hong Kong, China.
INVITED TALKS
March 14, 2014. Stora och små språk. Vad gör en språktypolog. Invited talk to the Linguistic Olymplics (Swedish LingOlympiaden), Stockholm.
December 3, 2013. Stora och små språk. Vad gör en språktypolog. Invited talk daycare and primary school teachers, BoService 24, Stockholm.
November 9, 2013. Stora och små språk. Vad gör en språktypolog. Invited talk during SU på Plattan (A cooperative enterprise between Stockholm University and the City Council of Stockholm where lecturers from the university deliver lectures to the general public).