2010-2016

Projektet syftade till att undersöka hur sociala nätverk tar omsorgs- och välfärdsansvar för migranter (och barn till migranter) med transnationella förbindelser. De två fallen vi undersökt är assyrier/syrianer i Sverige och svenskar och andra nordbor som bor i södra Spanien. För båda kategorierna gäller att deras vardagsliv är inbäddade i transnationella rum. Projektledaren Annika Rabo ansvarade för det första fallet och Erik Olsson för det andra. Fältarbeten med deltagande observation och intervjuer förblev oförändrade. Mycket skriftligt material från föreningar och organisationer kom också att studeras. Tidsplanen försköts något när fältresor till Mellanöstern försvårades. Olsson hade vidare plikter som föreståndare för forsknings-programmet CEIFO.

Från undersökningen om svenskarna i Spanien framgår att det finns en påtaglig transnationell verklighet som präglar deras tillvaro där och därmed också föreningsliv och företagande. Det är en stor rörlighet mellan Sverige och Spanien där människor kan leva med ett engagemang i båda länderna. Undersökningen har främst fokuserat på ett antal stora föreningar och visat att dessa rekryterar medlemmar och skaffar sig inflytande i ett svenskt sammanhang genom att uppträda både som sociala klubbar och som serviceaktörer. Föreningsverksamheten är avsedd att erbjuda ett slags hemkänsla för svenskarna med sociala aktiviteter, information och service som man tror är efterfrågad och dessutom lämpad för de svenska medlemmarna. Följden är att föreningarna utvecklar en verksamhet som knyter an till en tänkt livsstil för svenskar i södra Spanien. I denna livsstil är "ett bra liv" med allt det innebär i fråga om nöjen, hälsa, tryggt boende med mera viktiga, men också fiskala frågor av olika slag är framträdande "komfortfrågor". Föreningarna riktar sig i huvudsak till svenskar och tycks i mindre grad vända sig till övriga nordbor. Genom att rikta huvudintresset till svenskar upprätthåller föreningarna en gemenskap i ett svenskt transnationellt rum där också andra aktörer som till exempel kyrkan, andra frivilligorganisationer och vissa företag bidrar. De svenska föreningarna agerar på liknande sätt som många av de diasporor som kan observeras i det svenska samhället. En skillnad är att föreningarna i Spanien i mycket liten utsträckning agerar för ett närmande, och än mindre för en integration, i det spanska samhället.
Fallet med den assyriska/syrianska diasporan i Sverige och deras transnationella service och omsorgsrelationer är geografiskt och politiskt mycket komplex. De har fyra "hemländer" - Turkiet, Syrien, Irak och Libanon - som på många sätt splittrar deras transnationella engagemang. Kopplingarna till och situationen för kristna i dessa länder varierar. De är också religiöst splittrade i olika kyrkor samt när det gäller namnfrågan och etno-nationella aspirationer. Det är inte samma oförsonlighet i dag som för tjugo-trettio år mellan de som kallar sig "assyrier" och de som kallar sig "syrianer" men namnpreferens ger en tydlig signal. "Assyrier", till exempel, har en identitet som är mer nationell än kyrkligt baserad. Men många yngre kallar sig i dag assyrier/syrianer markerar en mer inkluderande hållning. Det finns en uppsjö församlingar, sportklubbar och föreningar där de transnationella förbindelserna tar sig ganska olika uttryck. Det mest slående är att investeringar och omsorg framför allt riktar sig till diasporan i Sverige men också i andra länder till vilka de utvandrat, snarare än till assyrier/syrianer i "hemländerna". Intresset för och engagemanget för "hemlandet" tycks i många fall vara mer av en identitetsmarkör än bestå av konkreta stöd. Att vara turist vid Turkiets solkust är vanligare än att åka, eller skicka pengar, till den syrisk ortodoxa kyrkans heliga platser i landet sydöstra del. De flesta assyrier/syrianer i Sverige har nätverk av släkt och vänner som stäcker sig över flera länder i Europa eller Amerika och detta transnationella rum är av stor betydelse för både enskilda och föreningar och organisationer. Den assyriska/syrianska diasporan i Sverige är transnationellt tongivande inte minst då Södertälje ses som huvudstaden i förskingringen. Våld och krig i Irak och Syrien har mobiliserat assyrier/syrianer i Sverige men inte i den utsträckning som vi förväntat oss. Det förekommer visserligen kampanjliknande upprop om folkmord på kristna i Irak och norra Syrien från framträdande assyriska/syrianska politiker eller journalister och kulturpersonligheter och olika organisationer gör insamlingar av kläder, förnödenheter och mat till krigsdrabbade i Mellanöstern. Men stöd till drabbade sker framför allt genom att enskilda och familjer öppnar sina hem för flyktingar från Mellanöstern. Södertälje har på så sätt än en gång blivit en stad med massiv närvaro av nya kristna flyktingar med rötterna i Mellanöstern.
Projektet har genererat ett antal nya frågor. En övergripande fråga rör hur "integrering" i Sverige respektive Spanien tar sig mycket skilda uttryck. Hur ter sig detta för andra diasporor?
Kan gemenskaper ses som "livsstilsdiasporor" som reproducerar och "marknadsanpassar" sig över tid trots att individerna försvinner (genom flytt eller dödsfall) också för fall liknande svenskar i Spanien? Kan en diaspora i den meningen också jämföras med stora företag och koncerner som etablerar ett varumärke trots att ägarna och personalen byts ut?
En annan fråga rör föreningars/organisationers agerande gentemot "lokala" partier och rörelser. Detta kan exempelvis undersökas när det gäller assyrierna/syrianernas relationer med svenska partier och svenska folkrörelser. Detta kan vara särskilt intressant att jämföra med den kurdiska diasporan som utgör en betydelsefull annan i den assyriska/syrianska historieskrivningen.
Ytterligare en fråga är det "politiska" intresse som de stora föreningarna omgärdas av. Varför är det så prestigefyllt med styrelseuppdrag i föreningar i Spanien då dessa ibland är heltidsjobb utan ersättning? Rekryteringen till styrelsearbete i de assyriska och syrianska riksförbunden och dess olika underföreningar sägs gå trögare. Kan detta kopplas till föreningslivets utveckling i hela Sverige? Maktkamp och konkurrens inom diasporan i våra båda fall kan undersökas också för andra kategorier och den prägel detta sätter på exempelvis servicefrågor
Projektet har haft mycket god internationell förankring genom konferenser, workshop och våra nätverk som exempelvis IMISCOE (Europas största migrations-nätverk) Projektet gav viktig input till Diasporic Constructions of Home and Belonging (CoHaB), ett Marie Curie Initial Training Network som finansierades mellan 2012 och 2015. Olsson och Rabo ingick i styrgruppen och vi har internationellt rekryterat tre doktorander som började sin utbildning vid Socialantropologiska institutionen i Stockholm i september 2012. Inom ramen för CoHaB har vi ordnat internationella workshops i Stockholm, till exempel en om "Middle Eastern Diasporic Communities" samt en om "Social Responsibility at a Distance: Caring, Parenting and Generation in Transnational Social Space". Denna workshop har resulterat i ett temanummer för Nordic Journal for Migration Research (se nedan). Vi harockså deltagit i konferenser och projektaktiviteter på andra platser. Rabo har exempelvis deltagit med presentationer i två konferenser i Libanon samt i en stor europeisk familjekonferens i Norge.
Vårt forskningsfält - skärningspunkten mellan civilsamhället, omsorg och transnationell migration - är stadigt växande och att vårt projekt väcker intresse bland många olika akademiska och icke-akademiska aktörer. Vi har båda presenterat projektmaterial för grupper av informanter samt vid exempelvis en konferens i Uppsala om civilsamhället.
Arbetet med projektets publikationer pågår. Erik Olsson har publicerat en artikel i tidskriften Äldre i Centrum (2013) och är en av redaktörerna för ett specialnummer av Nordic Journal of Migration Research (open access, planerad utgivning 2017) om livsstilsmigration bland svenskar och britter i Spanien. Olsson har också skrivit monografin "Guiden till Spaniensverige" (planerad utgivning Boréa 2017) som handlar om föreningarnas skapande av gemenskap kring etnicitet, livsstil och transnationalitet.
Vi har dessutom påbörjat arbetet med en gemensam artikel på engelska för internationell open access tidskrift där vi fokuserar begreppet "integration". Vårt material visar hur människor kan odla sin särart ändå kan blir framgångsrika i de samhällen de slår sig ned i. Denna diskussion för vi också i en rapport på svenska som vi tror kan ha intresse för beslutsfattare och praktiker i migrationsfältet.
http://www.socant.su.se/forskning/v%C3%A5ra-forskare/annika-rabo
http://www.socant.su.se/forskning/v%C3%A5ra-forskare/erik-olsson
http://www.socant.su.se/forskning/forskningsprogrammet-ceifo
http://www.socant.su.se/om-oss/profilomr%C3%A5de
http://www.itn-cohab.eu/about-cohab

Publikationer;

Annika Rabo
(2013) “Diasporic dilemmas. Assyrian migration to Sweden and activism for the homeland”,
 Journal of Assyrian Academic Studies, vol 27, no.1&2, pp. 55-74.
       
(2014)”’Without our church we will disappear’. Syrian Orthodox Christians in diaspora and
 the family law of the church”. In Family, Religion and Law. Cultural Encounters in Europe.
 Eds. Prakash Shah with Marie-Claire Foblets & Mathias Rohe, Farnham: Ashgate,
 pp.181194.
       
(2016) “Conflicts and identities among Assyrians/Syriacs in Sweden.” Forthcoming in
Identity and Conflict in the Middle East and its Diasporic Cultures, Ed. Mazen Naous,
 Balamand: Balamand University Press.

Olsson, Erik
(2013), ”Svenskarna i Spanien – en ny diaspora?”, Äldre i centrum, 2013:1.