Lars Bengtsson, avdelningen för produktionsekonomi, Lunds universitet

Syftet med projektet är att öka den empiriska kunskapen om de nordiska universitetens strategier, strukturer och förmågor för att utveckla rollen som entreprenöriellt universitet samt att utveckla den s k resursbaserade teorin.

Projektets tre viktigaste resultat och ett resonemang om dessa

1) Hinder och policyförändringar för att underlätta och stimulera forskningskommersialisering och utbildningssamverkan.

I rapporten "Vad är entreprenöriella universitet och "best practice?" (Bengtsson, 2011) redovisas forskningsläget, inklusive mina egna bidrag, presenteras också några egna och andras casestudier. Studien identifierar ett antal hinder för forskningskommersialisering, både gällande lagstiftning och universitetsinterna faktorer. Ett antal policyrekommendationer ges för att underlätta och stimulera forskningskommersialisering. En liknande forskningsöversikt görs av universitetens utbildningsverksamhet i rapporten "Utbildningssamverkan för jobb, innovation och företagande" (Bengtsson, 2013b). Även här finns en genomgång av forskningsläget, inklusive egna bidrag, och ett antal egna casestudier, plus identifiering av hinder för ökad utbildningssamverkan och policyrekommendationer för att förbättra situationen.

2) De nordiska universitetens entreprenöriella strategier och strukturer. En jämförande analys av de 20 universitetens formella strategier och strukturer för regional utveckling och innovationsförmåga. Analysen har presenterats i två konferenspresentationer/proceedings (Bengtsson, 2012a; 2012b). En upptäckt i dessa initiala studier var att de tekniska universiteten är de mest aktiva på området och utbildningssidan uppvisade betydligt mer aktivitet än jag förväntat. Därför gjordes vidare studier av dessa och speciellt aktiviteter på utbildningssidan uppmärksammades (Bengtsson, 2013a; 2015).

3) Kartläggning, jämförande analys och policyimplikationer av de skandinaviska ländernas universitetskommersialiseringsstrategier och strukturer. Här jämfördes de tre skandinaviska ländernas akademiska kommersialiseringssystem, Danmark och Norge som tagit bort lärarundantaget sedan 10-15 år tillbaks, och Sverige som behållit lärarundantaget. Svenska universitets kommersialiseringssystem stimulerar till akademiskt entreprenörskap och uppstart av nya företag. I Danmark och Norge är systemen främst organiserade för att stödja överföring till etablerade företag via licensiering. Preliminära resultat har presenterats i Bengtsson (2014) och slutredovisats i (Bengtsson, submitted).

Nya forskningsfrågor som har genererats genom projektet
Projektet har genererat många nya forskningsfrågor och det internationella forskningsintresset är stort för området. Här är tre speciellt intressanta nya forskningsfrågor:
1) Hur ser ledningsstrukturerna ut för universitetets entreprenöriella och samverkande uppgift? Vilken tyngd och position har ledningspersoner för innovation, entreprenörskap, och samverkan? Vilken bakgrund har de? På vilket leds och integreras dessa frågor i forskning och utbildning?
2) En hel del aktiviteter finns numera kring studenterna och utbildningen och mindre fokus kring kommersialisering av forskning. Vilka långtidseffekter ger entreprenörskapsutbildningar för framtida entreprenörskap och karriär för studenterna? Minskar praktik och exjobb barriärerna till arbetslivet? Vilka funktioner fyller projektarbete och exjobb i företagen?
3) Vilket system är effektivast i längden för kommersialisering av akademisk forskningskunskap, ett som fokuserar på överföring till etablerade företag eller ett som fokuserar på akademiskt entreprenörskap? Vad får sådana system för andra effekter på längre sikt för forskningen och öppenheten av forskning?


Forskningsinformativa insatser utanför vetenskapssamhället
Både rapporten till Entreprenörskapsforum och Almega Kommunikation utgör sådana insatser och försök att påverka policy på området. Rapporten kring utbildningssamverkan har uppmärksammats av Vinnova och refereras till i deras arbete kring en modell för att värdera samverkan mellan universitet och samhälle (se Vinnova (2014:sid 4) Förslag på modell för värdering av samverkan - Remiss angående VINNOVAs uppdrag.

Projektets två viktigaste publikationer samt ett resonemang om dessa
1) Bidraget insänt till Research Policy betitlat "Governance of university technology transfer - A comparison of technology-transfer regimes" visar ett tydligt mönster av hur länder med eller utan lärarundantag utvecklar helt olika kommersialiseringsstrategier och strukturer vid sina universitet. Borttagandet av lärarundantaget i Danmark och Norge för cirka 10-15 år sedan har lett till ett kommersialiseringssystem som nästan helt prioriterar överföring av kunskap till etablerade företag, via licenser, och i Sverige som behållit lärarundantaget, är systemet nästan helt orienterat mot akademiskt entreprenörskap, dvs kunskapsöverföring via lärarnas entreprenörskap.

Bidraget har presenterats i en tidigare version på University-Industry-Interaction Networks Conference våren 2014 (Bengtsson, 2014) och väckte då ganska stor uppmärksamhet inte minst bland från mina nordiska kollegor. Tillsammans med tidigare studier i Nordamerika börjar vi nu en ganska bra bild vad lärarundantaget betyder för universitetens kommersialiseringssystem.

2) Bidraget "Utbildningssamverkan - för jobb, innovation och företagande" publicerat av Almega Kommunikation (Bengtsson, 2013b). Ett resultat som överraskade mig i de inledande studierna var den aktivitet som riktades mot studenterna och utbildningssidan. Det har senare kommit fram en hel del forskning som visar att studenternas entreprenörskap och nyttiggörande av akademisk kunskap i form av projektarbete och exjobb är många gånger större än universitetslärarnas. Det har flera universitet, framförallt de tekniska högskolorna, börjat inse och också bygga upp strukturer för. Jag har fångat detta i en forskningsöversikt och några casestudier i denna rapport samt gett ett antal policyförslag till förändringar på både nationell och högskolenivå som skulle underlätta mer sådana aktiviteter. Rapporten kring utbildningssamverkan har uppmärksammats av Vinnova och refereras till i deras arbete kring en modell för att värdera samverkan mellan universitet och samhälle (se Vinnova (2014:sid 4) Förslag på modell för värdering av samverkan - Remiss angående VINNOVAs uppdrag.

Publikationer

1) Bengtsson, L (2011) Vad är entreprenöriella universitet och ”best practice?” Stockholm, Entreprenörskapsforum.
http://entreprenorskapsforum.se/wp-content/uploads/2011/12/ESF_Entrepren%C3%B6riellaUniversitet-WEBB.pdf

2) Bengtsson, L (2012a) European universities and regional economic development – A survey of Nordic universities and their entrepreneurial strategies, paper presented at The 14th annual SNEE conference European Integration in Swedish Economic Research at Mölle, Sweden  22-25 May 2012.
/Tyvärr inte tillgänglig längre pga publikationsprobem, se publiceringsstrategi/


3) Bengtsson, L (2012b) Nordic universities – do they have any entrepreneurial objectives and strategies?, In Bernhard, I (Ed.) Uddevalla Symposium 2012 -Entrepreneurship and Innovation Networks,Research reports 2012:02, Univ West sid 63-78.
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=4438625&fileOId=5159012

4) Bengtsson, L (2013a) Educational Collaboration at Nordic Technical Universities – How is it Performed and does it affect Innovation and Entrepreneurship? INTED, Valencia, 4-6 March.
http://library.iated.org/view/BENGTSSON2013EDU

5) Bengtsson, L (2013b) Utbildningssamverkan – för jobb, innovation och företagande. Almega Kommunikation.
https://www.almega.se/politik-och-ekonomi/rapporter/utbildningssamverkan-for-jobb-innovation-och-foretagande

6) Bengtsson, L (2014) Comparing University-Ownership Technology Transfer Systems With University-Inventor Technology Transfer Systems In Scandinavian Universities – A Question Of Focusing On Licensing Or Spin-Off Business Models? Academic Proceedings 2014 University-Industry Interaction Conference: Challenges and Solutions for Fostering Entrepreneurial Universities and Collaborative Innovation, Barcelona, April.
http://www.uiin.org/index/downloaddlreportbook/id/512

7) Bengtsson, L (2015) University Strategies for Student Innovation and Entrepreneurship – A Comparison of Four Nordic Universities, INTED, Madrid, 2-4 March.
http://library.iated.org/view/BENGTSSON2015UNI 

8) Bengtsson, L (kommande under 2015) Universitetsforskning och öppen innovation, i Lakemond, N och Tell, F (red) Öppen Innovation, Studentlitteratur, Lund. /Kommer att skickas in till RJ när den är utgiven/

9) Bengtsson, L (submitted) Governance of university technology transfer – A comparison of technology-transfer regimes. (Intended for publication in Research Policy). Om det accepteras kommer jag att söka om open-access-bidrag.