Politiska territorier i en globaliserad värld
Vad har stater gemensamt med kommuner, katolska kyrkan, kriminella mc-gäng, virtuella ”communities”, nomadfolk och företagsimperier?
Strävan att uppnå en viss grad av autonomi inom någon form av territorium är gemensam för sådana, i andra avseenden, vitt skilda enheter. I en globaliserad värld ges utrymme för alternativa former av territorier som förbises av såväl globaliseringslitteraturen som traditionella stats-centriska perspektiv. Det saknas forskning som fokuserar snarare än nedtonar politiska territorier, men som till skillnad från realismen beaktar hur globalisering och fragmentering påverkar och kanske ger utrymme för alternativa typer av territorier. Tidigare forskning beaktar endast marginellt dels territorier som, till skillnad från nationalstatsidealet, är geografiskt osammanhängande, dels territorier vars gränser inte är entydiga linjer utan snarare diffusa zoner. Detta öppnar för analys av en rad olika typer av grupper eller enheter som sällan uppmärksammas i analyser av politiskt territorium - alltifrån kriminella mc-gängs anspråk på att kontrollera narkotikahandel inom vissa, ofta diffust avgränsade och ibland osammanhängande områden, till katolska kyrkans världsomspännande nätverk av geografiskt definierade församlingar (med Vatikanen som mikrostatligt centrum). Syftet med detta projekt är att bidra med teoriutveckling och forskning som beaktar dels alternativa territoriella former, dels huruvida globaliseringen gynnar vissa territorier snarare än andra.
Johan Eriksson, utrikespolitiska institutet
2010-2015
Projektets utgångspunkt var att i en globaliserad värld ges utrymme för territoriell politik som avviker från det traditionella nationalstatsidealet och dess föreställning om ett sammanhängande, välavgränsat och suveränt territorium. Tidigare forskning har endast marginellt beaktat territoriell politik som är geografiskt osammanhängande och där territoriella gränser inte nödvändigtvis är entydiga utan snarare diffusa zoner. Detta öppnar för analys av aktörer som sällan uppmärksammas i analyser av politiskt territorium - alltifrån kriminella gruppers anspråk på att kontrollera narkotikahandel inom självdefinierade domäner, till Katolska kyrkans världsomspännande nätverk av församlingar. Syftet med projektet var att bidra med teoriutveckling och forskning som beskriver sådana alternativa former av territoriell politik, särskilt med beaktande av förhållandet mellan globalisering och territorialitet.
RESULTAT
För det första har projektet visat att staters territorialitet inte ensidigt hotas av globalisering, utan tvärtom att stater kan anpassa och förstärka sin territorialitet i en globaliserad värld. I projektet visas detta i en fallstudie av USAs nya "externa" system för gränskontroll - där USA genom bilaterala avtal etablerat små zoner av amerikanskt territorium vid andra länders flygplatser och hamnar, framför allt i Kanada, Karibien och Irland. En flygning från Dublin till New York genomförs som en amerikansk inrikesflygning, trots att den sker över Atlanten. Att stater kan förstärka sin territoriella makt även i globaliseringens tidevarv bekräftas också i en fallstudie av territorialitet i rymdpolitiken som - trots kvarvarande idealistiska föreställningar om rymden som en fredad zon som inte ägs eller kan erövras av någon enskild stat - präglas av kolonialt beteende - i dag manifesterat av en mångfald rymdaktörer förutom USA och Ryssland.
För det andra har projektet visat att den främsta skillnaden i analys av politisk maktutövning i globaliseringens tidevarv inte går mellan stater och icke-statliga aktörer, eller mellan vad som missvisande brukar betecknas som territoriella och funktionella aktörer. Den avgörande skillnaden går snarare mellan olika typer av territoriellt agerande. Vissa stater och icke-statliga aktörer har ett globaliserat territoriellt nätverk medan andra är betydligt mer begränsade i lokalisering och räckvidd. En av allt att döma kontroversiell slutsats är att aktörer som svär sig fria ifrån territorialitet antingen är omedvetna om deras territoriella agerande, eller av instrumentella eller ideologiska skäl försöker dölja detta. Den mångfasetterade territoriella dimensionen är inte den enda i politikens organisering, men den förefaller i princip vara ofrånkomlig.
För det tredje har projektet visat att territorialitet, i strid med gängse uppfattningar inom såväl den geopolitiskt statscentriska litteraturen såsom den kritiska teoribildningen inom kulturgeografi, kan men inte nödvändigtvis behöver vara förknippad med strävan efter suveränitet. USAs globala gränskontrollsystem handlar i praktiken om suveränitetsförsvar, men realiseras genom överlappning med andra staters territorialitet. Fallstudierna visar att territorialitet också kan hävdas utan suveränitetsanspråk, där aktörer accepterar att deras rumsliga makt sker samtidigt och ibland i samspel med andra aktörers maktutövning inom samma geografiska rum.
NYA FORSKNINGSFRÅGOR
Teoretiskt har projektet pekat på ett behov att återuppta utforskningen av samspelet mellan territorialitet och andra former av organisering av politisk makt, såsom funktionellt (sakfrågebaserad) maktutövning. I forskningen om "global governance" lyser den territoriella dimensionen med sin frånvaro, men även här kan territoriella strategier bl.a. i form av globala "häckningsplatser" anas. Empiriskt framstår rymden som ett outforskat laboratorium för forskning om (territoriell) maktutövning i ett inte enbart tyngdlöst, utan också suveränitetslöst tillstånd.
Projektets analysmodell bör också kunna komma till nytta i analyser av territoriella konflikter, såsom konflikten mellan Israel och Palestina, genom fördjupad förståelse för den överlappande arkipelagen av palestinska territorier och israeliska bosättningar, liksom förhållandet mellan Gazaremsan och Västbanken.
PROJEKTETS INTERNATIONELLA FÖRANKRING
Internationellt samarbete har framför allt skett med Merje Kuus (University of British Columbia), kulturgeograf aktiv inom forskningsfältet "critical geopolitics". I maj 2014 hade jag förmånen att bjuda Kuus till UI för forskningssamverkan och ett offentligt seminarium, där hon också presenterade sin nya bok, samt kommenterade mina artikelutkast. Därtill hade jag glädjen att inbjuda Rebecca Adler Nissen (Köpenhamns universitet) till UI hösten 2014, för ett seminarium baserat på hennes bok om EUs externa territorier.
Vidare har jag presenterat arbetspapper vid de årliga ISA-konferenserna i Nordamerika, där jag också deltagit i diskussioner om hur fälten Internationella Relationer och Geografi förhåller sig till varandra.
Här kan också nämnas att jag tagit initiativ till ett forskningsprogram på tema globala maktskiften, som tar avstamp i samspelet mellan geopolitiska och governance-baserade former av maktutövning. I denna grupp medverkar Jan Scholte från Göteborgs universitet, och i referensgruppen ingår bl.a.Iver Neumann (LSE) och Steve Chan (University of Colorado).
FORSKNINGSINFORMATIVA INSATSER
Projektets forskningsinformativa insatser har framför allt bestått i artiklar i UIs populärvetenskapliga fora, samt föredrag och inlägg i paneldebatter. De flesta av föredragen och paneldebatterna har filmats och finns tillgängliga på UIs webbsida och via Youtube. Projektet har även presenterats i seminarier vid Södertörns högskola samt vid Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet.
Därtill har jag hållit föredrag på tema globala trender, maktskiften och territorialitet årsmötet för Fondbolagens förening, för UDs handläggarutbildning, samt för Stockholms stad.
Vidare har jag hållit föredrag om rymden som arena för makt och territorialitet vid Vetenskapsrådets kunskapsdagar i november 2013 (visades i SVT Kunskapskanalen) samt - tillsammans med bl.a. astronauten Christer Fuglesang - vid Folk och Försvars rikskonferens i januari 2015.
PUBLICERINGSSTRATEGI
Inledningsvis var min ambition att skriva upp till sex artiklar samt en avslutande monografi. Planen har reviderats såtillvida att två artiklar i stället ingår i den kommande monografin. Två artiklar har dock redan publicerats - en projektbeskrivning som 2011 publicerades i Statsvetenskaplig Tidskrift, samt en artikel i Globalizations (2013) om maktutövning i rymden. En tredje artikel, som vidareutvecklar projektets konceptuella modell för territoriella strategier, är under bedömning av Cambridge Review of International Affairs. En fjärde artikel, som är en jämförande analys av baskers och samers strategier för att utveckla makt och identitet inom deras transnationella territorier, är under färdigställande och skickas våren 2015 till tidskriften World Politics.
Den kommande monografin är projektets viktigaste publikation och har huvudtiteln Territoriality Beyond the Nation-State. En book proposal skickas nu i början av februari till Palgrave Macmillan för att bedömas för publicering i deras serie om Internationella Relationer. Jag har i samband med internationella konferenser (SGIR/EISA 2013 samt ISA 2014) haft personliga möten med den ansvarige redaktören, som visat intresse för förslaget. Manus bedöms vara färdigt i december 2015. Ambitionen är att få boken utgiven både i tryckt form och som e-bok, med Open Acess. Det arbete som återstår finansieras av min tjänst som forskningschef på UI.
Boken syftar dels till att utveckla och fördjupa analysen av territorialitet - särskilt med avseende på territoriella former och strategier som avviker från den traditionella nationalstatsmodellen. Boken består av sju kapitel. I introduktionskapitlet diskuteras den övergripande forskningsluckan, bokens huvudsakliga argument, samt bokens struktur. I kapitel två (Westphalian Territoriality: A Critique), genomförs en kritisk granskning av den dominerande begrepps- och teoribildningen om territorialitet som en suveränitetsbaserad och geografiskt begränsad företeelse. I kapitel tre (Territoriality Beyond the Nation-State: A New Framework for Analysis), presenteras projektets egen begrepps- och analysmodell, som lägger grunden för en mer heltäckande analys och förståelse av territoriella strategier.
Därefter följer tre empiriska kapitel. Kapitel fyra (Pre-Westphalian Territoriality: The Roman Catholic Church), gör en historisk analys av Katolska kyrkan och dess mångahundraåriga globala nätverk av territoriella domäner. Kapitel fem (State Territoriality in a Global Era: The US Pre-Clearance System) sätter fokus på nya former av statlig territorialitet, specifikt USAs arkipelag av amerikansk territorialitet som upprättas inom andra länder. Kapitel sex (Territoriality in Space: The Last Frontier?) handlar om hur territorialitet yttrar sig i rymden. Kapitel sju (Conclusion: Networked Territoriality) syntetiserar bokens argument och observationer, och lyfter blicken till frågan om hur territorialitet hänger ihop med andra former för att organisera politisk makt. Diskussionen för samman begreppen nätverk och territorialitet och illustrerar detta med hjälp av bokens fallstudier, vilket ger en fruktbar grund för att förstå politisk organisering och maktutövning i den globala tidsåldern.
Publikationer
Eriksson, Johan, Territoriality beyond the Nation-State. Book proposal for Palgrave Macmillan, Feb 2015. Manuscript to be completed by Fall 2015.
Eriksson, Johan, “Dispersed Territoriality: Conceptualizing Spatial Power Beyond the Nation-State”, under review by Cambridge Review of International Affairs, Jan 2014.
Eriksson, Johan, “Partitioned Peoples and Transnational Territoriality”, in prep, to be submitted to World Politics, Spring 2015.
Eriksson, Johan, ”Geopolitics in Europe”, review of Merje Kuus’ …, forthcoming in The Hague Journal of Diplomacy, 2015.
Eriksson, Johan, ”Maktkamp i rymden”, Internationella studier, (2014)3.
Eriksson, Johan & Lindy Newlove-Eriksson, “Governance beyond the Global: Who Controls the Extraterrestrial?”, Globalizations, 10(2013)2: 277-292.
Eriksson, Johan, ”Gränserna flyttas: Nu kan vi åka inrikesflyg mellan Dublin och New York”, Internationella Studier, (2013) 4.
Eriksson, Johan, “Political Territoriality in a Global Era”, Statsvetenskaplig Tidskrift, 113(2011)1: 37-43.