Johan Brandtler, Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet

2010-2015

Det primära syftet med detta projekt var ursprungligen att analysera svenska polaritetsuttryck (såsom någonsin och ett rött öre) utifrån ett lexikalt semantiskt perspektiv. Polaritetsuttryck har begränsad syntaktisk distribution, vilket brukar hänföras till värdsatsens semantiska/pragmatiska egenskaper. I litteraturen råder emellertid ingen konsensus om vilka dessa egenskaper är. I Brandtler (2010) argumenterade jag för att förekomsten av polaritetsuttryck påverkas av satsens utvärderingsbarhet (eng. evaluability). Projektets syfte var därför att utveckla begreppet utvärderingsbarhet och sedan koppla det till den lexikala aspekten av polaritetslicensiering, vilket skulle komplettera resultaten från min avhandling.
Projektet fick på relativt tidigt stadium en något annorlunda inriktning, och har snarare syftat till att utveckla utvärderingsbarhet som grammatiskt begrepp och därigenom utöka tillämpningsområdet inom olika delar av grammatisk forskning, det vill säga inte bara inom polaritets-forskning. Projektet har även generat artiklar som behandlat förekomsten av polaritetsuttryck i frågor samt förekomsten av negation i satsens fundament (Inte ska du stå här och tvätta).

PROJEKTETS TRE VIKTIGASTE RESULTAT
Utvecklingen av ett helt nytt grammatiskt begrepp, utvärderingsbarhet, är relevant för den teoretiska utvecklingen av allmän språkvetenskap, och har således stor potentiell genomslagskraft. Begreppet bör ses som ett komplement till de klassiska begreppen assertion och presupposition, och kan därför vara av intresse inom både lingvistik och språkfilosofi. Projektet har möjliggjort en spridning av detta begrepp, i och med att jag kunnat publicera en reviderad version av min avhandling på ett välrenommerat internationellt förlag (John Benjamins Publishing).

Projektet har också belyst polaritetslicensiering i frågor. Det finns en välkänd koppling mellan förekomsten av polaritetselement i frågor och tolkningen av dessa frågor som retoriska (Vem vill någonsin besöka Karlskoga?). Men tidigare hypoteser har inte kunnat redogöra för denna koppling på ett tillfredsställande sätt. I en insänd artikel till Linguistics & Philosophy har detta problem getts en radikalt ny lösning, som bygger på samspelet mellan talare/mottagare i relation till den konversationella kontexten.

Ett fenomen som också behandlats utförligt under projekttiden är spetsställd negation i satser som: Inte ska du stå här och diska. I en diakron syntaxstudie kartlades förekomsten av spetsställd negation från fornsvensk tid fram till i dag. Artikeln föreslog också en syntax-pragmatiskt förklaring till varför spetsställd negation är så sällsynt i modern svenska. Artikeln skrevs tillsammans med David Håkansson och antogs för publicering i den ansedda tidskriften The Journal of Comparative Germanic Linguistics.

NYA FORSKNINGSFRÅGOR SOM GENERERATS INOM PROJEKTET
Under projektets gång har flera nya forskningsfrågor dykt upp, men jag begränsar mig här till två frågor som jag arbetar med för närvarande. En fråga av särskilt intresse för mig är hur form och funktion samspelar i frågor. I svenska är innehållsfrågor ofta utformade som utbrytningssatser ("Vem är det som står där borta?" snarare än "Vem står där borta?"). Sådana frågor tillåter normalt inte polaritetsord och tolkas inte retoriskt. Det är däremot inte helt klart i vilka kontexter utbrytningsfrågor främst förekommer. Jag har gjort en del preliminära studier av detta för svenska, men vill utveckla studien i första hand till de övriga nordiska språken, för att se om dessa språk uppvisar liknande tendenser att använda utbrytningssatser för innehållsfrågor. Detta ämne har, vad jag vet, inte behandlats utförligt i något nordiskt språk.

Ett fenomen som ligger nära spetsställd negation rör ledföljden mellan subjekt och negation. I svenska tillåts s.k. "subject floating" i hög utsträckning, vilket betyder att negationen kan föregå eller följa subjektet utan någon egentlig betydelseskillnad: "Den filmen ville inte Sven se" vs. "Den filmen vill Sven inte se". I danska och isländska tillåts bara den andra varianten. Danska tillåter inte heller spetsställd negation ("Inte ska du stå här"). Varken danska eller isländska tillåter att universella kvantifierare (som "alla") står i fundamentet i negativa satser: "Alla gillar inte glass". Denna något oväntade mikrovariation kan ge värdefulla insikter i syntaktiska skillnader mellan närliggande språk. Jag håller för närvarande på med en artikel om just detta.

PROJEKTETS INTERNATIONELLA FÖRANKRING
Projektet har varit internationellt förankrat sedan inledningsskedet. Förutom aktivt deltagande i internationella konferenser, var jag under våren 2012 inbjuden gästforskare vid institutionen för lingvistik vid University of California, Santa Cruz (UCSC). Ett resestipendium från Birgit Rausing Language Programme möjliggjorde denna vistelse. Vid UCSC finns flera forskare av direkt relevans för mitt pågående och framtida arbete, i synnerhet William A. Ladusaw (semantiker med fokus på polaritetsforskning), och Donka Farkas (en internationellt erkänd semantiker, med brett fokus på samspelet mellan form och betydelse). Genom min vistelse kunde jag således knyta kontakt med flera internationella forskare, vilket gav värdefulla bidrag till mitt arbete.

Redan under mitt avhandlingsarbete kom jag i kontakt med den internationellt erkände negationsforskaren Laurence R. Horn vid Yale University. Kontakten med Horn förstärktes i maj 2011, då han, med hjälp av extern finansiering från forskningsmedel knutna till Christer Platzack, kunde bjudas in för en föreläsningsserie vid Språk- och litteraturcentrum i Lund.

Forskningsinformativa insatser utanför vetenskapssamhället
I januari 2013 publicerade jag en artikel om negation och polaritet i Språktidningen (1/2013), som på ett populärvetenskapligt sätt dryftar en rad språkvetenskapliga spörsmål om negationens funktion i mänskliga språk.

En kortare, populärvetenskaplig uppsats om polaritetslicensiering (på svenska) publicerades också i Vetenskapssocieteten i Lunds årsbok 2013. Även om denna publikation kanske inte når långt utanför vetenskapssamhället når den åtminstone ut till vetenskapsmän från andra fält. Och det är mig veterligen den enda objektiva sammanfattning av fenomenet polaritetslicensiering som publicerats på svenska.

PROJEKTETS TVÅ VIKTIGASTE PUBLIKATIONER
Utan tvekan är monografin The Evaluability Hypothesis. The Syntax, Semantics and Pragmatics of Polarity Item Licensing (John Benjamins 2012) den enskilt viktigaste publikationen, eftersom den möjliggjorde en revidering och internationell spridning av den hypotes jag utvecklade för min avhandling. Boken uppmärksammades också vid utgivningen och nominerades av tidskriften Language för en s.k. Full book review. Av okända orsaker har dock en sådan recension aldrig publicerats.

En annan viktig publikation är Not on the Edge. The Syntax and Pragmatics of Clause Initial Negation in Swedish, som samförfattades med David Håkansson (Uppsala). Spetsställd negation har endast behandlats översiktligt i svenska, och den diakrona utvecklingen av spetsställd negation har inte systematiskt kartlagts tidigare.

PROJEKTETS PUBLISERINGSSTRATEGI
Samtliga artiklar finns fritt tillgängliga för nedladdning via min hemsida. Monografin finns, p.g.a. John Benjamins utgivningspolicy, endast som fysisk bok, likaså monografin Approaches to Hungarian som jag redigerade tillsammans med Valéria Molnár och Christer Platzack.

Publikationer

MONOGRAPHS
Brandtler, Johan. 2012. The Evaluability Hypothesis. The Syntax, Semantics and Pragmatics of Polarity Item Licensing. Amsterdam: John Benjamins Publishing

RESEARCH ARTICLES/CHAPTERS
Brandtler, Johan. [submitted] The Polarity of Wh-questions. On NPIs and Rhetorical readings. Submitted to Linguistics & Philosophy.

Brandtler, Johan & Valéria Molnár. [accepted] Rethinking Clausal Asymmetries: On Propositional Pronoun Insertion in Hungarian. In Schwabe, Kerstin (ed.) Proceedings from the workshop DGFS, Georg-August Universität, Göttingen. Mouton de Gruyter.

Brandtler, Johan & David Håkansson. 2014. Not on the Edge. The Syntax and Pragmatics of Clause Initial Negation in Swedish. The Journal of Comparative Germanic Linguistics 17: 97–128

Brandtler, Johan. 2013. Evaluability – An alternative approach to polarity sensitivity. In: Eva Csipak, Regine Echardt, Mingya Liu & Manfred Sailer (eds.). Beyond “Any” and “Ever”. New Explorations in Negative Polarity Sensitivity, 103–125. Berlin: De Gruyter.

Brandtler, Johan & David Håkansson. 2012. Negation, Contrast, and the Swedish Prefield. In: Johan Brandtler, David Håkansson, Stefan Huber och Eva Klingvall (red.). Discourse and Grammar. A Festschrift to Valeria Molnar, 75–91. Lund: Språk- och litteraturcentrum.

BOOK REVIEWS
Brandtler, Johan. 2014. Review of Federica Cognola "Syntactic variation and Verb Second: A German Dialect in Northern Italy. Nordic Journal of Linguistics 37, 107–111

EDITED VOLUMES
Brandtler, Johan, Valéria Molnár och Christer Platzack (red.). 2013. Approaches to Hungarian 13. Papers from the 2011 Lund Conference. Amsterdam: John Benjamins.

Brandtler, Johan, Stefan Huber, David Håkansson och Eva Klingvall (red.). 2012. Discourse and Grammar. A Festschrift to Valeria Molnar. Lund: Språk- och litteraturcentrum.

OTHER
Brandtler, Johan. 2013. Är språket bipolärt? Om polaritetslicensiering i svenska och andra språk. In: Patrik Lundell (red.) Vetenskapssocieteten i Lund. Årsbok 2013.

Brandtler, Johan. 2013. Konsten att säga nej – en unikt mänsklig förmåga. Språktidningen 1/2013